Nu har säsong 2 av Sveland Djurförsäkringars Husdjurspodden släppts. Etolog Emma Almquist och gästexperter bjuder på sex kunskaps- och underhållningsladdade avsnitt.
Det första avsnittet handlar om allergi hos hundar, men även allergi hos våra andra husdjur diskuteras. Ett ämne som Emma Almquist upplever att många inte vet så mycket om, men som är jättevanligt.
– Ju bättre vi förstår våra djur ur alla möjliga hänseenden, desto bättre kommer både de och vi att må i slutändan. Rätt kunskap är A och O för ett hållbart och roligt djurägande, säger hon.
Podcasten finns tillgänglig på Spotify, Podcaster-appen och Google Podcasts.
Avsnitt säsong 2:
12 oktober: Allergi hos hundar med Susanne Åhman
26 oktober: Så ger man kaninen ett bättre liv med Therese Bergman
9 november: Veterinärmedicin och djurens beteende med Ida Kornevi
23 november: Det unika forskningsprojektet ”Mitt liv med hund” med Therese Rehn
7 december: De gyllene åren med den vuxna hunden med Emelie Johnson Vegh
21 december: Nyår, stressade djur och antidepp med Anya Thörnqvist
Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar
Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.
Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.
– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.
I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.
– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.
Gener och miljö påverkar
Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.
– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.
Foto: Stock.adobe
På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.
– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.
Fakta: Höftledsdysplasi hos hund
Om höftledsdysplasi
Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga raser, då lederna påverkas i högre grad.
• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta och artros.
• Svårigheter att resa sig eller att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.
Vart tredje hushåll har sällskapsdjur. Men djur får inte följa med till skyddsrum i händelse av krig eller kris. Så vad gör vi då? Katrineholms kommun har tagit hjälp av Svenska Blå Stjärnan (och SBK!) för att bemanna trygghetspunkter där även djur får plats.
Vi ska lagra mat för flera veckor och se till att ha vattendunkar, gasolkök och vevradio. Men det har inte pratats lika mycket om beredskapen för våra sällskapsdjur. Och just det kan försvåra en kris, oavsett om det är krig, skogsbrand eller en annan naturkatastrof.
– Om man inte kan ta med sig sitt djur är risken att man vägrar evakuera, gör det för sent eller återvänder hem för tidigt. Det såg man i USA under Katrina till exempel, vilket ledde till riskfyllda räddningsaktioner, säger Karolina Lasses.
Hon är uppdrags- och utbildningsstrateg på Svenska...
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
