Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Redaktion
Redaktion 6 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.

– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.

I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.

– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.

Gener och miljö påverkar

Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.

– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.

– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Fakta: Höftledsdysplasi hos hund

Om höftledsdysplasi
Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga
raser, då lederna påverkas i högre grad.
• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta
och artros.
• Svårigheter att resa sig eller
att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack
vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.
• Hälta
• Både arv och miljö påverkar
risken.
• Ovilja att gå på promenader
 
• Ovilja att hoppa och leka
 
• Smärta vid beröring runt höften


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Medveten avel kan förändra hundrasers mentalitet

Kan man avla bort rädsla? För långhårig collie tyder resultaten på att svaret är ja. Med hjälp av ett särskilt mentalindex har rasens socialitet och nyfikenhet/orädsla ökat, samtidigt som skotträdsla minskat.

Redaktion
Redaktion 12 februari, 2026 3 minuters läsning
Tva° la°ngha°riga collies Foto Ma°ns Engelbrektsson

Foto: Måns Engelbrektsson


Dela artikeln

Forskning

Har min hund blivit dement?

Äldre hundar kan drabbas av kognitiv svikt som påverkar både beteende och välbefinnande. En ny stor studie visar att förändringarna ofta är mer omfattande än man tidigare trott – och att de påminner om demenssymtom hos människor.

Redaktion
Redaktion 10 februari, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock_66268762

Foto: AdobeStock

När hundar blir gamla är det lätt att tolka förändringar i beteende som ”naturligt åldrande”. Men enligt en ny internationell studie kan det i många fall handla om canine cognitive dysfunction (CCD), en åldersrelaterad hjärnsjukdom hos hund som ofta jämförs med Alzheimers sjukdom hos människor.

Forskarna bakom studien analyserade uppgifter från över 10 000 hundägare med äldre hundar, åtta år och uppåt. Resultaten visar tydliga skillnader mellan hundar med kognitiv svikt och jämnåriga hundar utan sådana problem. Hundar med CCD var generellt mindre aktiva, sov mer på dagtid och visade lägre motivation – både i vardagen och i sådant de tidigare lärt sig, som träning och enkla övningar.

Många hundägare beskrev också beteendeförändringar som kan vara svåra att tolka: ökad oro eller separationsångest, förändrat intresse för mat, förändrade reaktioner på nya situationer och i vissa fall även förändringar i aggressivitet. Sammantaget liknar symtomen de neuropsykiatriska förändringar som ofta ses hos människor med demenssjukdom.

Beteenden som påverkar livskvaliteten

En viktig poäng i studien är att kognitiv svikt hos hund inte bara handlar om minne eller ”förvirring”, utan om ett bredare spektrum av beteenden som påverkar hundens livskvalitet. Som hundägare kan ökad kunskap därför göra stor skillnad – både för att förstå varför hunden beter sig annorlunda och för att i tid kunna ta kontakt med veterinär för bedömning och rådgivning.

Forskarna menar också att sällskapshundar är en värdefull modell för att studera hjärnans åldrande, eftersom sjukdomen uppstår spontant i en naturlig miljö. Samtidigt kan kunskapen komma hundägare direkt till nytta, genom bättre igenkänning av tidiga tecken och ökad förståelse för vad som faktiskt händer när hundens hjärna åldras.

Tecken på kognitiv svikt hos hund

Canine cognitive dysfunction (CCD) är en
åldersrelaterad hjärnsjukdom hos hund, som kan likna demens hos människor.

Tecken
Beskrivning
Minskad aktivitet
Rör sig mindre, leker
mer sällan, tappar intresset för promenader
Mer dagsömn
Sover ovanligt mycket
på dagtid, kan bli orolig nattetid
Minnesproblem och
inlärningssvårigheter
Har svårt att komma
ihåg inlärda kommandon och rutiner
Ökad oro
Visar
separationsångest eller följer ägaren mer än tidigare
Förändrad aptit
Äter sämre eller
ändrar sina matvanor
Osäkerhet
Reagerar annorlunda i
nya eller tidigare bekanta situationer
Förändrat temperament
Blir mer lättirriterad
eller aggressiv
Förvirring och
repetitiva beteenden
Går planlöst eller
fastnar i repetitiva beteenden

Källa: The Dog Aging Project, publicerad i GeroScience
(2025).


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.