Aktuellt & Nyheter

Prislappen för hundens utlandssemester

Redaktionen 12 juni, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Trots sämre hushållsekonomi planerar var tredje hundägare att fira semester utomlands och ta med sig husdjuret i sommar. Nödvändiga vaccinationer, EU-pass, transport och djurvänligt boende ställer krav på semesterbudgeten.

En färsk undersökning från Agria visar att var tredje hund- och kattägare planerar att ta med
djuret på semestern inom eller utanför EU:s gränser. För att undvika trubbel är det viktigt att förbereda resan i god tid.

Grundkraven vid resor inom EU är att djuret ska vara id-märkt och ha en giltig rabiesvaccination för att få ett EU-pass. Därtill är det viktigt att kontrollera om det krävs extra vaccinationer, avmaskning eller annat i det specifika landet som ska besökas.

Den extra resekostnaden för att fira semester utomlands med sin hund eller katt kan ligga mellan 4 000–8 000 kronor.

Exempel på extra kostnader:

En transportväska att förvara hunden eller katten i under resan kostar mellan 1 000 – 1 500 kronor.
Kostnaden för ett EU-pass och rabiesvaccination är mellan 1 500–2 000 kronor.
Flygresa husdjur för under 8 kg inklusive transportväska i kabinen 500–1 000 kronor.
Flygresa med större hundar i lastutrymmet kan kosta upp till 3 000 kronor. Det krävs även en godkänd bur för transport i lastutrymme, kostnad mellan 800–2000 kronor beroende på storlek.

Glöm inte anmäla husdjuret!

För att inte riskera att begå ett brott måste resande som har med sig hundar och katter inom eller utanför EU anmäla ankomsten till Tullverket och föra in djuret i landet via en tullplats. Det enda undantaget är vid resor till och från Norge.

Djurägarnas planerade resmål för sommaren 2023 är:

Skandinavien, 16 %
Övriga Europa, 11 %
Utanför Europa, 2 %

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.