En ny svensk forskningsstudie visar att skador är en vanlig förekomst bland sporthundar. Över 59 procent av hundarna inom Svenska Brukshundklubbens verksamhet har någon gång drabbats.

Studien, som är ledd av Ann Essner, specialistfysioterapeut inom veterinärmedicin och forskare, syftar till att förbättra hälsa och säkerhet för sporthundar. Resultaten lyfter fram de vanligaste skadeområdena, riskfaktorer som ålder och ras, samt förslag på hur tävlingsregler och utrustning kan anpassas för att minska skaderisken.

Skador i tassar, muskler och leder var mest förekommande. Tassarna, inklusive trampdynor, klor och tår, utgjorde den vanligaste skadeplatsen. Även rygg, knäled och bogled var vanliga skadeområden, liksom ospecificerade muskulära skador.

– Tasskador är överrepresenterade, men även rygg- och ledskador är ett återkommande problem, särskilt hos äldre hundar, säger Ann Essner.

Studien visar också att 38 procent av skadorna har diagnostiserats av veterinär. Det antyder att många skador hanteras av hundägarna själva eller med hjälp av andra yrkesverksamma inom djurhälsa.

Ålder och ras spelar roll

Forskarna identifierar ålder och ras som två betydande riskfaktorer för skador. Äldre hundar löper en högre risk att drabbas. Vissa raser är särskilt utsatta, bland annat belgisk vallhund malinois och border collie. De används ofta inom sport på grund av sin höga energinivå och arbetsvilja, men deras intensiva aktivitet verkar också öka risken för skador.

Sporthundarna som deltog i studien hade en genomsnittlig fysisk aktivitetsnivå på 16,5 timmar per vecka. Utöver träning inom tävlingsdiscipliner, såsom agility och bruksprov, deltog många hundar även i andra aktiviteter som drag och nosework. Cirka 70 procent fick minst en timmes lågintensiv motion dagligen, och majoriteten tränades högintensivt minst en timme per vecka.

Trots att många skador uppstod under träning (25 procent) och tävling (7 procent), rapporterades också skador från vardagliga miljöer, exempelvis under lek eller skogsaktiviteter.

Anpassning av tävlingsregler och utrustning

En av de mest konkreta åtgärder som forskarteamet föreslår är anpassning av tävlingsutrustning. Ett exempel är apportbockar, där tävlingsförare framhåller att vikten bör anpassas efter hundens storlek och kroppsvikt.

Liknande förändringar har tidigare genomförts av Svenska Brukshundklubben, vilket indikerar en vilja att förbättra säkerheten.

Studien samlade också in hundägarnas synpunkter, som pekade på ett behov av att justera tävlingsmoment och bedömningskriterier för att ta hänsyn till hundars individuella förutsättningar.

Vikten av förebyggande arbete

Den evidensbaserade forskningen, som omfattar cirka 1 600 hundar av olika raser och åldrar, finansieras av Agria och SKK Forskningsfond. Studien ger värdefull kunskap om vilka skador som är vanligast och vilka faktorer som ökar risken för skador hos sporthundar.

– Målet är att skapa en trygg och hälsosam miljö för sporthundarna, säger Ann Essner. Genom att anpassa tävlingsregler, förbättra utrustning och uppmuntra förebyggande insatser kan vi minska antalet skador och förbättra hundarnas välmående.

Studien är ett viktigt steg mot att bättre förstå sporthundarnas fysiska krav och risker, och bidrar med konkreta förslag för att främja deras säkerhet och hälsa.

Här kan du se filmer från Agria SKK forskningsfonds seminarium med fokus på hund:
Forskarseminarium med hunden i centrum – Agria Djurförsäkring

I Brukshunden nr 6-24 kan du läsa en längre intervju med Ann Essner.