Avel & Hälsa

Nya exteriöra målbilder för brakycefala raser

Redaktionen 3 mars, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Svenska Kennelklubbens centralstyrelse har nu fastställt de exteriöra målbilder som ska vägleda utvecklingen av fyra brakycefala hundraser. Beslutet är en viktig milstolpe i arbetet för bättre hundhälsa.

Svenska Kennelklubbens (SKK) centralstyrelse har efter omfattande arbete nu fastslagit de exteriöra målbilderna för bostonterrier, engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops.

Syftet med målbilderna är att visa vilka förändringar som behöver ske i hundarnas exteriör för att uppfylla SKKs programförklaring, där hälsa står i fokus.

– Det känns bra att vi har nått det här målet på vägen mot bättre hälsa för dessa raser. Vi vill att de ska ha en ljus framtid och finnas kvar inom SKK-familjen, säger Britt-Marie Dornell, ordförande i SKK.

Arbetet med målbilderna har skett i dialog med berörda rasklubbar och baserats på tillgänglig forskning. Efter Kennelfullmäktige 2023 fick en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram målbilder som tar hänsyn till samtliga kriterier i programförklaringen.

Enligt denna ska SKK verka för en avel där exteriöra faktorer alltid främjar god hälsa, med särskilt fokus på problem kopplade till andning

Samarbetat med rasklubbarna

Under processen har arbetsgruppen haft tre möten vardera med de berörda rasklubbarna – totalt 12 möten. Justeringar har gjorts utifrån klubbarnas synpunkter, så länge de inte strider mot programförklaringen.

Nu fortsätter arbetet med frågor kring genetisk variation och hälsostatus, där rasklubbarna redan har börjat samla in data.
SKK påpekar att förändringar i rasstandarder endast kan göras av hundrasens ursprungsland, men att de nya målbilderna är ett steg mot en mer hållbar avel.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.