När ett djur far illa är det Länsstyrelsen man ska vända sig till för att lämna ett klagomål om bristande djurhållning. Det är viktigt att lämna in klagomålet på rätt sätt för att Länsstyrelsen ska kunna gå vidare med ärendet.
Den som är orolig över ett djurs situation uppmanas att i första hand prata med djurägaren. Om det av olika anledningar inte har effekt, eller om man inte vill prata med djurägaren, ska man vända sig till Länsstyrelsen, men utan tillräckliga uppgifter om ägare och djur blir det svårare att utreda anmälan.
Det finns olika sätt att lämna klagomål om bristande djurhållning. Man kan vara anonym när man gör ett klagomål. Kontakta Länsstyrelsen i din kommun genom att ringa, skicka mejl eller ett brev.
Länsstyrelsen behöver veta:
Namn och adress på den som äger eller har djuren.
Var djuren finns, adress eller vägbeskrivning.
Vad är det för djur klagomålet gäller?
Hur många djur är det?
Vilka fel eller brister är det djuren utsätts för? Har de mat och vatten? Beskriv djurens situation så detaljrikt som möjligt.
Övriga uppgifter som är bra att lämna är:
När händelsen med djuret har inträffat och hur länge har det pågått.
Tillhör du också de hundägare som gärna pratar med din fyrbenta kompis? Då är du inte ensam. Vi är många som gärna har hunden som samtalspartner och till och med inbillar oss att den förstår vad vi säger. Men hur mycket begriper egentligen hunden av vårt tal?
Som ung och oerfaren kursdeltagare fick jag lära mig att man ska ha ett enda kommando för varje sak hunden ska kunna eftersom den inte ansågs förstå mer än så. Nu vet vi bättre tack vare forskning som utförts under de senaste decennierna.
En av de hundar som överraskat såväl forskare som alla andra är border collien Chaser. Hon ägdes av en amerikansk psykolog som ställde sig frågan hur många ord en hund egentligen kan lära sig. Han dokumenterade systematiskt under flera år Chasers ordförråd, närmare bestämt de namn som tiken förknippade med olika leksaker.
Adobe.stock
Bildtext: Alla border collies har inte lika lätt att lära som Chaser.
När resultatet publicerades vetenskapligt hade hon bevisligen unika ord för mer än tusen olika föremål, som hon också kategoriserade efter egenskaper. Runda platta saker var “frisbees” medan sfäriska ting var ”bollar”. Dessutom kunde hon skilja på verb och substantiv. Hon förstod exempelvis skillnaden mellan att “hämta frisbeen” och ”nosa på bollen”.
Snabb inlärning och bra minne
Senare forskning har visat att Chaser, som gick bort 2019 vid femton års ålder, nog inte var en helt representativ hund. Forskare har letat efter andra med samma talang, men det har visat sig att få kommer upp i hennes förmåga.
De flesta behärskar uppemot drygt hundra olika ord – ändå något helt annat än vad mina instruktörer påstod i min ungdom. Men fullständigt unik var Chaser inte. Hundar – påfallande ofta border collies – med liknande egenskaper dyker upp då och då i forskarnas eftersökningar. Man kallar dem ”särskilt språkbegåvade hundar”.
De här individerna är såklart intressanta ur en massa synvinklar. Vad är det som är så speciellt med dem? En sak som förenar dem är att de lär sig snabbt. Ofta räcker det med att de hör någon nämna ett namn på ett föremål en enda gång för att de sedan ska minnas det. Och de minns länge.
Man har studerat hundar som fått lära sig en benämning och därefter inte sett föremålet igen innan de testats två år senare. De flesta kom då fortfarande ihåg namnen.
Lek fram orden
En annan sak som förenar de språkbegåvade individerna är deras lekfullhet. Det verkar som intresset för lek och bus går hand i hand med ordförståelse. Kanske inte så märkligt, lekfullhet hänger ju ofta ihop med ett allmänt kreativt sinne.
Lite svårare att förstå är det faktum att språkbegåvade hundar är mer benägna att vicka på huvudet så där inkännande när ägaren pratar med dem än de mer normalbegåvade. Överhuvudtaget har vetenskapen inget bra svar på varför hundar överhuvudtaget vickar på huvudet under ”samtal”, men forskning pågår.
AdobeStock
Bildtext: En border collie som lär sig att studsa på en trädstam.
Däremot vet vi numera hur hundhjärnan bearbetar språklig information. Det har man lärt sig genom att studera hundar i magnetkamera medan de lyssnar till olika ord. Man har då hittat ett språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, där vårt eget motsvarande centrum ligger. Hunden lär sig alltså nya ord ungefär som vi själva gör.
Lär dig hundens språk
Vissa nöjer sig inte med att veta att hunden förstår vad man säger utan vill gärna att de själva också ska ”tala”. Det har blivit populärt att lära hundar använda tryckknappar för det (googla ”soundboard for dog”).
Varje sådan ger ifrån sig inspelade ord och meningar och genom att sätta tassen på en viss knapp kan hunden till synes kommunicera. Den kan exempelvis trycka fram ”kissnödig” och ”gå ut”. Forskning pågår kring hur medvetet det här egentligen är från hundens sida, men det tycks som att de åtminstone i vissa fall använder knapparna på ett ändamålsenligt sätt.
AdobeStock
Själv tycker jag det är lite som att gå över ån efter vatten. Hunden kommunicerar ju redan alldeles utmärkt på sitt eget sätt. Jag tror det är enklare och bättre att vi lär oss hundarnas språk än att försöka lära dem vårt. Min gårdshund Gotte kan tydligt säga saker som ”nu är jag hungrig”, ”jag vill gå ut” och ”jag älskar dig husse” – men han gör det på hundspråket.
Hösten är här, och med den kommer tid för eftertanke. När jag ser tillbaka på året som gått känner jag både stolthet och tacksamhet. Vi har haft ett intensivt år – fullt av engagemang, utveckling och viktiga beslut som påverkar vår klubb och våra hundar.
SM, NoM och FCI-VM är genomförda, och vilken nivå våra ekipage håller! Det är en fröjd att se den skicklighet, glädje och det samspel som präglar alla våra tävlingar – stora såväl som något mindre. Bruks-SM i Laholm blev en veritabel folkfest i dess ädlaste form. Fina resultat, glada leenden och utmärkt väder präglade helgen. Ett stort tack till alla funktionärer, arrangörer och deltagare – utan er hade det inte varit möjligt. Ni är föreningens hjärta.
Förbundsstyrelsen fortsätter sitt arbete mot otillåtna, oetiska och olagliga dressyrmetoder, ett arbete som kontinuerligt behöver lyftas och...
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.