Aktuellt & Nyheter

Ny utbildning i djurpsykologi

Redaktionen 16 februari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi.

Det nya kandidatprogrammet i djurpsykologi vid Linköpings universitet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden. I utbildningen varvas ämnen som biologi, etologi, djurs kognition och humanpsykologi – allt för att studenterna ska lära sig att tolka djurens signaler, men också för att förstå hur djuren tolkar människors signaler. Det rör sig om djur i allmänhet, men särskilt våra sällskapsdjur som häst, hund och katt och deras interaktioner.

– Antalet sällskapsdjur ökar i samhället. Idag finns det cirka en miljon hundar i Sverige, en halv miljon katter och 350 000 hästar och behovet av att förstå dem är stort. Men samtidigt som sektorn växer och omsätter allt mer saknas ofta akademiska kunskaper om djurs beteende och psyke. Därför startar vi nu det här programmet inom djurpsykologi, säger Per Jensen, professor i etologi, lärare på universitetets biologiprogram och en flitigt anlitad föreläsare för privata aktörer och djurägare.

– Djurpsykologi är ett ämne som ligger i tiden. Samspelet mellan människa och husdjur är ett forskningsområde som växer stort, säger Lina Roth, docent i etologi och universitetslektor i zoologi.

Efter utbildningen kan studenterna arbeta med djur inom tullen, polisen, militären eller andra verksamheter där det finns hund och häst. De kan också arbeta på veterinärkliniker och i djurparker, på länsstyrelser och jordbruksverk eller på ridskolor, hunddagis och katthem. Utbildningen öppnar även upp för arbete som egen företagare inom djurpsykologi och djurcoachning.

Läs mer om programmet på: https://liu.se/utbildning/program/6kdjp

Klubb/Medlem

Östhammars BK - från turbulens till tillväxt

Det började med ett samtal om hur klubben egentligen borde vara. I dag har visionen om en öppen och inkluderande mötesplats blivit verklighet. På Östhammars Brukshundklubb sjuder det av aktivitet – och allt fler medlemmar söker sig till träningsplanen.

Karin Wandrell 18 april, 2026 • 5 minuters läsning

Bildtext: Agneta Degerstedt är glad över hur klubben har utvecklats.

Efter några turbulenta år satte sig Agneta Degerstedt, numera ordförande i Östhammars Brukshundklubb, och en klubbkompis ner och pratade om hur de ville att klubben skulle vara.

– Vi ville skapa en klubb där medlemmarna känner att det finns något för alla, med ett brett kursutbud som speglar hur varierat hundträning är i dag. Det finns många olika grenar, och vi ville kunna möta det intresset.

Nu har visionen blivit verklighet tack vare både nya och gamla medlemmar som drivit utvecklingen framåt. Medlemsantalet ökar stadigt, med...

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.