Forskning

Långnosar löser uppgifter snabbare

Redaktionen 10 oktober, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt en ny studie är hundar med trubbig nos sämre på att lösa en klurig uppgift än långnosiga hundar. Hundraser med trubbig nos är populära och i mångas ögon också gulliga. Den som uppfattar dem som lite hjälplösa kan ha rätt, menar forskare.

I en studie har forskare studerat hur bra franska och engelska bulldoggar är på att hitta gömda korvbitar jämfört med mudi, en ungersk herdehund. Totalt ingick 30 bulldoggar och 13 mudis i studien, som har publicerats i Scientific Reports.

Varje hund skulle försöka få upp tre olika lådor som öppnades på olika vis. Hundarna fick titta på när bitar av wienerkorv placerades i lådorna och fick sedan två minuter på sig att försöka få upp var och en av dem. Under försöket stod hundens ägare bakom hunden.

Mudihundarna visade sig vara betydligt bättre på att få upp lådorna på utsatt tid. Bulldoggarna misslyckades 93 procent oftare än mudis. Däremot såg forskarna ingen skillnad i vad gäller kön eller ålder på hundarna.

Dessutom noterade forskarna att både fransk och engelsk bulldogg oftare vände sig om för att titta på sin ägare under försöken att få upp lådorna. Enligt Dorottya Ujfalussy, som ledde studien, tyder beteendet på att trubbnosiga hundar är mer benägna att vända sig till husse och matte för hjälp när de inte klarar en uppgift, än mudihundar.

Detta, resonerar forskarna, kan i sin tur resultera i att bandet mellan hund och ägare förstärks. Att bulldoggar tittar med hjälplös blick på sina ägare kan bidra till att de är så pass populära. Detta trots att det finns många hälsoproblem förknippade med raserna.

Forskarna nämner dock att det kan finnas andra anledningar till att en hund tittar på sin ägare, som till exempel tidigare erfarenhet och ångestproblematik.

(Källa: TT)

ANNONS

Innehåll från Svenska Brukshundklubben

Annons

Så blir vi starka tillsammans – dags för Beredskapsveckan!

Det pratas mycket om att vi behöver höja vår beredskap inför en kris eller ett krig. Men hur gör vi det egentligen? Ta chansen att lära dig mer under Beredskapsveckan 22–28 september.

Native 15 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 september, 2025 • 2 minuters läsning

Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Avel & Hälsa

Råfoder till hund – tänk på det här

Hundägare som ger rått foder överskattar ofta sin egen kunskap – och underskattar samtidigt riskerna. Det visar en ny schweizisk studie som lyfter behovet av bättre kommunikation mellan veterinärer och djurägare.

Redaktion 6 september, 2025 • Uppdaterades 1 september, 2025 • 1 minuts läsning

En enkätstudie från Schweiz, publicerad i Preventive Veterinary Medicine, visar att hundägare som ger råfoder som BARF ofta anser sig ha god kunskap om näring och smittorisker – trots att de inte presterar bättre än andra i faktiska kunskapstest.

I studien deltog 601 hundägare. Resultatet visade att de som utfodrade med rått foder hade lägre riskmedvetenhet, särskilt kring bakterier som salmonella och listeria. Många litade dessutom mer på sin egen bedömning än på veterinärer eller foderproducenter. Flera ansåg att hemmagjorda foderstater var fullvärdiga trots att de aldrig analyserats.

Forskarna varnar för att överskattat självförtroende kan leda till både näringsmässiga brister och smittorisk. De efterlyser bättre dialog – gärna nyanserad och respektfull – med fokus på att nå fram utan konfrontation.

Läs mer här: Statens Veterinärmedicinska Anstalts rekommendationer för färskfoder.