Aktuellt & Nyheter

Mer än varannan hund får för lite motion

Redaktionen 22 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Att motionera sin vuxna hund ordentligt är viktigt för att den ska må bra och hålla sig frisk. När många har återgått till arbetsplatsen efter pandemin finns risk att hunden får komma ut mindre. De flesta vuxna hundar behöver minst 1 – 2 timmars motion varje dag.

Under pandemin har antalet hundar ökat kraftigt i Sverige. Nu återgår de flesta till sina ordinarie arbetsplatser, medan hunden kanske blir kvar hemma. Att få komma ut och röra på sig är viktigt för hunden på flera sätt och vissa raser behöver extra mycket motion.

– Vi får inte glömma våra hundar bara för att hemarbetet upphört. Det mysiga sällskap som vi haft måste vi ta ansvar för även när vi återgår till jobbet. De flesta vuxna hundar behöver motioneras ett par timmar om dagen för att må bra. Därför är det viktigt att planera in hundens motion, kanske särskilt i stadsmiljö där det inte alltid är så enkelt, säger Sandra Douglas, chefsveterinär på AniCura Sverige.

Enligt en undersökning som YouGov gjort uppger många hundägare att de tar ut sin hund mindre än en timme om dagen.

– Mer än varannan hund får för lite motion idag. För lite motion bidrar till övervikt, något som vi dagligen ser på våra kliniker. Förutom det rent fysiska behöver hundar få komma ut för att få stimulans och aktivera sina sinnen. En hund som inte får tillräcklig aktivering riskerar att utveckla negativa beteenden, som att bita på inredning eller skälla omotiverat. Detta gäller oavsett om du har en liten hund, som exempelvis chihuahua, eller en hund av större ras. Många missbedömer den lilla hundens förmåga, de klarar betydligt mer än man tror, säger Sandra Douglas.

Fakta

Därför behöver hunden motioneras:

Bättre hälsa. Det hjälper hunden att hålla sig i god fysisk form och minskar risken för övervikt och andra hälsoproblem
En understimulerad hund mår inte bra och riskerar att utveckla negativa beteenden.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...