Aktuellt & Nyheter

Körde hundspann 288 mil

Redaktionen 3 maj, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Jämtlandstjejen Lina Hallebratt, uppväxt i Trångsviken, kom den den 7 april tillbaka till Grövelsjön efter att ha kört hundspann med åtta hundar under närmare två månader till Treriksröset och tillbaka, det så kallade Fjällfararnas Vita band.

Lina firar tioårsjubileum med Fjällfararnas Vita & Gröna band och är nu den som har tagit flest Vita band. Den totala sträckan som Lina och hundarna har färdats sedan den 10 februari på det sjunde och åttonde Vita bandet är 288 mil.

Årets tur har som vanligt bjudit på fantastiska naturupplevelser och ombytligt väder. Lina och hundarna har kämpat sig igenom alla typer av väder och snöförhållanden och kört på allt från blankis och djupsnö till slask och bristande skare.

-Det var osäkert ett tag om vi skulle kunna ta oss hela vägen ner till Grövelsjön eftersom snön bokstavligt talat smälte undan framför våra ögon, sjöar och vattendrag började gå upp och sjöisarna täcktes med 30 cm vatten. Men så började vintern om och snön och minusgraderna kom tillbaka med besked, säger Lina.

Hennes filosofi är att en tur blir till när man gör den. I det här fallet betyder det att hon fortsätter ett tag till och tar sikte på att köra hem till Jämtland. Under våren och sommaren planerar Lina att arbeta med föreläsningar och kurser varvat med sitt jobb som undersköterska inom äldreomsorgen.

– Det ska bli jättekul att få berätta mer om turer och inspirera andra till stora och små vardagsäventyr!

Följ Lina på hennes hemsida www.linahallebratt.se eller på Instagram @linahallebratt.

Lina Hallebratt och hundarna på Vita bandet 2022.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.