Hälsa

Lär dig läsa foderetiketten

”Med kyckling”, ”rik på nötkött” eller ”kycklingmeny”. Små ord på foderförpackningen kan göra stor skillnad. Enligt europeiska riktlinjer finns tydliga regler för hur olika ingredienser får lyftas fram på hund- och kattfoder – och hur mycket av ingrediensen som faktiskt måste finnas i produkten.

Redaktion 14 juli, 2026 • Uppdaterades 17 juli, 2026 • 2 minuters läsning

Hund- och kattfoder som säljs inom EU omfattas av foderlagstiftning och riktlinjer från FEDIAF, den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder. Reglerna styr bland annat hur tillverkare får beskriva innehållet på förpackningarna.

En formulering som många djurägare reagerar på är ”med kyckling” eller ”with chicken”. Enligt FEDIAF riktlinjer innebär det att fodret måste innehålla minst fyra procent av den angivna ingrediensen. Det betyder inte att resten av fodret saknar animaliska råvaror – bara att minst fyra procent måste utgöras av just kyckling.

Om det istället står att fodret är ”rikt på”, ”high in” eller ”rich in” kyckling krävs minst 14 procent av ingrediensen.

Ännu högre krav gäller om ingrediensen lyfts fram som huvudnamn i produkten, exempelvis ”Kycklingmeny”, ”Chicken Dinner” eller ”Kycklingfoder”. Då måste ingrediensen utgöra minst 26 procent av innehållet.

Om ett foder bara marknadsförs med ordet ”kycklingsmak” finns däremot inget krav på att en viss mängd kyckling ska ingå. Det räcker att produkten har smak eller arom som motsvarar kyckling.

Helfoder eller kompletteringsfoder

Ingredienslistan, som på europeiska foderförpackningar kallas ”Sammansättning” eller ”Composition”, ska alltid listas i fallande ordning efter vikt när receptet blandas. Ingredienser med högst vikt anges först. Eftersom färskt kött innehåller mycket vatten behöver det dock inte betyda att det är den största källan till protein i det färdiga fodret.

Etiketten ska också visa om produkten är ett helfoder eller ett kompletteringsfoder. Ett helfoder är sammansatt för att täcka djurets dagliga näringsbehov, medan ett kompletteringsfoder måste kombineras med annan föda för att ge en balanserad kost.

Dessutom ska näringsanalysen redovisa bland annat råprotein, råfett, växttråd och mineralinnehåll. Syftet är att djurägaren ska kunna jämföra produkter och få en bättre bild av fodrets näringsmässiga sammansättning.

FEDIAF betonar att märkningen ska hjälpa konsumenten att göra informerade val och att informationen på förpackningen inte får vara vilseledande.

Träning

Talknappar öppnar för nya samtal

Det tog flera månader innan Connie började använda talknapparna. Nu kan ett tryck betyda att hon, som matte Anna Wikström tolkar det, vill ha ett tuggben i sängen. Men den största förändringen är kanske att Anna har blivit bättre på att lyssna, även när Connie inte trycker på någon knapp.

Karin Wandrell 10 oktober, 2026 • 6 minuters läsning

Första gången Anna Wikström, som är medlem i SBKs Stockholmsavdelning, insåg att hennes welsh springer spaniel Connie verkligen förstod hur hon skulle använda talknapparna var en sen kväll när de var ensamma hemma.

– Vi hade varit ute, hon hade bajsat och det var dags att gå och lägga sig. Då gick hon fram och tryckte: ”Ut! Ut! Ut!”. Vi gick till hundgården, och där behövde hon bajsa igen. Hon var dålig i magen. För mig är det tydligt att hon har lärt sig att hon kan använda knapparna när det behövs och det har följt med oss ända sedan dess.

Från forskning till Facebook

Talknapparna är en...

Forskning

Att ta hand om hunden kan vara bra för barn

Att hjälpa till att mata, sköta och ta hand om familjens hund kan hänga ihop med viktiga förmågor hos barn. En ny studie visar att barn som är mer delaktiga i hundens skötsel också har bättre arbetsminne och lättare att styra sin uppmärksamhet och sina impulser.

Redaktion 8 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Föräldrar och vårdnadshavare till 293 barn mellan fyra och tolv år deltog i studien. Av barnen levde 151 med hund och 142 med katt. Föräldrarna fick svara på frågor om barnets relation till djuret, hur mycket barnet deltog i skötseln och om barnets arbetsminne och förmåga att kontrollera uppmärksamhet, beteende och känslor.

Resultaten visade att barn som var mer engagerade i skötseln av familjens hund också skattades högre när det gällde både arbetsminne och förmågan att hejda impulser och styra sitt beteende. Barn som hade färre svårigheter i relationen till hunden hade också starkare förmågor inom dessa områden. Samma mönster syntes bland barn som levde med katt.

Däremot spelade det känslomässiga bandet till djuret ingen tydlig roll. Forskarna såg inget samband mellan hur starkt känslomässigt barnet var fäst vid hunden eller katten och de undersökta förmågorna. Det kan alltså vara den aktiva kontakten och ansvaret för djuret, snarare än enbart närheten till det, som har betydelse.

Små uppgifter kan göra skillnad

En möjlig förklaring är att djurskötsel ställer små krav på barnet i vardagen. Det gäller till exempel att komma ihåg när hunden ska få mat eller behöver annan omvårdnad, men också att uppmärksamma djurets behov och anpassa sitt eget beteende efter dem. Sådana uppgifter skulle enligt forskarna kunna bidra till att träna de exekutiva funktionerna.

Studien visar dock bara ett samband och kan inte säga vad som är orsak och verkan. Det kan lika gärna vara så att barn som redan har bättre arbetsminne och impulskontroll tar större ansvar för familjens djur. För att kunna avgöra om själva djurskötseln bidrar till utvecklingen behövs därför studier som följer barn över längre tid.