En ny studie har undersökt förhållandet mellan en hunds utseende och hur uttrycksfulla de verkar vara när de kommunicerar med sina mänskliga följeslagare.
Domesticeringen av hundar har gjort att vi utvecklat ett unikt förhållande till våra djur. Med tiden har hundarna även lärt sig att förstå både våra verbala och icke-verbala sätt att kommunicera.
Men enligt forskare vid George Washington University kan människor göra mer för att bättre förstå sina lurviga följeslagare, och en hunds ansiktsmarkeringar kan vara en nyckel till att möta dem halvvägs.
I en ny artikel publicerad i tidskriften Animals fann forskare från GW Primate Genomics Lab att hundar med enfärgade ansikten och utan markeringar av något slag verkar göra fler ansiktsrörelser eller uttryck när de interagerar med sina mänskliga följeslagare än hundar med mer komplexa ansiktsmarkeringar som flerfärgade eller mönstrade ansikten.
Studien fann också att människor är ganska bra på att bedöma sina hundars nivåer av uttrycksförmåga totalt sett, men personer med hundar i åldrarna 2–7 år är mer exakta när det gäller att bedöma sin hunds uttrycksnivå om hunden har ett mer enhetligt utseende.
Studien omfattade över 100 hundar och deras ägare. Forskarna bad varje studiedeltagare att spela in sina hundar under fyra olika förhållanden och använde sedan ett standardiserat kodningssystem, DogFACS, för att analysera varje hunds beteende. Sedan skapades ett nytt system för att skala och utvärdera ansiktsmarkeringar och mönster på hundarnas ansikten.
– När hundar blir mer och mer integrerade i det mänskliga samhället är det viktigt att vi förstår hur de kommunicerar med oss och hur vi bättre kan kommunicera med dem, säger Courtney Sexton, studiens huvudförfattare. Att veta vad hundar försöker berätta för oss och vad de kan tänka eller känna kan verkligen förbättra både deras upplevelse och vår när vi är tillsammans.
Hur snabbt kan Sverige ställa om när säkerhetsläget förändras? Den frågan stod i centrum på Folk och Försvars Rikskonferens 2026. Budskapet var tydligt - utan frivilliga organisationer saknas ett komplett totalförsvar.
Bildtext: Statsminister Ulf Kristersson inledde konferensen med fokus på att bygga trygghet och handlingskraft.
Folk och Försvars Rikskonferens 2026 samlade beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och budskapet var tydligt. Sveriges motståndskraft vilar inte enbart på statliga strukturer, utan i hög grad på frivillighet och civila resurser. Under temat Handlingskraft och leverans – kan Sverige och Europa leverera den försvars- och säkerhetsförmåga som det nya säkerhetsläget kräver? återkom gång på gång behovet av ett fungerande totalförsvar i praktiken.
Konferensen, som samlade över 400 deltagare, fler än 80 talare och representanter från omkring 130 organisationer, betonade civilsamhällets avgörande roll i ett läge där både krisberedskap och försvarsförmåga måste byggas snabbt och uthålligt. Regeringen aviserade också en förstärkning på 60 miljoner kronor till de frivilliga försvarsorganisationerna – ett tydligt tecken på att frivilligsektorn ses som en central del av Sveriges säkerhet.
Foto: Ulf Palm
Bildtext: Det fanns mycket att diskutera under konferensen.
Satsningen ligger i linje med Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524), där de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag definieras. Uppgiften är bland annat att sprida totalförsvarsinformation, rekrytera och utbilda avtalspersonal, utbilda specialister med särskild kompetens (exempelvis inom hundtjänst, radiosamband och sjukvård) samt stärka både civila myndigheter och Försvarsmakten vid kriser och höjd beredskap. I dag finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, varav Svenska Brukshundklubben (SBK) är en.
SBK:s roll inom totalförsvaret
Även om SBK:s verksamhet inte nämndes uttryckligen under konferensen har man ett formellt uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och hundförare åt Försvarsmakten, utbilda hundekipage, till exempel räddningshundar, åt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) samt bidra med frivillig personal i totalförsvaret och vid civila kriser. Här ingår också att sprida totalförsvarsinformation och stärka försvarsviljan i samhället.
– Den kompetens som Svenska Brukshundklubben bidrar med går inte att bygga upp snabbt. Att utbilda hundar och hundförare för totalförsvarets behov kräver långsiktighet, erfarenhet och fungerande utbildningsstrukturer, säger Fredrik Bruno, generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben.
Foto: Elmia Hund
Bildtext: Räddningshundar visar upp sig på mässan Elmia hund.
Exempel på specialistbefattningar som ofta lyfts fram som frivilligorganisationernas bidrag till totalförsvaret är till exempel patrullhundar för bevakning och områdesövervakning, räddningshundar för eftersök i rasmassor och försvarsmaktshundar som kan kallas in vid höjd beredskap. Här ingår också specialistkompetens inom hundbeteende, utbildning och uthållig träning – resurser som kräver tid, kontinuitet och lokal förankring.
Försvarsvilja och folkförankring
Flera av Rikskonferensens huvudfrågor knyter direkt an till denna typ av verksamhet. Frågan om Sverige faktiskt levererar den förmåga som tiden kräver, handlar inte enbart om materiel och struktur, utan om färdigutbildade resurser som kan användas i vardag, kris och krig. Här är SBK en av de aktörer som kontinuerligt levererar både civilt och militärt användbara förmågor, även om omfattningen inte alltid motsvarar efterfrågan.
Även diskussionerna om civilt försvar och robusthet ger de frivilliga organisationerna en tydligare roll. Längre kriser, svår terräng och ökade krav på uthållighet lyfter fram behovet av exempelvis räddningshundar och patrullhundar vid eftersök, bevakning och insatser där tekniska system inte räcker till.
Foto: Ulf Palm
Bildtext: Kungen och kronprinsessan Victoria, som är utbildad officer, fanns också på plats.
– Totalförsvarets faktiska förmåga handlar inte bara om system och struktur, utan om människor som är utbildade och redo. Här har organisationer med etablerade utbildningskedjor en nyckelroll, säger Fredrik Bruno.
Slutligen betonades vikten av försvarsvilja och folkförankring. Här har SBK, som en av landets största ideella organisationer med omkring 60 000 medlemmar och lokal närvaro i nästan hela landet, en särställning.
När regeringen samtidigt tydliggör behovet av en större och mer organiserad frivilligstyrka blir en organisation som SBK med befintliga utbildningssystem, instruktörer och lokal förankring särskilt viktig – inte minst i ambitionen att snabbt kunna skala upp totalförsvaret.
Just nu pågår arbetet med bokslutet för 2025 för fullt. Även om det alltid finns osäkerheter pekar de preliminära siffrorna mot ett positivt resultat. Det är förstås glädjande, men ger också anledning att stanna upp och reflektera kring ekonomi och stabilitet i ideella organisationer.
Fredrik Bruno
28 januari,
2026
•
Uppdaterades 28 januari,
2026
•
2 minuters läsning
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Att lägga en stabil grund är viktigt både i hundträning och föreningsarbete.
Ett ekonomiskt överskott är inte ett mål i sig för oss. I en ideell förening mäts framgång i den verksamhet vi kan skapa för våra medlemmar – inte i hur stora ekonomiska resultat vi redovisar.
Samtidigt behöver vi säkerställa att vi kan bedriva verksamhet över tid och fortsätta utveckla vår organisation. Det handlar inte bara om att kunna hantera förändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser, utan också om att ha den trygghet som krävs för att våga testa nytt.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.