Aktuellt & Nyheter

Omplaceringshund istället för valp?

Redaktionen 31 augusti, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Valpboomen under corona har lett till att många hundar nu söker nytt hem. Att få en ny chans i livet fungerar bra för de flesta hundar, men kan också leda till en viss osäkerhet.

Att komma till ett nytt hem kan jämföras med att flytta till ett nytt land där alla talar ett främmande språk. Hundens vardag och vanor förändras när den måste anpassa sig efter sin nya flock. Hundar som tvingats flytta tappar automatiskt lite förtroende för människor och måste ges tid att bygga upp nya relationer. Ofta tar det mellan sex och tolv månader innan hunden ”bott in sig”.

Det första halvåret är det bästa att lägga tiden på att bygga upp en bra relation. Aktivera hunden med sådant som du vet att den tycker om. Spår- och nosarbete är till exempel jättebra övningar som visar att du litar på hundens kapacitet.

Låt hunden vara mycket med familjen, men respektera samtidigt om den vill vara i fred. Kanske visar den det genom att morra vilket du i så fall inte ska bestraffa. Morrandet är en varningssignal som hunden använder istället för att bita direkt utan varning.

Separationsångest är inte helt ovanligt och grundar sig i att en hund som blivit utslängd ur en tidigare flock inte vet om den nu kommer bli lämnad ännu en gång. Träna hunden som om den vore en valp och lämna den bara korta stunder även om den blivit lämnad ensam tidigare. Ge den gärna något hårt att tugga på och en begränsad yta. Kom ihåg att inte ömka hunden utan säg ett glatt hejdå när du går.

Om du har eller funderar på att ta dig an en omplaceringshund ska du tänka på att ge den tid att bo in sig och aldrig glömma bort att den kan bära med sig minnen. Om du har flera hundar så tänk på att ge hunden egen tid så att ni lär känna varandra och jämför den inte för mycket med dina andra hundar. Det är också viktigt att respektera att hundens beteenden ibland kan vara bristande på grund av tidigare erfarenheter och bristande tillit.

(Källa: Agria)

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.