Aktuellt & Nyheter

Miljoner till hundforskningen

Redaktionen 25 januari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Forskning kring hur hundar påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö, hur det egentligen ligger till med taxarnas ryggbroskskivor och utveckling av ny rörelseanalysteknik. Ja, det är några av de projekt som beviljades pengar från Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond förra året.

Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond delar årligen ut närmare nio miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2020 kom 59 ansökningar in till fonden. Tretton nya projekt och tolv pågående fleråriga projekt har beviljats anslag.

Utöver dessa bidrar fonden till ett antal längre utvecklingsprojekt inom veterinärmedicin, till exempel ett doktorandprojekt rörande knäledssjukdomar hos hund, hundars vikt och påverkan på hälsa och sjukdom, rasprofiler och ett projekt där man tittar på behandlingsnivåer vid olika tillstånd. Fonden har också satt av medel för att undersöka antalet hundar och katter i Sverige och kommer under hösten att arrangera ett antal digitala konferenser.

– Det är glädjande att våra forskare i Norden på alla vis har försökt få fram användbart material både för pågående och kommande forskningsprojekt trots corona, säger Ulf Uddman VD på Svenska Kennelklubben. I framtiden vill vi gärna se fler projekt om hundens betydelse för människan och samhället, så jag vill redan nu uppmana alla som har kompetens inom samhällsvetenskap och humaniora att söka i år!

Avel & Hälsa

Så visar genetiken vägen framåt för brukshundsraserna

På RAS/RUS-konferensen i mars föreläste husdjursagronomen Irene Berglund om genetiska vägval i aveln. Med populationsgenetiken som grund visade hon hur avelsarbetet kan styras för att påverka just brukshundrasernas hälsa och funktion i framtiden.

Karin Wandrell 14 april, 2026 • 6 minuters läsning

Hur vi väljer att avla i dag påverkar inte bara nästa generation utan hela rasens hälsa och funktion. Det är här populationsgenetiken kommer in i bilden.

– Jag brukar likna det vid ett spindelnät. Varje litet val påverkar populationens utveckling över tid, säger Irene Berglund, agronomie licentiat och husdjursagronom.

I dag har utmaningen gått från att skapa raser till att förvalta dem. Samtidigt utvecklas forskningen snabbt. Det är svårt att få en fullständig överblick, men en sak är tydlig: genetisk variation är avgörande för avelsarbetet.

– Trots det bygger aveln ofta på att para “det bästa...

Avel & Hälsa

Röster om RAS/RUS-konferensen

Samtidigt som genetiken pekar ut riktningen för framtidens avel, väcker den också frågor i praktiken. Under RAS/RUS-konferensen samlades deltagare från rasklubbarna – här berättar ett par av dem vad de tar med sig och hur kunskapen kan omsättas i verkligheten.

Karin Wandrell 14 april, 2026 • 3 minuters läsning

Åsa Tiderman, Svenska Chodský pesklubben

Vad tar du främst med dig från konferensen?

– Jag tyckte den var givande på många sätt. Det jag främst tar med mig är hur otroligt svårt det är med avelsarbete. Det finns så många parametrar att ta hänsyn till som vi inte har möjlighet att kontrollera. Många tror att lösningen är att testa alla hundar och utesluta hundar ur avelsbasen, men det förvärrar egentligen bara situationen. Många vill göra rätt, men har inte helhetssynen vilket gör att det blir tokigt istället. Därför har vi som rasklubb, och Svenska Brukshundklubben som har avelsansvaret, ett...