Avel & Hälsa

Professor blir ny genetiskt sakkunnig hos SKK

Svenska Kennelklubben stärker sin kompetens inom genetik och avel när professor Erling Strandberg tar över som sakkunnig. Han ersätter Sofia Malm Persson, som går vidare till Försvarsmakten för att leda arbetet med hundavel där.

Redaktion 28 augusti, 2025 • 1 minuts läsning

Från den 1 oktober blir Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, ny sakkunnig i avelsfrågor hos Svenska Kennelklubben. Han går i pension från universitetet nästa år men fortsätter att arbeta deltid inom SKK.

– Det är få, om någon, i Sverige som sitter på så djup kompetens om kvantitativ genetik i hundsammanhang som Erling Strandberg. Att vi nu kan knyta honom ännu närmare till SKK är väldigt glädjande, säger Helena Skarp, chef för SKKs avdelning Avel och hälsa.

Erling Strandberg har under lång tid samarbetat med SKK och bland annat bidragit till utvecklingen av mentalindex och släktskapsindex. Han är också adjungerad sakkunnig i SKKs kommitté för hundars mentalitet.

– Det ska bli roligt att få bidra till att behålla den höga genetiska kompetensen inom SKK även när Sofia Malm Persson slutar. Jag blev väldigt glad när jag fick frågan, säger Erling Strandberg, som själv haft nova scotia duck tolling retriever sedan 1990-talet.

Sofia Malm Persson lämnar SKK den 12 september. Under sina 15 år på organisationen har hon haft en central roll i utvecklingen av avelsfrågor, bland annat genom arbetet med index för höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi (ED).

– Sofia har gjort ett fantastiskt arbete och betytt otroligt mycket för SKK i stort men också för många klubbar, uppfödare och medarbetare. Vi kommer verkligen att sakna henne men gratulerar Försvarsmakten till att ha rekryterat en fantastisk kompetens, säger Helena Skarp.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.