För många hundägare är hunden en självklar familjemedlem. En ny Sifo-undersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Familjens Jurist, visar att var sjätte svensk kan tänka sig att testamentera pengar eller tillgångar till sitt husdjur. Samtidigt är kunskapen om vad som faktiskt är möjligt enligt svensk lag begränsad.

Undersökningen visar att intresset är störst bland yngre. Bland personer mellan 18 och 29 år uppger var tredje att de skulle vilja låta sitt husdjur ärva dem, och bland kvinnor i samma åldersgrupp är siffran så hög som 40 procent.

Men trots den starka känslomässiga kopplingen kan ett husdjur inte ärva direkt. Enligt svensk lag betraktas djur juridiskt som egendom och kan därför inte vara arvtagare.

Det säger lagen  

Frågan om djur kan ärva har fått stor uppmärksamhet internationellt, bland annat genom historier om kläddesignern Karl Lagerfeld och hans katt Choupette, som det rapporterades skulle få del av hans förmögenhet.

– Men även i sådana fall handlar det egentligen inte om att djuret ärver direkt, utan om att pengar och ansvar lämnas till personer som ska ta hand om djuret. Ett djur kan inte vara arvtagare, oavsett hur viktig plats det har i familjen, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.

Undersökningen visar också att många svenskar har en felaktig bild av lagstiftningen. Nästan tre av tio tror att det går att testamentera pengar direkt till ett husdjur, och fyra av tio tror att gemensam vårdnad om ett husdjur är möjlig efter en separation.

Trygga framtiden för husdjuret

Trots att hundar inte kan ärva finns det sätt att trygga deras framtid. Genom ett testamente kan pengar lämnas till en person med önskemål eller villkor om att personen ska ta hand om hunden. Jurister rekommenderar också att man i förväg kommer överens om vem som ska ta över ansvaret om något händer, särskilt om hunden ägs av två personer.

– Som jurist träffar jag allt oftare djurägare som vill säkerställa vad som händer med hunden eller katten om man går bort eller separerar. Många blir förvånade när de inser att husdjur juridiskt behandlas ungefär som en bil eller en möbel. Det juridiska skyddet kring husdjur är väldigt begränsat. Därför är det viktigt att prata om de här frågorna innan något händer, säger Per Näsman.

Juristens bästa tips:

Skriv ner dina önskemål

Skriv tydligt vem som ska ta hand om djuret och vad pengarna ska användas till. Ju tydligare önskemål som skrivs ner, desto mindre är risken för konflikter mellan anhöriga.

Prata med den som ska ta över ansvaret

Många utgår från att familj eller vänner automatiskt vill eller kan ta hand om husdjuret om något skulle hända. Prata igenom frågan i förväg och säkerställ att personen faktiskt är beredd att ta hand om djuret.

Dokumentera vem som äger husdjuret

Spara köpeavtal, kvitton, försäkringsuppgifter och andra dokument som visar vem som står som ägare. Eftersom husdjur juridiskt räknas som egendom finns ingen gemensam vårdnad på samma sätt som för barn.

När Elly gick i mellanstadiet fungerade skolan ganska bra. Men när hon började högstadiet förändrades allt.

– Jag gick i en liten byskola från årskurs 1 till 6. När jag började sjuan blev klasserna mycket större och vi var många elever som inte kände varandra. Jag trivdes varken i min klass eller i skolan så jag var där kanske tre eller fyra dagar under hela läsåret.

Det var först när Elly började åttan och socialtjänsten kopplades in som hon fick mer stöd. Hon började på Slussen, en särskild stödverksamhet på Nordmarkens skola i Årjäng för elever som behöver en mer anpassad skolgång. Där arbetar socialpedagoger och elevassistenter nära eleverna för att skapa trygghet och ge individuellt stöd.

– Vi var som mest fyra elever åt gången, och ibland ännu färre. Det var väldigt lugnt och fungerade mycket bättre för mig än en vanlig skolklass.

Allt började med en promenad 

Matilda Ström, som har arbetat med sociala tjänstehundar sedan 2007, kom i kontakt med Elly genom ett pilotprojekt. Socialtjänsten och skolan arbetade tillsammans kring elever med skolfrånvaro för att hitta nya sätt att få det att kännas meningsfullt att komma tillbaka till skolan. Här kan sociala tjänstehundar fungera som stöd och bidra till ökad trygghet, motivation och kontakt.

För Matilda handlade första mötet med Elly om att skapa en relation. De upptäckte snabbt att de delade intresset för djur. Elly visade bilder på sina katter och sin kanin. Hemma hos Matilda fanns också både katt och kanin.

– Våra första hundpromenader var ganska tystlåtna. Men det gjorde ingenting. Det fanns inget krav på att fylla tystnaden med ord. Jag brukar säga att jag tror att Elly och jag hade fått en bra kontakt ändå, men hundarna gjorde vägen dit mycket lättare. De skapade trygghet från första stund och blev det som förde oss samman.

Relationen kommer först 

Matilda menar att det inte bara handlar om närvaro i skolan. Det behöver också finnas glädje och motivation.

– När jag började arbeta med Elly tänkte jag egentligen inte så mycket på skolfrånvaron i sig. Efter nästan 20 års arbete med sociala tjänstehundar har jag lärt mig att det viktigaste alltid är att bygga upp ett förtroende. Först när det finns kan man börja arbeta med allt det andra.

Många ungdomar i Ellys situation har redan fått svara på samma frågor från vuxna om och om igen: Hur mår du? Varför går du inte till skolan? Hur kan vi hjälpa dig? Här blir hunden en naturlig brobyggare. Fokus ligger inte längre på problemen utan på hunden.

– Ibland vet de inte ens själva varför de känner som de gör. När de känner sig trygga kommer samtalen ofta av sig självt. Då blir det också lättare att sätta ord på det som känns svårt.

Mycket av det Matilda och Elly har gjort tillsammans kretsar kring hundarna. De har tränat dem, lärt dem olika trick, gått på café och tränat mycket dogparkour. Hundarna dömer inte och har inga dolda avsikter. De är genuina och finns bara där, vilket skapar en trygghet som många behöver.

Steg för steg växte modet 

Efter hand började Matilda se hur Elly vågade utmana sig själv i allt fler situationer.

– Vi har till exempel varit på Årjängstravet under V85, där Elly hjälpte till i barnområdet. Hon fick ta ansvar för en av hundarna, visa besökarna hur de kan bemöta hundarna och delta i olika aktiviteter. Elly har tidigare haft svårt för stora folksamlingar, men det märktes inte alls nu.

Elly deltog också i projektet Läsa äger, en nationell satsning som ska inspirera barn att läsa under sommarlovet. På plats på biblioteket fanns också författarna bakom Knyckertz-böckerna. Elly ansvarade för att signera böckerna med tassavtryck gjorda med potatistryck.

– En av Ellys tidigare lärare kom fram och var så glad över att se henne ta plats och vara en del av allt som hände. Jag var väldigt stolt över henne, säger Matilda.

Spännande framtid väntar 

När Matilda ser tillbaka på deras första möte och hur mycket Elly har vuxit de senaste ett och ett halvt åren är det inte skolresultaten hon först tänker på.

– Jag ser en glad tjej som umgås med kompisar, har framtidsplaner och ser fram emot att börja plugga. Betyg och studier går alltid att lösa, det viktiga är att må bra och våga tro på sig själv. För Elly har den sociala utvecklingen, att våga ta för sig, känna att hon kan och få tillbaka självförtroendet, varit den största förändringen.

I höst väntar nästa steg. Då börjar Elly på folkhögskola, där hon ska läsa upp sina betyg inför gymnasiet. Hon har redan besökt skolan flera gånger och ser fram emot skolstarten. När hon ser tillbaka till när hon först träffade Matilda och hundarna märker hon själv hur mycket som har förändrats.

– Då tittade jag mest ner i marken och hade svårt att ta plats. I dag känner jag mig tryggare och vågar mer vara mig själv. Det bästa har varit att få vara med hundarna. De har gjort allting mycket lättare.

En Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Purina visar att svenska befolkningen är positiv till sociala tjänstehundar och gärna ser att antalet hundar i tjänst ökar.