Aktuellt & Nyheter

Nya regler för hund- och kattägare

Redaktion 28 maj, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Den 15 juni börjar de nya djurskyddsreglerna för hundar och katter att gälla och berör därmed ägarna till de drygt två miljoner hundar och katter som lever i Sverige. En femtedel av de svenska hushållen har minst en katt och ungefär 15 procent av hushållen har en hund. De nya djurskyddsreglerna ska underlätta för djurägarna att göra rätt.

En viktig ambition med de nya reglerna har varit att höja kattens status. Djurägarens ansvar för att tillgodose kattens behov blir tydligare och kravet på katterna inte förökar sig oplanerat blir tuffare. Allt för många katter är idag hemlösa i Sverige, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

De nya reglerna, som enligt Jordbruksverket, är brett förankrade och bygger på ny forskning, beskriver vilka behov hunden och katten har och vilka funktioner och mål som är viktiga för att djuren ska må bra. Djurhållarens ansvar blir tydligare och att det krävs kunskap för att hålla en katt eller hund.

Målet med de nya reglerna är att:

stärka djurskyddet för hundar och katter
anpassa reglerna till ny kunskap och den nya djurskyddslagen
tydliggöra hundar och katters behov
tydliggöra djurhållaren ansvar och krav på kompetens
underlätta för djurhållaren att följa reglerna och hantera sina djur i vardagen.

De nya reglerna gäller också branscher och verksamheter som riktar sig till hund- och kattägare samt hundar som används i tjänsteverksamhet, såväl offentligt som privat.

De nya reglerna ska ge djuren en god djurvälfärd och göra lagstiftningen enklare. Det blir tydligare vilka funktioner och mål som är viktiga för att hunden och katten ska må bra och de öppnar upp för att kunna acceptera avvikelser om det är godtagbart ur djurskyddssynpunkt.

Veterinärer får rätt att bedöma om hundar och katter får hållas och skötas på annat sätt än vad reglerna säger, om det finns veterinärmedicinska skäl för det. Det kommer inte längre att krävas dispenser från Jordbruksverket för detta.

De nya reglerna tydliggör också hur ett gott avelsarbete ska gå till och vilka grundläggande behov som är viktiga för hundars och katters välbefinnande.

Mer information
Den nya föreskriften som börjar gälla 15 juni

Frågor och svar om de nya reglerna som träder i kraft den 15 juni 2020

Boktips

Imre - polishunden som aldrig gav upp

De arbetade sida vid sida i många år och delade både fara och vardag. I boken ”Jag och Imre polishunden” berättar Adrian Wallin om livet med sin fyrbenta kollega, om dramatik, tillit och kärleken som växte fram mellan dem.

Karin Wandrell 27 december, 2025 • Uppdaterades 22 december, 2025 • 5 minuters läsning

Det var svärfars spännande berättelser om hur han som hundförare inom polisen spårade upp personer och grep tjuvar som med tiden inspirerade Adrian Wallin till att själv bli hundförare.

– Jag tyckte det lät jättespännande. När jag väl började jobba som polis växte intresset. Vi hade hundförare kopplade till våra turlag, och när det dök upp ärenden där vi inte riktigt räckte till, hjälpte de till. Det var otroligt häftigt.

Han minns fortfarande första mötet med Imre, schäfern som skulle bli en trogen följeslagare och arbetskamrat i många år. En snäll, trygg och stabil hund på tre år, ovan vid...

Aktuellt & Nyheter

6 av 10 hundar är rädda för fyrverkerier

Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.

Redaktion 25 december, 2025 • Uppdaterades 23 december, 2025 • 3 minuters läsning

Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.

– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

Stress som kan få negativa följder

Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.

– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

När rädsla blir panik

För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.

Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.

Träning och förutsägbarhet

Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.

Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.

– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.

En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:

• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga

• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga

• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre

• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda

• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner

Webbild liggande (2) — Foto: Stock.adobe

Katter rädda i det tysta

Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.

– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.

Fakta | 5 snabba tips inför nyår

Motionera i god tid	Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats	Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen	Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering	Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam	Många hundar behöver närhet och trygghet under nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.