Forskning

Lek stärker relationen med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från Linköpings universitet. Däremot gav inte träning samma resultat.

Redaktion 11 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Lekens funktion är inte helt klarlagd inom forskningen, särskilt hos hundar som fortsätter att leka även i vuxen ålder. I en ny studie publicerad i tidskriften Royal Society Open Science har forskare vid Linköpings universitet, LiU, undersökt om det finns ett direkt samband mellan lek och en starkare emotionell koppling mellan ägare och hund.

– I dagsläget har vi till exempel många hundar som byter hem mitt i livet. Med omplacerade hundar har man inte fördelen av att växa upp tillsammans med hunden. Då missar man det så kallade socialiseringsfönstret tidigt i valpens liv som är viktig för relationsbyggandet. Och då kan lek vara ett väldigt bra sätt att bygga en ny bra relation även med vuxna hundar, säger Lina Roth, biträdande professor i etologi vid LiU.

Ett par minuters extra lek räckte

För att ta reda på om det finns ett samband fick hundägare svara på en omfattande enkät om sin upplevelse av relationen till sin hund. Frågorna kunde till exempel vara: Hur ofta tar du med dig hunden när du besöker andra människor? Hur ofta känner du att hundägarskapet innebär mer besvär än vad det är värt? Hur ofta berättar du saker för din hund som du inte berättar för någon annan?

Sedan delades hundägarparen upp i tre grupper: en fick i uppgift att leka mer än vanligt, en fick träna mer än vanligt med godis som belöning, och en kontrollgrupp som skulle fortsätta som tidigare. Sedan fick ägarna svara på samma enkät igen.

– Det är ju ett fantastiskt resultat som man bara kan drömma om! Lekgruppen visar sig förbättra den känslomässiga närheten till hunden på bara fyra veckor med ett par minuter extra lek om dagen, säger Lina Roth.

Fler initiativ till lek

Resultaten visade alltså ett statistiskt säkerställt orsakssamband där den emotionella närheten till hunden förbättras genom att öka lekdosen. Gruppen som ägnade sig åt träning upplevde inte en förbättring och inte heller kontrollgruppen.

Den aktuella studien visar främst hur ägarna upplever relationen och kan inte säga så mycket om hundens upplevelser. Ägarna i lekgruppen rapporterade dock att deras hundar tycktes få en mer positiv syn på sina ägare, samt att hundarna själva tog fler initiativ till lek.

Tidigare studier har också visat att hundar mår bättre när de får leka och vara tillsammans med sina ägare.

Dragkamp, kurragömma och låtsasbrottning

De olika grupperna fick tydliga instruktioner om hur lek respektive träning skulle gå till. På så vis kunde forskarna säkerställa att ägarna faktiskt lekte tillsammans med hunden. Enligt Lina Roth är det viktigaste att hitta en lek som hunden svarar positivt på och att lekstunden ihop blir trevlig.

Webbild liggande (3) — Foto: Anna Nilsen

– Det räcker inte med att bara kasta en boll. Vi var ju ute efter den sociala interaktionen mellan hunden och människan, så lekarna vi föreslog i studien kunde vara dragkamp, låtsasbrottning, jaga varandra, kurragömma, tittut eller retas lite med fingrarna. Sen behöver man inte hålla på så himla länge, utan snarare vara uppmärksam på sin hundens beteende. Några minuter lite då och då verkar uppenbarligen göra stor skillnad, säger Lina Roth.

Referens: Per Jensen, Caisa Persson-Werme, Lina S.V. Roth Play interactions improve the dog-owner relationship Royal Society Open Science, publicerad online 22 april 2026.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.