Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Forskning

Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

1073658
Redaktionen 27 januari, 2025 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

Foto: Över hälften av sporthundarna drabbas av skador

En ny svensk forskningsstudie visar att skador är en vanlig förekomst bland sporthundar. Över 59 procent av hundarna inom Svenska Brukshundklubbens verksamhet har någon gång drabbats.

Studien, som är ledd av Ann Essner, specialistfysioterapeut inom veterinärmedicin och forskare, syftar till att förbättra hälsa och säkerhet för sporthundar. Resultaten lyfter fram de vanligaste skadeområdena, riskfaktorer som ålder och ras, samt förslag på hur tävlingsregler och utrustning kan anpassas för att minska skaderisken.

Skador i tassar, muskler och leder var mest förekommande. Tassarna, inklusive trampdynor, klor och tår, utgjorde den vanligaste skadeplatsen. Även rygg, knäled och bogled var vanliga skadeområden, liksom ospecificerade muskulära skador.

– Tasskador är överrepresenterade, men även rygg- och ledskador är ett återkommande problem, särskilt hos äldre hundar, säger Ann Essner.

Studien visar också att 38 procent av skadorna har diagnostiserats av veterinär. Det antyder att många skador hanteras av hundägarna själva eller med hjälp av andra yrkesverksamma inom djurhälsa.

Ålder och ras spelar roll

Forskarna identifierar ålder och ras som två betydande riskfaktorer för skador. Äldre hundar löper en högre risk att drabbas. Vissa raser är särskilt utsatta, bland annat belgisk vallhund malinois och border collie. De används ofta inom sport på grund av sin höga energinivå och arbetsvilja, men deras intensiva aktivitet verkar också öka risken för skador.

Sporthundarna som deltog i studien hade en genomsnittlig fysisk aktivitetsnivå på 16,5 timmar per vecka. Utöver träning inom tävlingsdiscipliner, såsom agility och bruksprov, deltog många hundar även i andra aktiviteter som drag och nosework. Cirka 70 procent fick minst en timmes lågintensiv motion dagligen, och majoriteten tränades högintensivt minst en timme per vecka.

Trots att många skador uppstod under träning (25 procent) och tävling (7 procent), rapporterades också skador från vardagliga miljöer, exempelvis under lek eller skogsaktiviteter.

Anpassning av tävlingsregler och utrustning

En av de mest konkreta åtgärder som forskarteamet föreslår är anpassning av tävlingsutrustning. Ett exempel är apportbockar, där tävlingsförare framhåller att vikten bör anpassas efter hundens storlek och kroppsvikt.

Liknande förändringar har tidigare genomförts av Svenska Brukshundklubben, vilket indikerar en vilja att förbättra säkerheten.

Studien samlade också in hundägarnas synpunkter, som pekade på ett behov av att justera tävlingsmoment och bedömningskriterier för att ta hänsyn till hundars individuella förutsättningar.

Vikten av förebyggande arbete

Den evidensbaserade forskningen, som omfattar cirka 1 600 hundar av olika raser och åldrar, finansieras av Agria och SKK Forskningsfond. Studien ger värdefull kunskap om vilka skador som är vanligast och vilka faktorer som ökar risken för skador hos sporthundar.

– Målet är att skapa en trygg och hälsosam miljö för sporthundarna, säger Ann Essner. Genom att anpassa tävlingsregler, förbättra utrustning och uppmuntra förebyggande insatser kan vi minska antalet skador och förbättra hundarnas välmående.

Studien är ett viktigt steg mot att bättre förstå sporthundarnas fysiska krav och risker, och bidrar med konkreta förslag för att främja deras säkerhet och hälsa.

Här kan du se filmer från Agria SKK forskningsfonds seminarium med fokus på hund:
Forskarseminarium med hunden i centrum – Agria Djurförsäkring

I Brukshunden nr 6-24 kan du läsa en längre intervju med Ann Essner.

Över hälften av sporthundarna drabbas av skador
Ann Edner (foto privat)

Dela artikeln

Klubb/Medlem

Östhammars BK - från turbulens till tillväxt

Det började med ett samtal om hur klubben egentligen borde vara. I dag har visionen om en öppen och inkluderande mötesplats blivit verklighet. På Östhammars Brukshundklubb sjuder det av aktivitet – och allt fler medlemmar söker sig till träningsplanen.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 18 april, 2026 5 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Susanne Andersson


Dela artikeln

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion
Redaktion 16 april, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen 

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.