Inspiration

Omplacering istället för valp?

Redaktionen 17 februari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Om du funderar på att köpa valp, varför inte skaffa en omplaceringshund? Här har vi samlat tips och råd om vad du bör tänka på om du planerar att köpa en omplaceringshund.

Skälen är många till att välja en omplaceringshund. Vissa vill slippa valptiden, medan andra helt enkelt blir förälskade i en specifik hund som behöver ett nytt hem. Oavsett anledning har de flesta gemensamt att de vill ge en hund en andra chans och ett nytt kärleksfullt hem.

Att komma till ett nytt hem kan vara en stor omställning för en omplaceringshund. Hundens vardag och vanor förändras när den måste anpassa sig efter sin nya flock. Det kan ta flera månader för hunden att anpassa sig och känna sig trygg.

Ge hunden tid att få boa in sig. Om du har flera hundar så tänk på att ge omplaceringshunden egentid så att ni lär känna varandra. Tillit och en bra relation tar tid att bygga upp.

Se till att ha kul tillsammans genom att aktivera hunden med sådant som du vet att den tycker om. Hör dig för med tidigare ägare vad hunden tycker om för typ av aktivering eller läs på om vad rasen brukar gilla. Spår- och nosarbete är exempel på aktiviteter som många hundar uppskattar.

Om du funderar på att skaffa en omplaceringshund, men vill veta lite mer rekommenderar vi ett besök på Hundstallet. Där hittar du all information du kan tänkas behöva inför en framtida omplacering. Du kan även läsa om stora och små hundar som omplacerats och fått ett nytt hem.

Vanliga beteenden och hur du kan hantera dem

En omplacerad hund kan uppvisa olika sorters beteenden vilket ofta grundar sig i en osäkerhet och stress. Här är några vanliga beteenden och tips på hur du kan hantera dem:

Separationsångest: Grundar sig i att en hund som fått lämna en tidigare flock inte vet om den kommer bli lämnad ännu en gång. I början kan det vara en bra idé att avvakta med detta. Träna sedan hunden som om den vore en valp och lämna den bara korta stunder även om den blivit lämnad ensam tidigare.
Resursförsvar: Hunden kan vakta både saker och flockmedlemmar eftersom de har blivit så viktiga för dem. Att utöva byteshandel kan vara en lösning på den sortens problem så att hunden får en positiv känsla när den släpper ifrån sig något.
Aggression och rädslor: Det kan vara bra att ta hjälp av en hundpsykolog eller duktig instruktör för att få förståelse till bakgrunden till problematiken och som kan hjälpa dig och hunden med en individanpassad plan.
Stress: En stressad hund kan visa tecken hyperaktivitet, aptitlöshet hässjande eller apati. Stress är naturligt men inte ett normalt tillstånd så tid för återhämtning är mycket viktigt. Det går också att träna en hund att vara avslappnad genom att belöna lugnet.

5 viktiga råd inför köp av en omplaceringshund

Fundera över din livssituation och om en hund passar in i din vardag. Låt det bli sista gången hunden behöver byta hem.
Ta reda på så mycket som möjligt om rasen/raserna i hunden men se också till individens egenskaper när du väljer hund.
Kontakta en uppfödare, hundstall eller annonsör för att köpa en omplaceringshund.
Se till att en veterinärbesiktning är gjord, att hunden är id-märkt och regelbundet vaccinerad.
Undersök om du kan ta över hundens försäkring sedan tidigare, det är oftast bästa lösningen att överta den. Behöver du teckna en ny hundförsäkring kan du behöva ett veterinärintyg.

(Källa: Agria)

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.