Aktuellt & Nyheter

Pengabrist hindrar unga från att skaffa husdjur

Trots ett fortsatt starkt djurintresse i Sverige tvekar många unga vuxna inför att skaffa hund eller katt. En ny undersökning från Agria visar att 6 av 10 djurägare inte ser ekonomin som ett hinder – men bland de yngre tvekar över en fjärdedel.

Redaktion 25 november, 2025 • 2 minuters läsning

Att ha en hund eller katt är en självklar del av livet för många. Men ju yngre personerna är, desto större roll spelar det ekonomiska läget och kostnaden.

– Det är rätt naturligt med tanke på lägre löneläge, studier eller höga startkostnader när man bygger upp sitt första hem, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Bland de äldre (55–74 år) uppger hela 71 procent att kostnaden inte påverkar beslutet, medan 27 procent i åldersgruppen 18–39 år tvekar på grund av ekonomin.

– Svenskar älskar sina husdjur – men i en tid av ekonomisk oro behöver särskilt unga vuxna stöd och kunskap för att fatta beslut. Med god planering kan fler få uppleva glädjen i ett långsiktigt och ansvarsfullt djurägande, säger Patrik Olsson.

Viktigt att tänka på:

Att skaffa sällskapsdjur är ett beslut som sträcker sig över tio, femton år i tiden. Här är några saker att överväga innan du välkomnar en ny familjemedlem:

• Tänk långsiktigt och gör en övergripande budget– kostnader för foder, försäkring, vaccinationer, veterinärvård och tillbehör.

• En trygg djurförsäkring ger trygghet både vid olyckor och sjukdom, och skyddar mot oväntade utgifter. Oftast ingår digital sjukvårdsrådgivning i försäkringen.

• Ett husdjur behöver sällskap, aktivering och omvårdnad varje dag – har du den tiden i vardagen?

• Skapa en trygg miljö och ha koll på regler om husdjur i boendet, särskilt om du hyr bostad.

• Ett djur lever ofta 10–15 år eller längre – fundera på hur ditt liv kan förändras under den tiden.

Undersökningen utfördes av Xtreme på uppdrag av Agria, 611 svenska hund- och kattägare svarade på frågorna.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...