Aktuellt & Nyheter

Miljoner till hundforskningen

Redaktionen 25 januari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Forskning kring hur hundar påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö, hur det egentligen ligger till med taxarnas ryggbroskskivor och utveckling av ny rörelseanalysteknik. Ja, det är några av de projekt som beviljades pengar från Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond förra året.

Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond delar årligen ut närmare nio miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2020 kom 59 ansökningar in till fonden. Tretton nya projekt och tolv pågående fleråriga projekt har beviljats anslag.

Utöver dessa bidrar fonden till ett antal längre utvecklingsprojekt inom veterinärmedicin, till exempel ett doktorandprojekt rörande knäledssjukdomar hos hund, hundars vikt och påverkan på hälsa och sjukdom, rasprofiler och ett projekt där man tittar på behandlingsnivåer vid olika tillstånd. Fonden har också satt av medel för att undersöka antalet hundar och katter i Sverige och kommer under hösten att arrangera ett antal digitala konferenser.

– Det är glädjande att våra forskare i Norden på alla vis har försökt få fram användbart material både för pågående och kommande forskningsprojekt trots corona, säger Ulf Uddman VD på Svenska Kennelklubben. I framtiden vill vi gärna se fler projekt om hundens betydelse för människan och samhället, så jag vill redan nu uppmana alla som har kompetens inom samhällsvetenskap och humaniora att söka i år!

Hälsa

Så länge lever hundar

Hur länge en hund lever beror på många faktorer som till exempel storlek, ras, genetik och livsstil. En ny forskningsartikel om hundars livslängd pekar på att den genomsnittliga förväntade livslängden för alla hundar ligger någonstans runt 10–13 år, men spridningen är stor.

Redaktion 10 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Små hundraser har ofta betydligt längre liv än större. Till exempel kan vissa små hundar, såsom chihuahuor, nå 15 år eller mer, medan större raser som grand danois ofta har en kortare total livslängd.

En rad studier bekräftar att storleken är en av de främsta faktorerna bakom skillnader i livslängd. Stora och jättestora hundar åldras snabbare och har ofta kortare förväntad livslängd än små hundar.

Dessutom visar data från vetenskapliga undersökningar att andra egenskaper, till exempel andelen hundar inom en ras som drabbas av sjukdomar som cancer eller hjärtproblem, också påverkar hur länge de lever.

Anpassa behoven efter ålder

Utöver kroppsstorlek påverkar faktorer som nutrition, motion, veterinärvård och miljö hur länge en hund kan förväntas leva. God kosthållning, regelbunden motion och rutinkontroller hos veterinär kan bidra till att förlänga både livslängd och livskvalitet.

Att förstå dessa skillnader är viktigt för hundägare – inte bara för att veta hur länge hunden sannolikt lever, utan också för att kunna anpassa vård, foder och träning efter hundens specifika behov genom livet.

Källa: How Long Do Dogs Live? Kinship (översikt av hundars livslängd baserat på forskning och veterinärinformation).

Fakta: Hur länge lever hundar?

Genomsnittlig livslängd	Cirka 10–13 år, men variationen mellan raser och individer är stor.
Små hundraser	Lever ofta längst. Många små raser kan bli 14–16 år eller äldre.
Stora hundraser	Har generellt kortare livslängd. Mycket stora raser lever ofta 6–10 år.
Viktiga faktorer	Storlek, genetik, ras, kost, motion, miljö och tillgång till veterinärvård.
Åldrande	Stora hundar åldras snabbare än små, vilket påverkar både livslängd och hälsa.
Vad kan ägaren göra?	Ge bra kost, regelbunden motion, förebyggande veterinärvård och anpassad omsorg genom livet.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • Uppdaterades 10 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...