Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Omplaceringshund istället för valp?

1073658
Redaktionen 31 augusti, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Valpboomen under corona har lett till att många hundar nu söker nytt hem. Att få en ny chans i livet fungerar bra för de flesta hundar, men kan också leda till en viss osäkerhet.

Att komma till ett nytt hem kan jämföras med att flytta till ett nytt land där alla talar ett främmande språk. Hundens vardag och vanor förändras när den måste anpassa sig efter sin nya flock. Hundar som tvingats flytta tappar automatiskt lite förtroende för människor och måste ges tid att bygga upp nya relationer. Ofta tar det mellan sex och tolv månader innan hunden ”bott in sig”.

Det första halvåret är det bästa att lägga tiden på att bygga upp en bra relation. Aktivera hunden med sådant som du vet att den tycker om. Spår- och nosarbete är till exempel jättebra övningar som visar att du litar på hundens kapacitet.

Låt hunden vara mycket med familjen, men respektera samtidigt om den vill vara i fred. Kanske visar den det genom att morra vilket du i så fall inte ska bestraffa. Morrandet är en varningssignal som hunden använder istället för att bita direkt utan varning.

Separationsångest är inte helt ovanligt och grundar sig i att en hund som blivit utslängd ur en tidigare flock inte vet om den nu kommer bli lämnad ännu en gång. Träna hunden som om den vore en valp och lämna den bara korta stunder även om den blivit lämnad ensam tidigare. Ge den gärna något hårt att tugga på och en begränsad yta. Kom ihåg att inte ömka hunden utan säg ett glatt hejdå när du går.

Om du har eller funderar på att ta dig an en omplaceringshund ska du tänka på att ge den tid att bo in sig och aldrig glömma bort att den kan bära med sig minnen. Om du har flera hundar så tänk på att ge hunden egen tid så att ni lär känna varandra och jämför den inte för mycket med dina andra hundar. Det är också viktigt att respektera att hundens beteenden ibland kan vara bristande på grund av tidigare erfarenheter och bristande tillit.

(Källa: Agria)


Dela artikeln

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion
Redaktion 24 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 februari, 2026 Uppdaterades 23 februari, 2026 6 minuters läsning
Omslag bild

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.