Avel & Hälsa

Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Redaktion 6 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 2 minuters läsning

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.

– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.

I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.

Webbild liggande (2) — Foto: Stock.adobe

Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.

– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.

Gener och miljö påverkar

Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.

– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.

Webbild liggande (1) — Foto: Stock.adobe

På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.

– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Fakta: Höftledsdysplasi hos hund

Om höftledsdysplasi	Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga raser, då lederna påverkas i högre grad.	• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta och artros.	• Svårigheter att resa sig eller att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.	• Hälta
• Både arv och miljö påverkar risken.	• Ovilja att gå på promenader
	• Ovilja att hoppa och leka
	• Smärta vid beröring runt höften

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.