Aktuellt & Nyheter

Pengabrist hindrar unga från att skaffa husdjur

Trots ett fortsatt starkt djurintresse i Sverige tvekar många unga vuxna inför att skaffa hund eller katt. En ny undersökning från Agria visar att 6 av 10 djurägare inte ser ekonomin som ett hinder – men bland de yngre tvekar över en fjärdedel.

Redaktion 25 november, 2025 • 2 minuters läsning

Att ha en hund eller katt är en självklar del av livet för många. Men ju yngre personerna är, desto större roll spelar det ekonomiska läget och kostnaden.

– Det är rätt naturligt med tanke på lägre löneläge, studier eller höga startkostnader när man bygger upp sitt första hem, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Bland de äldre (55–74 år) uppger hela 71 procent att kostnaden inte påverkar beslutet, medan 27 procent i åldersgruppen 18–39 år tvekar på grund av ekonomin.

– Svenskar älskar sina husdjur – men i en tid av ekonomisk oro behöver särskilt unga vuxna stöd och kunskap för att fatta beslut. Med god planering kan fler få uppleva glädjen i ett långsiktigt och ansvarsfullt djurägande, säger Patrik Olsson.

Viktigt att tänka på:

Att skaffa sällskapsdjur är ett beslut som sträcker sig över tio, femton år i tiden. Här är några saker att överväga innan du välkomnar en ny familjemedlem:

• Tänk långsiktigt och gör en övergripande budget– kostnader för foder, försäkring, vaccinationer, veterinärvård och tillbehör.

• En trygg djurförsäkring ger trygghet både vid olyckor och sjukdom, och skyddar mot oväntade utgifter. Oftast ingår digital sjukvårdsrådgivning i försäkringen.

• Ett husdjur behöver sällskap, aktivering och omvårdnad varje dag – har du den tiden i vardagen?

• Skapa en trygg miljö och ha koll på regler om husdjur i boendet, särskilt om du hyr bostad.

• Ett djur lever ofta 10–15 år eller längre – fundera på hur ditt liv kan förändras under den tiden.

Undersökningen utfördes av Xtreme på uppdrag av Agria, 611 svenska hund- och kattägare svarade på frågorna.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.