Till huvudinnehållet

Har du tips och uppslag till nya artiklar? Kontakta redaktionen

Krönika

Pratar du också med din hund?

Tillhör du också de hundägare som gärna pratar med din fyrbenta kompis? Då är du inte ensam. Vi är många som gärna har hunden som samtalspartner och till och med inbillar oss att den förstår vad vi säger. Men hur mycket begriper egentligen hunden av vårt tal?

Per Jensen
Per Jensen 13 oktober, 2025 Uppdaterades 20 maj, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Stock.adobe

Som ung och oerfaren kursdeltagare fick jag lära mig att man ska ha ett enda kommando för varje sak hunden ska kunna eftersom den inte ansågs förstå mer än så. Nu vet vi bättre tack vare forskning som utförts under de senaste decennierna.

En av de hundar som överraskat såväl forskare som alla andra är border collien Chaser. Hon ägdes av en amerikansk psykolog som ställde sig frågan hur många ord en hund egentligen kan lära sig. Han dokumenterade systematiskt under flera år Chasers ordförråd, närmare bestämt de namn som tiken förknippade med olika leksaker.

AdobeStock_407084507
Adobe.stock

Bildtext: Alla border collies har inte lika lätt att lära som Chaser.

När resultatet publicerades vetenskapligt hade hon bevisligen unika ord för mer än tusen olika föremål, som hon också kategoriserade efter egenskaper. Runda platta saker var “frisbees” medan sfäriska ting var ”bollar”. Dessutom kunde hon skilja på verb och substantiv. Hon förstod exempelvis skillnaden mellan att “hämta frisbeen” och ”nosa på bollen”.

Snabb inlärning och bra minne

Senare forskning har visat att Chaser, som gick bort 2019 vid femton års ålder, nog inte var en helt representativ hund. Forskare har letat efter andra med samma talang, men det har visat sig att få kommer upp i hennes förmåga.

De flesta behärskar uppemot drygt hundra olika ord – ändå något helt annat än vad mina instruktörer påstod i min ungdom. Men fullständigt unik var Chaser inte. Hundar – påfallande ofta border collies – med liknande egenskaper dyker upp då och då i forskarnas eftersökningar. Man kallar dem ”särskilt språkbegåvade hundar”.

De här individerna är såklart intressanta ur en massa synvinklar. Vad är det som är så speciellt med dem? En sak som förenar dem är att de lär sig snabbt. Ofta räcker det med att de hör någon nämna ett namn på ett föremål en enda gång för att de sedan ska minnas det. Och de minns länge.

Man har studerat hundar som fått lära sig en benämning och därefter inte sett föremålet igen innan de testats två år senare. De flesta kom då fortfarande ihåg namnen.

Lek fram orden

En annan sak som förenar de språkbegåvade individerna är deras lekfullhet. Det verkar som intresset för lek och bus går hand i hand med ordförståelse. Kanske inte så märkligt, lekfullhet hänger ju ofta ihop med ett allmänt kreativt sinne.

Lite svårare att förstå är det faktum att språkbegåvade hundar är mer benägna att vicka på huvudet så där inkännande när ägaren pratar med dem än de mer normalbegåvade. Överhuvudtaget har vetenskapen inget bra svar på varför hundar överhuvudtaget vickar på huvudet under ”samtal”, men forskning pågår.

AdobeStock_660256320
AdobeStock

Bildtext: En border collie som lär sig att studsa på en trädstam.

Däremot vet vi numera hur hundhjärnan bearbetar språklig information. Det har man lärt sig genom att studera hundar i magnetkamera medan de lyssnar till olika ord. Man har då hittat ett språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, där vårt eget motsvarande centrum ligger. Hunden lär sig alltså nya ord ungefär som vi själva gör.

Lär dig hundens språk

Vissa nöjer sig inte med att veta att hunden förstår vad man säger utan vill gärna att de själva också ska ”tala”. Det har blivit populärt att lära hundar använda tryckknappar för det (googla ”soundboard for dog”).

Varje sådan ger ifrån sig inspelade ord och meningar och genom att sätta tassen på en viss knapp kan hunden till synes kommunicera. Den kan exempelvis trycka fram ”kissnödig” och ”gå ut”. Forskning pågår kring hur medvetet det här egentligen är från hundens sida, men det tycks som att de åtminstone i vissa fall använder knapparna på ett ändamålsenligt sätt.

AdobeStock_610652891
AdobeStock

Själv tycker jag det är lite som att gå över ån efter vatten. Hunden kommunicerar ju redan alldeles utmärkt på sitt eget sätt. Jag tror det är enklare och bättre att vi lär oss hundarnas språk än att försöka lära dem vårt. Min gårdshund Gotte kan tydligt säga saker som ”nu är jag hungrig”, ”jag vill gå ut” och ”jag älskar dig husse” – men han gör det på hundspråket.


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Kan min hund ärva mig?

Kan en hund ärva sin ägare? Nej, enligt svensk lag är det inte möjligt. Men det finns andra sätt att se till att hunden får en trygg framtid, något som många svenskar vill ordna enligt en ny undersökning.

Redaktion
Redaktion 18 augusti, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Stock.adobe

För många hundägare är hunden en självklar familjemedlem. En ny Sifo-undersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Familjens Jurist, visar att var sjätte svensk kan tänka sig att testamentera pengar eller tillgångar till sitt husdjur. Samtidigt är kunskapen om vad som faktiskt är möjligt enligt svensk lag begränsad.

Undersökningen visar att intresset är störst bland yngre. Bland personer mellan 18 och 29 år uppger var tredje att de skulle vilja låta sitt husdjur ärva dem, och bland kvinnor i samma åldersgrupp är siffran så hög som 40 procent.

Men trots den starka känslomässiga kopplingen kan ett husdjur inte ärva direkt. Enligt svensk lag betraktas djur juridiskt som egendom och kan därför inte vara arvtagare.

Webbild liggande (2)
Många ser hunden som en familjemedlem bland andra.Stock.adobe

Det säger lagen  

Frågan om djur kan ärva har fått stor uppmärksamhet internationellt, bland annat genom historier om kläddesignern Karl Lagerfeld och hans katt Choupette, som det rapporterades skulle få del av hans förmögenhet.

– Men även i sådana fall handlar det egentligen inte om att djuret ärver direkt, utan om att pengar och ansvar lämnas till personer som ska ta hand om djuret. Ett djur kan inte vara arvtagare, oavsett hur viktig plats det har i familjen, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.

Undersökningen visar också att många svenskar har en felaktig bild av lagstiftningen. Nästan tre av tio tror att det går att testamentera pengar direkt till ett husdjur, och fyra av tio tror att gemensam vårdnad om ett husdjur är möjlig efter en separation.

Trygga framtiden för husdjuret

Trots att hundar inte kan ärva finns det sätt att trygga deras framtid. Genom ett testamente kan pengar lämnas till en person med önskemål eller villkor om att personen ska ta hand om hunden. Jurister rekommenderar också att man i förväg kommer överens om vem som ska ta över ansvaret om något händer, särskilt om hunden ägs av två personer.

Webbild liggande
Prata med släkt och vänner i förväg om vem som kan och vill ta hand om ditt husdjur om något skulle hända.Stock.adobe

– Som jurist träffar jag allt oftare djurägare som vill säkerställa vad som händer med hunden eller katten om man går bort eller separerar. Många blir förvånade när de inser att husdjur juridiskt behandlas ungefär som en bil eller en möbel. Det juridiska skyddet kring husdjur är väldigt begränsat. Därför är det viktigt att prata om de här frågorna innan något händer, säger Per Näsman.

Juristens bästa tips:

Skriv ner dina önskemål

Skriv tydligt vem som ska ta hand om djuret och vad pengarna ska användas till. Ju tydligare önskemål som skrivs ner, desto mindre är risken för konflikter mellan anhöriga.

Prata med den som ska ta över ansvaret

Många utgår från att familj eller vänner automatiskt vill eller kan ta hand om husdjuret om något skulle hända. Prata igenom frågan i förväg och säkerställ att personen faktiskt är beredd att ta hand om djuret.

Dokumentera vem som äger husdjuret

Spara köpeavtal, kvitton, försäkringsuppgifter och andra dokument som visar vem som står som ägare. Eftersom husdjur juridiskt räknas som egendom finns ingen gemensam vårdnad på samma sätt som för barn.


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Hundarna blev Ellys väg tillbaka

Elly gick bara några dagar i skolan under hela sjuan. Mötet med Matilda Ström och hennes sociala tjänstehundar blev en vändpunkt. Med hundarnas hjälp växte både självförtroendet och modet att se fram emot framtiden.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 15 augusti, 2026 Uppdaterades 19 augusti, 2026 5 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Runa fick Ellys självförtroende att växa. Matilda Ström

När Elly gick i mellanstadiet fungerade skolan ganska bra. Men när hon började högstadiet förändrades allt.

– Jag gick i en liten byskola från årskurs 1 till 6. När jag började sjuan blev klasserna mycket större och vi var många elever som inte kände varandra. Jag trivdes varken i min klass eller i skolan så jag var där kanske tre eller fyra dagar under hela läsåret.

Det var först när Elly började åttan och socialtjänsten kopplades in som hon fick mer stöd. Hon började på Slussen, en särskild stödverksamhet på Nordmarkens skola i Årjäng för elever som behöver en mer anpassad skolgång. Där arbetar socialpedagoger och elevassistenter nära eleverna för att skapa trygghet och ge individuellt stöd.

– Vi var som mest fyra elever åt gången, och ibland ännu färre. Det var väldigt lugnt och fungerade mycket bättre för mig än en vanlig skolklass.

Allt började med en promenad 

Matilda Ström, som har arbetat med sociala tjänstehundar sedan 2007, kom i kontakt med Elly genom ett pilotprojekt. Socialtjänsten och skolan arbetade tillsammans kring elever med skolfrånvaro för att hitta nya sätt att få det att kännas meningsfullt att komma tillbaka till skolan. Här kan sociala tjänstehundar fungera som stöd och bidra till ökad trygghet, motivation och kontakt.

För Matilda handlade första mötet med Elly om att skapa en relation. De upptäckte snabbt att de delade intresset för djur. Elly visade bilder på sina katter och sin kanin. Hemma hos Matilda fanns också både katt och kanin.

skolhundar
Runa och Dixie är superhjältar på riktigt.Matilda Ström

– Våra första hundpromenader var ganska tystlåtna. Men det gjorde ingenting. Det fanns inget krav på att fylla tystnaden med ord. Jag brukar säga att jag tror att Elly och jag hade fått en bra kontakt ändå, men hundarna gjorde vägen dit mycket lättare. De skapade trygghet från första stund och blev det som förde oss samman.

Relationen kommer först 

Matilda menar att det inte bara handlar om närvaro i skolan. Det behöver också finnas glädje och motivation.

– När jag började arbeta med Elly tänkte jag egentligen inte så mycket på skolfrånvaron i sig. Efter nästan 20 års arbete med sociala tjänstehundar har jag lärt mig att det viktigaste alltid är att bygga upp ett förtroende. Först när det finns kan man börja arbeta med allt det andra.

Många ungdomar i Ellys situation har redan fått svara på samma frågor från vuxna om och om igen: Hur mår du? Varför går du inte till skolan? Hur kan vi hjälpa dig? Här blir hunden en naturlig brobyggare. Fokus ligger inte längre på problemen utan på hunden.

Webbild liggande (1)
Elly tränar Dixie på att gå genom tunneln.Matilda Ström

– Ibland vet de inte ens själva varför de känner som de gör. När de känner sig trygga kommer samtalen ofta av sig självt. Då blir det också lättare att sätta ord på det som känns svårt.

Mycket av det Matilda och Elly har gjort tillsammans kretsar kring hundarna. De har tränat dem, lärt dem olika trick, gått på café och tränat mycket dogparkour. Hundarna dömer inte och har inga dolda avsikter. De är genuina och finns bara där, vilket skapar en trygghet som många behöver.

Steg för steg växte modet 

Efter hand började Matilda se hur Elly vågade utmana sig själv i allt fler situationer.

– Vi har till exempel varit på Årjängstravet under V85, där Elly hjälpte till i barnområdet. Hon fick ta ansvar för en av hundarna, visa besökarna hur de kan bemöta hundarna och delta i olika aktiviteter. Elly har tidigare haft svårt för stora folksamlingar, men det märktes inte alls nu.

Ängsgrön
Matilda Ström

Elly deltog också i projektet Läsa äger, en nationell satsning som ska inspirera barn att läsa under sommarlovet. På plats på biblioteket fanns också författarna bakom Knyckertz-böckerna. Elly ansvarade för att signera böckerna med tassavtryck gjorda med potatistryck.

– En av Ellys tidigare lärare kom fram och var så glad över att se henne ta plats och vara en del av allt som hände. Jag var väldigt stolt över henne, säger Matilda.

Spännande framtid väntar 

När Matilda ser tillbaka på deras första möte och hur mycket Elly har vuxit de senaste ett och ett halvt åren är det inte skolresultaten hon först tänker på.

– Jag ser en glad tjej som umgås med kompisar, har framtidsplaner och ser fram emot att börja plugga. Betyg och studier går alltid att lösa, det viktiga är att må bra och våga tro på sig själv. För Elly har den sociala utvecklingen, att våga ta för sig, känna att hon kan och få tillbaka självförtroendet, varit den största förändringen.

I höst väntar nästa steg. Då börjar Elly på folkhögskola, där hon ska läsa upp sina betyg inför gymnasiet. Hon har redan besökt skolan flera gånger och ser fram emot skolstarten. När hon ser tillbaka till när hon först träffade Matilda och hundarna märker hon själv hur mycket som har förändrats.

Gul bana
Ellys resa har gått från hemmasittare till folkhögskola.Matilda Ström

– Då tittade jag mest ner i marken och hade svårt att ta plats. I dag känner jag mig tryggare och vågar mer vara mig själv. Det bästa har varit att få vara med hundarna. De har gjort allting mycket lättare.

En Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Purina visar att svenska befolkningen är positiv till sociala tjänstehundar och gärna ser att antalet hundar i tjänst ökar. 


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.