Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Inspiration

Långläsning: Stordalens stoltheter. Hotellmagnaten om sin schäferpassion.

1073658
Redaktion 8 januari, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 6 minuters läsning
Stordalens stoltheter

Foto: Stordalens stoltheter

Petter Stordalen är inte bara en superentreprenör, utan dessutom en hängiven schäferägare. Här berättar han om sitt stoltaste ögonblick, som fick en tjurig polis att imponeras.

En hotellinvigning i Kista är kanske inte ett självklart tillfälle att prata om hundar. Men vi hinner knappt sätta oss innan Petter börjar berätta hur allting började.
Hundar har alltid varit en del av Petters liv. Han växte upp med en labrador i familjen, en hund som han beskriver som både tjock och lat i ett blogginlägg. Efter att livet tagit fart och barnen vuxit upp var det äntligen dags för en hund att ta plats i Petters liv igen. På frågan om det var självklart att det skulle bli en schäfer får vi det kortaste svaret under hela vårt möte: Självklart!

Anledningen är enkel, det är en ”flott” hund med en enorm mångsidighet. En hund som helt enkelt hade det mesta, enligt Petter.
Petter berättar att han satt ner med en bekant och beskrev vad han sökte: en hund som var lojal till sin förare, som skulle kunna vara med honom när han reser med flyg, helikopter och båt. Ja, i princip överallt i hela Europa. Det skulle dessutom vara en socialt stark hund samt en hund att känna en viss trygghet med. Vännen skakade på huvudet och sa:
”Petter, du vill ha tre hundar i en! Jag vet bara en sådan hund.”
Med det sagt flyttade schäferhunden Qross in. När Petter pratar om Qross lyser det i ögonen på honom, han hade verkligen fått de ”tre hundar i en” som han efterfrågat, en hund han har satt på en piedestal. Qross var perfekt!

Petter berättar för oss om sitt absolut mest stolta ögonblick med sin hund. De är i Berlin, det är dåligt väder och de är ute på sin vanliga morgonlöpning då de stöter på en större demonstration där det råder oreda med mycket folk och hundar som skapar kaos.
Qross är som vanligt utan koppel. Mitt i detta kaos blir han stoppad av en polisman som påpekar koppeltvånget som råder. Petter svarar att han dessvärre inte har något koppel med sig, han ska bara rasta sin hund. Polismannen envisas med att det ändå råder koppeltvång.
Då kliver en överordnad polisman fram. Han påpekar bryskt att det är en fin hund, men ifrågasätter om han verkligen har sin hund under kontroll.
– Ja, svarar Petter.
– Hur bra, undrar polismannen.
– Jo, men jag tror ändå att jag kan gå med honom här vid min sida förbi de andra hundarna utan att ställa till något problem.
– Visa det, säger polismannen.

När Petter säger ”fot” till Qross, känner han hur hela hunden fylls med adrenalin. Som om han känner på sig att här är det bäst att skärpa till sig. Qross visar upp ett fritt följ som om han aldrig gjort annat och Petter känner ”YES, this is my moment!”

Petter lägger honom plats, mitt i regnet och på den geggiga marken och tänker för sig själv ”ligg nu för fan Qross” när han går bort för prata med polismannen igen.
– Jag har sett många hundar, svarar polismannen, den där, världsklass, den hunden är inte ett problem. Du kan bara springa vidare.
Petter kunde inte vara en stoltare hundägare!
Qross blev gammal och med tiden var det dags för en ny hund att fylla tomrummet efter honom. Öbbe fick ta över.
Då vi inte kunnat hålla oss från att titta i stamtavlan kan vi se att Qross är Öbbes morfar. När vi frågar Petter om det är en tillfällighet svarar han:
– Man ska inte jämför en hund med en annan. Jag älskar min hund, jag älskar Öbbe, MEN det är ingen Qross.

Petter förklarar att en av de största skillnaderna är att Öbbe är mer social, vilket såklart gör att övriga familjen tycker lite bättre om just Öbbe. Qross var helt ointresserad av alla andra förutom Petter. Petters barn kallade Qross för ”skuggan”.
– Qross är aldrig längre bort än farsans skugga, sa de.
När Petter får beskriva Öbbe med ett ord, säger han utan att tänka efter:
– Energi! Helt klart, det finns hur mycket energi som helst i Öbbe.

Ett återkommande ämne under vårt samtal är rutiner. Petter är en rutinmänniska ut i fingerspetsarna. Även Öbbe är en del av dessa rutiner. De kliver upp tidigt och springer en runda tillsammans varje morgon oavsett var i världen de befinner sig.
Öbbe vet alltid vad som ska ske. Tar Petter på sig kostym så ska de till kontoret. Han förstår också när han får åka med på tur och inte, han ser helt enkelt vad Petter packar i väskan. Petter beskriver det som fullt fyrverkeri när Öbbe ser att hans saker åker ner i väskan. Det rakt motsatta gäller när han inte får åka med, då visar han lika mycket missnöje.

Petter berättar samtidigt om tomheten som uppstår när hans hund inte är där. Ibland när han reser väldigt mycket runt om i världen har han inte Öbbe hemma. När vi träffar honom är det just en sådan situation. Hans fru är också ute och reser och han har varit hemma utan Öbbe i tre dagar.
– Då är det tomt. När jag lägger mig på kvällen och Öbbe inte ligger nedanför min säng som han alltid gör, märks det. När jag sitter och äter middag på kvällen är det samma sak. Han som brukar ligga där bredvid mig, är inte där.

Vad som är då en hunds svåraste uppgift i ett liv tillsammans med Petter Stordalen? Petter svarar snabbt:
– Enkelt, det är alla de olika sociala situationer som han ställs inför. Att han i alla nya miljöer inte ska gå runt och interagera med alla människor.

Petter får ofta frågan om man får hälsa på hans hund, och svaret är alltid nej.
– Han är väldigt snäll, men jag kan inte ha en hund som hälsar på alla, det skulle i så fall innebära att han hälsar på 300 människor vissa dagar.
Han berättar om en händelse som ägde rum på en av många invigningar. Den här gången var det cirka 700 personer på plats. Petter och Öbbe hade precis återförenats efter att Petter varit på resande fot och Öbbe var givetvis full av förväntan.
Öbbe fick mat och vatten inne på hotellrummet där han skulle vänta tills Petter var klar. Han hade inte ögon för någon annan än Petter. Maten såg han inte ens åt.
En av Petters kollegor frågade om hon fick ta Öbbe på en promenad.
– Absolut svarade Petter, men han är lite uppe i varv just nu.
Kollegan som var van vid stora hundar svarade att det inte var ett problem. Men så fort hon öppnade dörren till hotellrummet för att hämta Öbbe pressade han sina 47 kilo ut genom dörren och drog.

Petter som då stod på scenen märkte snart på publiken att något hade skett. Några skrek till och aktade på sig. Då såg Petter Öbbe mitt i folksamlingen. Han drog till med en busvissling och Öbbe satte av i full galopp mot Petter och uppe på scenen. Där fick han ligga medan Petter fortsatte sitt tal.
Vi ska avrunda när Petter berättar att han faktiskt besökt en IPO-tävling och att han har sett en del videor.
– Det är helt fascinerande! Allt detta med kommandon och timing.
På frågan om vilket moment han tror är det svåraste för hunden svarar han skyddet.
– Att få hunden att fungera genom hela programmet. Rondera skul, kunna bita för att sedan släppa och allt detta i samspel med sin ägare.
Kanske blir det något för framtiden. Petter drömmer om att en dag få en ny Qross.

TEXT: SANDRA PETTERSSON, LINDA NYBERG OCH GUNILLA SJÖGREN/SVENSKA SCHÄFERKLUBBEN // FOTO: PRIVATA


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

6 av 10 hundar är rädda för fyrverkerier

Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.

Redaktion
Redaktion 25 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.

– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

Stress som kan få negativa följder

Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.

– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

När rädsla blir panik

För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.

Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.

Träning och förutsägbarhet

Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.

Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.

– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.

En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:

• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga

• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga

• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre

• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda

• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Katter rädda i det tysta

Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.

– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.

Fakta | 5 snabba tips inför nyår

Motionera i god tid
Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En
trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats
Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan
dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen
Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll
hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering
Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan
hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam
Många hundar behöver närhet och trygghet under
nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 23 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 4 minuters läsning
Huvudbild

Foto: Stock.adobe

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Utslag
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår. 

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Mat
Foto: Stock.adobe

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

O¨ron
Foto: Stock.adobe

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi
Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)
Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som
pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda,
hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)
Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa
ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och
ibland hudbesvär.
Kontaktallergi
Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett
allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller
gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel
Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)
Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som
injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12
månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation
Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och
preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)
Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får
specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård
Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och
förebygger infektioner.
Öronvård
Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar
risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder
Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj
av hunden vid pollenallergi.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.