Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Inspiration

Köpa hund för första gången

1073658
Redaktion 6 juli, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 5 minuters läsning
Köpa hund för första gången

Foto: Köpa hund för första gången

Att valpar är söta råder det ingen tvekan om, men glöm inte bort att de växer upp och blir en del av familjen för lång tid framöver. Veterinären Nina Kjellerstedt tipsar om vad du bör tänka på som förstagångsköpare.

Nina Kjellerstedt är veterinär och sitter även med i utskottet för avel och hälsa hos Svenska Brukshundklubben. Hennes tre viktigaste råd till alla som funderar på att skaffa hund är att läsa på ordentligt innan, tänka över hur din livssituation ser ut och inte minst vilken typ av person du är.
– En hund är ett livslångt åtagande. Det är många år man blir uppbunden samtidigt som det är ett fantastiskt sällskap. Bor du litet kanske du inte ska köpa en grand danois till exempel och gillar du att springa och vill ha sällskap i spåret ska du förstås välja en ras som tycker att det är roligt och orkar hänga med i ditt tempo.

Har man aldrig haft hund tidigare är det kanske inte heller läge att börja med en stor hund. Nina menar att det finns otroligt många trevliga, mysiga raser som inte kräver flera timmars motion varje dag eller som måste ut och spåra.
– En cavalier king charles spaniel är till exempel en fantastiskt trevlig förstagångshund för en barnfamilj. Det är en väldigt sund och relativt frisk ras idag som inte blir så stora och oftast är väldigt vänliga.

Att välja en hanne eller tik tycker hon är en smaksak. Vissa tycker att hannar är mer öppna och lättsamma, samtidigt kan de slåss med andra hanhundar. Tikar är ofta lite mjukare i sättet, men de löper ett par gånger om året, kan bli skendräktiga och lite tråkiga och griniga under den perioden.

Många gånger är det hundens utseende vi attraheras av. Men läs på ordentligt om rasen först för att vara säker på att ni passar ihop innan du bestämmer dig. Hos Svenska Kennelklubben och på de olika rasklubbarnas sidor finns mycket intressant information att hämta. Här kan du se vad hunden har använts till ursprungligen, hitta råd kring skötsel och annat samt eventuella hälsoproblem.
– Raser som har haft problem med hälsan långt bak i tiden kan genom bra avelsarbete ha blivit av med mycket, men det kan också dyka upp nya saker, säger Nina. Ta gärna kontakt med uppfödare och prata med dem eller gå på hundutställningar eller olika evenemang hos Svenska Brukshundklubben och träffa olika hundraser. Passa på att prata med ägarna för att få en uppfattning om hur hunden är.

Är det en brukshund som lockar är det bra att etablera en god kontakt med uppfödaren för att få hjälp och stöttning. De har dessutom tillgång till bra nätverk av duktiga hundtränare och klubbar de kan rekommendera. Även om du inte tänker tävla med hunden måste den aktiveras för att må bra.

För familjer med små barn är det många gånger lättast att välja en liten till mellanstor hund med bra kynne. Det kan också vara skönt att ha en ras som inte kräver så mycket pälsvård eftersom småbarnsåren i sig är krävande på många sätt. Viktigt att komma ihåg är att det alltid är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för hunden.
– Låt barnen och valpen vänja sig vid varandra, men lämna dem aldrig ensamma i början, säger Nina. Barnen ska också lära sig att respektera och behandla hunden rätt. De ska till exempel inte slita i, dra eller jaga den och hunden ska få vara ifred när den ligger i sin korg och sover. Ha gärna kontakt med uppfödaren för att få hjälp och råd för hur man ska agera i olika situationer.

Fixa hundomsorg i tid
Ett kul sätt att umgås med din hund är att gå kurser tillsammans. Kontakta din lokala brukshundklubb för att få tips på kurser. Andra hundägare i området kan också ofta tipsa om vilka som är värda att gå på. Har du inte haft hund förut är en valpkurs nästan ett måste. Det är ett bra sätt att låta din hund få träffa andra hundar i samma ålder och att träna på hundmöten.
– Det kan också vara skönt att se att andra kanske också har problem med inkallning och liknande och kunna lära av varandra, säger Nina. Man brukar få väldigt många bra tips på en sådan kurs.

Enligt Jordbruksverkets rekommendationer får en hund lämnas ensam max 5 timmar åt gången, men det är alldeles för lång tid för en valp. En vuxen hund kan klara av det ibland, men inte varje dag, anser Nina.
– Varför skaffar man i så fall hund? En kort promenad på lunchen räcker inte. Hundar är flockdjur och vill ha sällskap. Är de ensamma för länge så kommer du att hitta sönderbitna saker när du kommer hem.

Tänk efter innan vem som ska ta hand om din hund när du är på jobbet eller åker bort. Ska den vara på hunddagis, hos dagmatte/husse eller kan den följa med dig på dagarna?
– Det finns ett strikt ägaransvar där du som ägare måste se till att ditt djur mår bra på alla sätt. En hund behöver också rastas ordentligt varje dag, och när din hund är runt 7–10 månader gammal kan du börja utöka promenaderna. Tio minuter räcker inte utan det ska vara fyra ordentliga promenader om dagen varav två längre på 45–60 minuter när hunden är fullvuxen då den får leka, nosa och upptäcka saker.

Bra att göra innan du skaffar hund
– Läs på för att se vilken hund som passar din livsstil.
– Ta kontakt med uppfödare till raser du är intresserad av och prata med dem.
– Gå på hundutställningar och upptäck alla olika raser som finns.

 


Dela artikeln

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion
Redaktion 24 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 februari, 2026 Uppdaterades 23 februari, 2026 6 minuters läsning
Omslag bild

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.