Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Forskning

Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

1073658
Redaktionen 27 januari, 2025 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

Foto: Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

En ny svensk forskningsstudie visar att skador är en vanlig förekomst bland sporthundar. Över 59 procent av hundarna inom Svenska Brukshundklubbens verksamhet har någon gång drabbats.

Studien, som är ledd av Ann Essner, specialistfysioterapeut inom veterinärmedicin och forskare, syftar till att förbättra hälsa och säkerhet för sporthundar. Resultaten lyfter fram de vanligaste skadeområdena, riskfaktorer som ålder och ras, samt förslag på hur tävlingsregler och utrustning kan anpassas för att minska skaderisken.

Skador i tassar, muskler och leder var mest förekommande. Tassarna, inklusive trampdynor, klor och tår, utgjorde den vanligaste skadeplatsen. Även rygg, knäled och bogled var vanliga skadeområden, liksom ospecificerade muskulära skador.

– Tasskador är överrepresenterade, men även rygg- och ledskador är ett återkommande problem, särskilt hos äldre hundar, säger Ann Essner.

Studien visar också att 38 procent av skadorna har diagnostiserats av veterinär. Det antyder att många skador hanteras av hundägarna själva eller med hjälp av andra yrkesverksamma inom djurhälsa.

Ålder och ras spelar roll

Forskarna identifierar ålder och ras som två betydande riskfaktorer för skador. Äldre hundar löper en högre risk att drabbas. Vissa raser är särskilt utsatta, bland annat belgisk vallhund malinois och border collie. De används ofta inom sport på grund av sin höga energinivå och arbetsvilja, men deras intensiva aktivitet verkar också öka risken för skador.

Sporthundarna som deltog i studien hade en genomsnittlig fysisk aktivitetsnivå på 16,5 timmar per vecka. Utöver träning inom tävlingsdiscipliner, såsom agility och bruksprov, deltog många hundar även i andra aktiviteter som drag och nosework. Cirka 70 procent fick minst en timmes lågintensiv motion dagligen, och majoriteten tränades högintensivt minst en timme per vecka.

Trots att många skador uppstod under träning (25 procent) och tävling (7 procent), rapporterades också skador från vardagliga miljöer, exempelvis under lek eller skogsaktiviteter.

Anpassning av tävlingsregler och utrustning

En av de mest konkreta åtgärder som forskarteamet föreslår är anpassning av tävlingsutrustning. Ett exempel är apportbockar, där tävlingsförare framhåller att vikten bör anpassas efter hundens storlek och kroppsvikt.

Liknande förändringar har tidigare genomförts av Svenska Brukshundklubben, vilket indikerar en vilja att förbättra säkerheten.

Studien samlade också in hundägarnas synpunkter, som pekade på ett behov av att justera tävlingsmoment och bedömningskriterier för att ta hänsyn till hundars individuella förutsättningar.

Vikten av förebyggande arbete

Den evidensbaserade forskningen, som omfattar cirka 1 600 hundar av olika raser och åldrar, finansieras av Agria och SKK Forskningsfond. Studien ger värdefull kunskap om vilka skador som är vanligast och vilka faktorer som ökar risken för skador hos sporthundar.

– Målet är att skapa en trygg och hälsosam miljö för sporthundarna, säger Ann Essner. Genom att anpassa tävlingsregler, förbättra utrustning och uppmuntra förebyggande insatser kan vi minska antalet skador och förbättra hundarnas välmående.

Studien är ett viktigt steg mot att bättre förstå sporthundarnas fysiska krav och risker, och bidrar med konkreta förslag för att främja deras säkerhet och hälsa.

Här kan du se filmer från Agria SKK forskningsfonds seminarium med fokus på hund:
Forskarseminarium med hunden i centrum – Agria Djurförsäkring

I Brukshunden nr 6-24 kan du läsa en längre intervju med Ann Essner.

Över hälften av sporthundarna drabbas av skador
Ann Edner (foto privat)

Dela artikeln

Boktips

Följ med in i hundens inre värld

Undrar du ibland vad som egentligen rör sig i hundens huvud? I sin senaste bok öppnar etologiprofessor Per Jensen dörren till hur inlärning faktiskt går till. Med hjälp av ny forskning utmanar han våra invanda föreställningar – och visar hur hundar tolkar och förstår världen omkring sig.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 4 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 5 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.

– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.

Välj det som verkligen spelar roll

Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.

– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.

I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.

Per Jensen

Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.

– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.

En värld fylld av dofter

Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.

– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.

Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.

– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.

Lek förbättrar inlärningen

En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.

– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.

Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.

När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.

Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.

Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.

Pratar med kroppen

Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.

Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.

– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.

Hjärnan behöver stimulans livet ut

Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.

– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.

Håll utkik!

I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.

Facebook Tidningen Brukshunden 
Instagram @tidningenbrukshunden

Webbild sta°ende
Foto: Natur & Kultur

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

SAS och Finnair – de mest djurvänliga flygbolagen

Att flyga med hund kan kännas osäkert – reglerna varierar och avgifterna skiljer sig kraftigt. En ny europeisk ranking visar dock vilka flygbolag som välkomnar husdjur bäst.

Redaktion
Redaktion 2 december, 2025 Uppdaterades 1 december, 2025 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Pressbild

AirAdvisors studie 2025 granskade reglerna hos 15 av Europas största flygbolag. Endast fem uppfyllde alla kriterier för att kallas djurvänliga: att tillåta husdjur i kabinen, som incheckat bagage eller frakt, samt i lounger.

I topp finns Aegean Airlines, KLM, Lufthansa, SAS och Finnair. De nordiska bolagen sticker alltså ut som särskilt välkomnande för fyrbenta passagerare.

Topp 5 djurvänliga flygbolag i Europa 2025

Flygbolag
Detalj
Aegean
Airlines
Avgifter från
ca 385 kr/inrikesflyg
KLM
Frakt
tillåten upp till 75 kg
Lufthansa
Två smådjur
kan resa i samma kabinbur
SAS
Viktgräns
lastutrymme: upp till 150 kg
Finnair
Tillåter även
smådjur som kaniner, igelkottar och sköldpaddor

✈️
Höjdpunkter från rankingen 2025

Tema
Detalj
Nordiska
bolag i topp
SAS och
Finnair tillåter husdjur i kabin, last och lounge
Stora
prisskillnader
385 kr hos
Aegean → nästan 8 000 kr hos SAS
Lågprisbolag
säger nej
Ryanair,
EasyJet, Wizz Air förbjuder husdjur helt (utom assistanshundar)
Strikta
brittiska regler
Inga
brittiska flygbolag tillåter djur i kabin – endast i frakt
Passagerarrättigheter
hotas
Föreslagna
EU-reformer kan försvaga skyddet för resenärer med husdjur

🚫
Topp 3 minst djurvänliga flygbolag 2025

Flygbolag
Regler
Ryanair
Inga husdjur
– endast certifierade assistanshundar
Wizz Air
Inga hundar
eller katter i kabin eller last
EasyJet
Inga husdjur
alls, undantag endast assistanshundar


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.