Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Norge förbjuder avel av vissa raser

1073658
Redaktionen 2 februari, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Efter en dom i Oslo tingsrätt tillåts inte längre avel på engelsk bulldog och cavalier king charles spaniel i Norge på grund av djurskyddsskäl.

I fjol klubbade Stortinget i Norge igenom en ändring i djurskyddslagens avelsparagraf. Efter ändringen kunde även rasklubbar och den norska kennelklubben, NKK, hållas ansvariga för osund och oetisk avel. Inte bara uppfödaren skriver tidningen Djurskyddet.

Den nya formuleringen i djurskyddslagens § 25, första stycket, lyder:

”Djurhållare, uppfödare, avelsorganisationer och rasklubbar ska genom avel främja egenskaper som ger friska djur med god funktion och hälsa.”

I samband med att lagändringen trädde i kraft stämde den norska djurskyddsföreningen Dyrebeskyttelsen NKK, den norska kennelklubben, rasklubbar och uppfödare av engelsk bulldogg och cavalier king charles spaniel för brott mot avelslagen. Den 31 januari, kom domen från Olso tingsrätt som gav Dyrebeskyttelsen rätt på alla punkter.

Dyrebeskyttelsen Norge lyfter fram att domen fastslår att ”En fällande dom innebär inget förbud mot seriös uppfödning av bulldog eller cavalier, eftersom seriös och vetenskapligt baserad korsning skulle kunna vara ett bra alternativ.”

Svenska Kennelklubben anser inte att avelsförbud för en hel ras är rätt väg att gå utan förespråkar fortsatt dialog mellan uppfödare, domare, klubbar, veterinärer och myndigheter för att påverka aveln i rätt riktning. De befarar att uppfödningen istället kommer ske under okontrollerade former och att importen från valpfabriker och andelen insmugglade hundar kommer öka.

Samtidigt ser Svenska Kennelklubben domen i Norge som en tydlig signal att man måste fortsätta, och intensifiera, arbetet med att driva utvecklingen i rätt riktning, för att hundaveln ska leva upp till de normer som finns kring djurskydd i dagens samhälle.

Svenska Kennelklubben har sedan lång tid arbetat med hälsofrågor i samarbete med rasklubbar och exteriördomare med målet att få fram friskare hundar. Man har bland annat gjort det möjligt för veterinärer att rapportera operationer som utförts på grund av andningsproblem och för domare att diskvalificera en hund på grund av ohälsa vid utställning, med påföljden att hunden spärras för avel.

Svenska Kennelklubben har också tagit fram ett hälsoprogram vad gäller andning och temperaturreglering för fyra brakycefala (kortnosiga) raser samt tagit fram domaranvisningar för hur kritiker ska skrivas för brakycefala raser på utställning. Svenska Kennelklubben samverkar också med myndigheter, universitet och veterinärorganisationer kring hälsofrågor och deltar i internationellt samarbete kring hundars hälsa.


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.