Avel & Hälsa

Oro för nya myggburna virusarter

Redaktion 2 augusti, 2019 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Du som går på hundpromenader söder om Dalälven – håll lite utkik efter döda fåglar. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ber om allmänhetens hjälp att rapportera in alla döda fåglar som hittas just söder om Dalälven.

Bakgrunden är att två myggburna virus (West Nile-virus och Usutuvirus) som spridit sig norrut i Europa. Så här skriver SVA i ett pressmeddelande:
– West Nile-virus och Usutuvirus är två närbesläktade myggburna virus, som smittar framförallt fåglar men även andra djur och människa, säger Aleksija Neimane som är forskare vid SVA och ansvarig för det projekt som nu söker efter virusen i Sverige.

– Båda virusen har fåglar som huvudvärd och har en smittcykel där virus cirkulerar mellan fåglar och myggor. Kråkfåglar, trastfåglar och rovfåglar, särskilt ugglor, är mycket känsliga för infektion med dessa virus. Virusen kan döda enstaka fåglar, men kan även ha negativa effekter på hela populationer med fåglar. Andra fågelarter kan smittas och bära på virus men utan att uppvisa symptom.

För hästar kan WNV ge allvarlig sjukdom. Många hästar som smittas av WNV får antingen inga symtom alls eller enbart övergående feber och tillfrisknar då oftast komplikationsfritt. Vissa hästar har dock utvecklat allvarlig sjukdom med neurologiska symtom.

För att förstärka övervakningen och förbättra möjligheten till tidig upptäckt i Sverige har SVA, med medel från Naturvårdsverket, påbörjat projektet för att analysera förekomst av WNV och USUV hos vilda fåglar. SVA ber allmänheten om hjälp med inrapportering av sjuka och döda vilda fåglar genom online-formuläret https://rapporteravilt.sva.se/

– SVA kan också komma att be rapportören att skicka in döda fåglar för analys, säger Aleksija Neimane. Totalt hoppas vi kunna undersöka upp till 200 fall, men vi är helt beroende av hjälp både med rapportering och med att få in fåglar till SVA för undersökning. Projektet pågår året ut.

Fakta om West Nile-virus och Usutuvirus

Båda virusen, som tillhör gruppen flavivirus, smittar framförallt fåglar och kan orsaka sjukdom och dödlighet.

En infektion med West Nile-virus kan hos häst och människor passera helt utan symtom, kan orsaka feber eller influensaliknande sjukdom, och hos en mindre andel utvecklas till svår hjärninflammation. Viruset sprids från vilda fåglar av myggor, men sprids normalt sett inte vidare från häst och människa. Sjukdomen West Nile-feber hos häst regleras av epizootilagstiftningen, vilket betyder att Jordbruksverket kan ta beslut för att hantera sjukdomen.

Usutuvirus anses framförallt farligt för fåglar, men har även visat sig kunna orsaka liknande symptom som WNV hos immunsvaga människor.

Även om döda fåglar skulle påträffas i Sverige, med något av de aktuella virusen, så behöver det inte betyda att själva viruset är etablerat i landet. Flyttfåglar kan ta hit smittan från andra länder.

Aleksija Neimane, SVA
FOTO: GÖRAN EKEBERG/ADDLIGHT

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.