Aktuellt & Nyheter

Politisk handling krävs för att stoppa smuggelhundar

Redaktionen 6 februari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Den 31 januari dömdes tre Halmstadbor till fängelse för att ha tjänat miljonbelopp på att smuggla in minst 69 valpar under 2019 och 2020. Samma dag släppte Tullverket statistik som visade att hundsmugglingen ligger kvar på rekordnivåer. Nu kräver SKK politisk handling för att stoppa smuggelhundar.

Efterfrågan på hundar under pandemin och de pengar som kunde tjänas, gjorde att smuggling av valpar hamnade på de kriminellas radar. Nu har efterfrågan på hundar sjunkit, men Tullverket fortsätter att stoppa hundar på höga nivåer. Förra året hindrades 552 hundar från att komma in i Sverige, jämfört med 523 under 2021.

I siffran ingår visserligen en del hundar från Ukraina, som har satts i hemkarantän, men som jämförelse kan nämnas att året före pandemin stoppade Tullverket 200 hundar vid gränsen.

Riksdagen fann förra året problemet med smuggelhundar så allvarligt att tre tillkännagivanden relaterade till området, riktades till den dåvarande regeringen. Dessa omfattade:

att Tullverket även i fortsättningen bör ha möjlighet att stoppa fordon för att söka efter hundar.
att veterinärer ska ges möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur.
insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur där Jordbruksverket bör ges i uppdrag att tillsammans med Tullverket, länsstyrelserna, Skatteverket och Försäkringskassan identifiera och stävja organiserad smuggling av hundar och andra sällskapsdjur.

Svenska Kennelklubben menar att tiden för att förlita sig på att enbart kunna informera bort problemet är över. Nu krävs det politisk handling för att stoppa smuggelhundar och det systematiska djurplågeri som hundsmuggling innebär. Våra riksdagsledamöter har redan identifierat flera förslag till handling. Nu är det dags att gå vidare med dessa.

Läs hela pressreleasen här.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.