Avel & Hälsa

Ny donation till hundcancerforskning

Redaktion 7 december, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

När två hundar från Hanna Nilssons kennel drabbades av cancer bestämde hon sig för att göra något för att medverka till att rädda framtida hundliv. Resultatet blev en insamling på närmare 150 000 kr till cancerforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Hanna Nilsson är hundtränare, driver en kennel och ett hundpensionat. När golden retrievern Nimbus dog bara 2,5 år gammal i en snabbväxande och elakartad cancerform och inte långt därefter ytterligare en hund från hennes kullar drabbades, kontaktade hon SLU. Hon ville veta mer om den cancerforskning som pågår och hur hon kunde bidra.

På kennelns hemsida och i sina sociala kanaler startade Hanna Nilsson en insamling till Sällskapsdjurens forskningsfond (SFF) som tar emot bidrag för forskning på sjukdomar hos hundar och katter. Hon uppmanade besökare att stödja forskningsfonden, och att märka gåvan Nimbus och cancerforskning. Hon själv och flera bidragsgivare hade också utlottning till förmån för insamlingen med chans att vinna fina priser. Insamlingen blev en succé.

– Cancer är en vanlig och svår sjukdom. Nästan hälften av hundarna drabbas, minst var fjärde dör av cancer och ibland insjuknar även unga hundar. Insamlingen till Nimbus minne är därför mycket värdefull. Ofta ger erfarenheter från djurmedicin också nycklar till behandling för sjukdomar hos människan, säger Henrik Rönnberg, professor i onkologi på SLU.

– Jag är helt överväldigad av det fantastiska gensvaret, gåvor och kärlek har strömmat in från drabbade hundägare, tränare och hundintresserade, berättar Hanna Nilsson. Sammanlagt blev det nästan 150 000 kr till cancerforskningen och till möjligheten att rädda både framtida hund- och människoliv.

Efter det fantastiska gensvaret funderar Hanna Nilsson på ännu en insamling nästa år.
– Kanske fler kennlar, hundtränare och klubbar vill vara med och bidra. När vi är många tillsammans kan vi påverka och göra verklig skillnad, säger hon.

Vill du också bidra?
Sällskapsdjurens forskningsfond är en insamlingsstiftelse vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med H.K.H. Kronprinsessan Victoria som beskyddare. Till SFF kan alla donera ett bidrag som går till forskning om sjukdomar som drabbar sällskapsdjur. SFF har utlysning en gång om året i februari/mars och då kan forskare söka bidrag till olika forskningsprojekt gällande hund och katt.

Swish: 123 562 53 63
Plusgiro: 22 393-3

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.