Aktuellt & Nyheter

Prisökningar kräver statligt ingripande

Redaktionen 29 april, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Agrias vd, Agnes Fabricius, att det nu är hög tid för staten att ingripa och reglera konkurrensen inom djursjukvården. Det innebär också att utvärdera riktpristariffer för att upprätthålla ett brett djurägande och stödja det svenska djurskyddet.

De senaste tio åren har djursjukvården i Sverige genomgått stora strukturella förändringar och är nu dominerad av de två stora kedjorna Evidensia och Anicura. Denna begränsade konkurrens, tillsammans med bristen på veterinärer, har lett till kraftigt ökade kostnader för djursjukvård.

Som en direkt konsekvens har även försäkringspremierna för djurägare skjutit i höjden, något som Agnes Fabricius lyfter fram som ohållbart. Sedan 2018 har Agrias skadekostnader per djur och genomsnittspremierna ökat med 45 respektive 41 procent.

Trots insikter om problemen har svenska myndigheter hittills inte agerat för att korrigera den snedvridna konkurrensen, vilket lämnar försäkringsbolagen med begränsade möjligheter att påverka situationen.

Jämförelser med åtgärder i andra länder visar på olika lösningar: Storbritanniens statliga konkurrensverk har tvingat Evidensia att sälja flera kliniker för att minska dominansen, i Frankrike måste veterinärer vara majoritetsägare för att säkerställa oberoende i djursjukvården, och i Tyskland regleras veterinäravgifterna nationellt för att garantera konsekvens och transparens.

För att motverka de höga kostnaderna driver Agria nu förhandlingar om lägre priser med veterinärkedjorna och har även infört digital veterinärrådgivning som ett mer kostnadseffektivt alternativ. Trots dessa åtgärder är en statlig reglering av marknaden nödvändig för att säkerställa en sund konkurrens och rimliga priser för Sveriges djurägare.

Klubb/Medlem

Östhammars BK - från turbulens till tillväxt

Det började med ett samtal om hur klubben egentligen borde vara. I dag har visionen om en öppen och inkluderande mötesplats blivit verklighet. På Östhammars Brukshundklubb sjuder det av aktivitet – och allt fler medlemmar söker sig till träningsplanen.

Karin Wandrell 18 april, 2026 • 5 minuters läsning

Bildtext: Agneta Degerstedt är glad över hur klubben har utvecklats.

Efter några turbulenta år satte sig Agneta Degerstedt, numera ordförande i Östhammars Brukshundklubb, och en klubbkompis ner och pratade om hur de ville att klubben skulle vara.

– Vi ville skapa en klubb där medlemmarna känner att det finns något för alla, med ett brett kursutbud som speglar hur varierat hundträning är i dag. Det finns många olika grenar, och vi ville kunna möta det intresset.

Nu har visionen blivit verklighet tack vare både nya och gamla medlemmar som drivit utvecklingen framåt. Medlemsantalet ökar stadigt, med...

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.