Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Inspiration

Lär dig snacka hund

1073658
Redaktionen 3 mars, 2025 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning

Hundar kommunicerar ständigt, både med varandra och med oss. Ibland är signalerna tydliga, som skall och viftande svansar, men ofta är de mer subtila och lätta att missa. Lär dig snacka hund för att bättre förstå dess känslor och behov – och undvika missförstånd som kan leda till stress eller konflikter.

Du kanske har sett din hund titta upp på dig under lugg, med synliga ögonvitor och ett bedjande uttryck? Denna blick är unik för domesticerade hundar och används för att signalera vänlighet, undergivenhet eller en önskan – kanske en smakbit från din frukostmacka. Hundar använder denna blick särskilt när de märker att vi är stressade eller upprörda, för att lugna situationen.

Om en hund viker undan blicken eller vänder bort huvudet när du sträcker fram handen för att klappa, betyder det ”nej tack”. Förstärker den signalen genom att vända hela kroppen bort eller nosa på något annat, vill den verkligen slippa interaktion. Vill du själv signalera att du behöver utrymme? Testa att vända bort blicken eller kroppen – din hund kommer förstå.

Viftande svans – ett tecken på glädje?

Nej, inte alltid! Svansens position och rörelsemönster avgör betydelsen. En glad och avslappnad hund viftar med stora svepande rörelser. En stel, kort svansviftning kan däremot tyda på osäkerhet, rädsla eller till och med aggression. Studier visar också att hundar viftar mer åt höger när de är bekväma, och mer åt vänster när de känner sig osäkra.

En lugn hund blinkar långsamt och andas djupt från buken. Snabba blinkningar och ytlig andning kan däremot signalera vaksamhet, oro eller stress. Om andningen plötsligt blir kort och stötig kan hunden känna sig hotad eller rädd – en viktig signal att vara uppmärksam på.

Tecken på stress och osäkerhet

Hundar visar ofta sin stress genom små, repetitiva beteenden. Här är några vanliga tecken:

  • Smackar eller slickar sig om munnen
  • Gäspningar utanför sömniga situationer
  • Viftar svansen lågt och stelt
  • Blinkar snabbt eller tittar bort
  • Andas ytligt eller stötigt
  • Kliar eller skakar på sig utan uppenbar anledning

Att känna igen de här signalerna hjälper oss att agera i tid och göra hundens situation mer bekväm.

När en hund lägger sig på rygg och visar magen betyder det inte alltid att den vill bli kliad. Ofta är det en signal om osäkerhet och underkastelse. Om en hund känner sig trängd och dess signaler ignoreras, kan den behöva höja rösten – i värsta fall genom att nafsa eller bita. Därför är det viktigt att läsa situationen rätt och ge hunden utrymme när den behöver det.

Artighet i hundvärlden

Om en äldre tik i en rastgård inte vill leka med en påflugen unghund, kan hon försöka lugna honom genom att nosa i marken, fnysa eller smacka. Dessa signaler fungerar ofta effektivt mellan hundar, men människor kan lätt missa dem.

Om vi ignorerar sådana subtila tecken kan en hund känna sig tvingad att ta till tydligare – och mindre trevliga – signaler, som morrningar eller bett.

När en hund passerar en annan i en vid båge signalerar den att den inte söker konflikt. En trygg hund kan också fungera som en skyddande barriär för en osäker hund under hundmöten. Som hundägare kan vi hjälpa våra hundar genom att styra om promenadvägen och skapa mer utrymme i trängda situationer.

Lär dig ”snacka hund”

Vi kan själva använda hundars kroppsspråk för att kommunicera med dem:

  • Vill du lugna en spänd hund? Vänd bort blicken, blinka långsamt och håll rörelserna mjuka.
  • En uppvarvad hund? Sätt dig ner, andas djupt och stilla din energi.
  • Ska du närma dig en hund med ett tuggben? Undvik att gå rakt emot, rör dig i en båge och förvarna med en lugn röst.

Hundar älskar när vi ”pratar deras språk”. Det gör dem mer harmoniska och lyhörda – och stärker er relation!

(Källa: Agria)


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

6 av 10 hundar är rädda för fyrverkerier

Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.

Redaktion
Redaktion 25 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.

– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

Stress som kan få negativa följder

Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.

– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

När rädsla blir panik

För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.

Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.

Träning och förutsägbarhet

Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.

Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.

– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.

En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:

• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga

• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga

• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre

• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda

• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Katter rädda i det tysta

Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.

– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.

Fakta | 5 snabba tips inför nyår

Motionera i god tid
Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En
trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats
Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan
dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen
Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll
hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering
Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan
hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam
Många hundar behöver närhet och trygghet under
nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 23 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 4 minuters läsning
Huvudbild

Foto: Stock.adobe

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Utslag
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår. 

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Mat
Foto: Stock.adobe

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

O¨ron
Foto: Stock.adobe

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi
Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)
Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som
pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda,
hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)
Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa
ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och
ibland hudbesvär.
Kontaktallergi
Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett
allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller
gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel
Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)
Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som
injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12
månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation
Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och
preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)
Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får
specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård
Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och
förebygger infektioner.
Öronvård
Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar
risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder
Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj
av hunden vid pollenallergi.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.