Aktuellt & Nyheter

Körde hundspann 288 mil

Redaktionen 3 maj, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Jämtlandstjejen Lina Hallebratt, uppväxt i Trångsviken, kom den den 7 april tillbaka till Grövelsjön efter att ha kört hundspann med åtta hundar under närmare två månader till Treriksröset och tillbaka, det så kallade Fjällfararnas Vita band.

Lina firar tioårsjubileum med Fjällfararnas Vita & Gröna band och är nu den som har tagit flest Vita band. Den totala sträckan som Lina och hundarna har färdats sedan den 10 februari på det sjunde och åttonde Vita bandet är 288 mil.

Årets tur har som vanligt bjudit på fantastiska naturupplevelser och ombytligt väder. Lina och hundarna har kämpat sig igenom alla typer av väder och snöförhållanden och kört på allt från blankis och djupsnö till slask och bristande skare.

-Det var osäkert ett tag om vi skulle kunna ta oss hela vägen ner till Grövelsjön eftersom snön bokstavligt talat smälte undan framför våra ögon, sjöar och vattendrag började gå upp och sjöisarna täcktes med 30 cm vatten. Men så började vintern om och snön och minusgraderna kom tillbaka med besked, säger Lina.

Hennes filosofi är att en tur blir till när man gör den. I det här fallet betyder det att hon fortsätter ett tag till och tar sikte på att köra hem till Jämtland. Under våren och sommaren planerar Lina att arbeta med föreläsningar och kurser varvat med sitt jobb som undersköterska inom äldreomsorgen.

– Det ska bli jättekul att få berätta mer om turer och inspirera andra till stora och små vardagsäventyr!

Följ Lina på hennes hemsida www.linahallebratt.se eller på Instagram @linahallebratt.

Lina Hallebratt och hundarna på Vita bandet 2022.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...