Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Inspiration

Köpa hund för första gången

1073658
Redaktion 6 juli, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 5 minuters läsning
Köpa hund för första gången

Foto: Köpa hund för första gången

Att valpar är söta råder det ingen tvekan om, men glöm inte bort att de växer upp och blir en del av familjen för lång tid framöver. Veterinären Nina Kjellerstedt tipsar om vad du bör tänka på som förstagångsköpare.

Nina Kjellerstedt är veterinär och sitter även med i utskottet för avel och hälsa hos Svenska Brukshundklubben. Hennes tre viktigaste råd till alla som funderar på att skaffa hund är att läsa på ordentligt innan, tänka över hur din livssituation ser ut och inte minst vilken typ av person du är.
– En hund är ett livslångt åtagande. Det är många år man blir uppbunden samtidigt som det är ett fantastiskt sällskap. Bor du litet kanske du inte ska köpa en grand danois till exempel och gillar du att springa och vill ha sällskap i spåret ska du förstås välja en ras som tycker att det är roligt och orkar hänga med i ditt tempo.

Har man aldrig haft hund tidigare är det kanske inte heller läge att börja med en stor hund. Nina menar att det finns otroligt många trevliga, mysiga raser som inte kräver flera timmars motion varje dag eller som måste ut och spåra.
– En cavalier king charles spaniel är till exempel en fantastiskt trevlig förstagångshund för en barnfamilj. Det är en väldigt sund och relativt frisk ras idag som inte blir så stora och oftast är väldigt vänliga.

Att välja en hanne eller tik tycker hon är en smaksak. Vissa tycker att hannar är mer öppna och lättsamma, samtidigt kan de slåss med andra hanhundar. Tikar är ofta lite mjukare i sättet, men de löper ett par gånger om året, kan bli skendräktiga och lite tråkiga och griniga under den perioden.

Många gånger är det hundens utseende vi attraheras av. Men läs på ordentligt om rasen först för att vara säker på att ni passar ihop innan du bestämmer dig. Hos Svenska Kennelklubben och på de olika rasklubbarnas sidor finns mycket intressant information att hämta. Här kan du se vad hunden har använts till ursprungligen, hitta råd kring skötsel och annat samt eventuella hälsoproblem.
– Raser som har haft problem med hälsan långt bak i tiden kan genom bra avelsarbete ha blivit av med mycket, men det kan också dyka upp nya saker, säger Nina. Ta gärna kontakt med uppfödare och prata med dem eller gå på hundutställningar eller olika evenemang hos Svenska Brukshundklubben och träffa olika hundraser. Passa på att prata med ägarna för att få en uppfattning om hur hunden är.

Är det en brukshund som lockar är det bra att etablera en god kontakt med uppfödaren för att få hjälp och stöttning. De har dessutom tillgång till bra nätverk av duktiga hundtränare och klubbar de kan rekommendera. Även om du inte tänker tävla med hunden måste den aktiveras för att må bra.

För familjer med små barn är det många gånger lättast att välja en liten till mellanstor hund med bra kynne. Det kan också vara skönt att ha en ras som inte kräver så mycket pälsvård eftersom småbarnsåren i sig är krävande på många sätt. Viktigt att komma ihåg är att det alltid är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för hunden.
– Låt barnen och valpen vänja sig vid varandra, men lämna dem aldrig ensamma i början, säger Nina. Barnen ska också lära sig att respektera och behandla hunden rätt. De ska till exempel inte slita i, dra eller jaga den och hunden ska få vara ifred när den ligger i sin korg och sover. Ha gärna kontakt med uppfödaren för att få hjälp och råd för hur man ska agera i olika situationer.

Fixa hundomsorg i tid
Ett kul sätt att umgås med din hund är att gå kurser tillsammans. Kontakta din lokala brukshundklubb för att få tips på kurser. Andra hundägare i området kan också ofta tipsa om vilka som är värda att gå på. Har du inte haft hund förut är en valpkurs nästan ett måste. Det är ett bra sätt att låta din hund få träffa andra hundar i samma ålder och att träna på hundmöten.
– Det kan också vara skönt att se att andra kanske också har problem med inkallning och liknande och kunna lära av varandra, säger Nina. Man brukar få väldigt många bra tips på en sådan kurs.

Enligt Jordbruksverkets rekommendationer får en hund lämnas ensam max 5 timmar åt gången, men det är alldeles för lång tid för en valp. En vuxen hund kan klara av det ibland, men inte varje dag, anser Nina.
– Varför skaffar man i så fall hund? En kort promenad på lunchen räcker inte. Hundar är flockdjur och vill ha sällskap. Är de ensamma för länge så kommer du att hitta sönderbitna saker när du kommer hem.

Tänk efter innan vem som ska ta hand om din hund när du är på jobbet eller åker bort. Ska den vara på hunddagis, hos dagmatte/husse eller kan den följa med dig på dagarna?
– Det finns ett strikt ägaransvar där du som ägare måste se till att ditt djur mår bra på alla sätt. En hund behöver också rastas ordentligt varje dag, och när din hund är runt 7–10 månader gammal kan du börja utöka promenaderna. Tio minuter räcker inte utan det ska vara fyra ordentliga promenader om dagen varav två längre på 45–60 minuter när hunden är fullvuxen då den får leka, nosa och upptäcka saker.

Bra att göra innan du skaffar hund
– Läs på för att se vilken hund som passar din livsstil.
– Ta kontakt med uppfödare till raser du är intresserad av och prata med dem.
– Gå på hundutställningar och upptäck alla olika raser som finns.

 


Dela artikeln

Tjänstehund

Från hundrädsla till spårarbete

Rottweilern Roxy kastar sig fram över fotbollsplanen med nosen i marken medan eleverna följer varje rörelse. På Ålidenskolan i Flen har hundar blivit ett återkommande inslag i undervisningen. Samtidigt väcks ett intresse för hundträning och tjänstehundsverksamhet hos en ny generation.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 30 maj, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Foto: Linn Posse

Bildtext: Roxys stora leende visar hur mycket hon gillar eleverna.

Utanför ingången till Ålidenskolan i Flen står ett gäng förväntansfulla sjundeklassare samlade. De arbetar just nu med ett etologiprojekt om djurträning och beteenden. Eleverna har bland annat fått planera och träna in tricks med egna djur eller med läraren Johanna Paasos hundar. Johanna undervisar i NO, är medlem i Flens Brukshundklubb och hundförare i Hemvärnet.

Nu har turen kommit till tjänstehundar och i dag ska eleverna få prova spårarbete för första gången. Johanna frågar vad en tjänstehund egentligen gör. Händer skjuter direkt upp i luften. Frågor och svar avlöser varandra i snabb takt innan klassen delas upp i två grupper med två spårläggare i varje.

Webbild liggande (3)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Genomgång innan övningen.

– Kom ihåg att ni ska droppa två föremål, ett i mitten och ett i slutet, som hunden ska hitta, säger Johanna. Vi kör ett spår i skogen där ni går som en solfjäder och ett på fotbollsplanen där ni går som ett M ner mot grusvägen vid sjön.

Hundarna väcker nyfikenhet 

Spårläggarna ger sig iväg och Johanna hämtar Roxy, 2 år, en av hennes fem rottweilers. Svansen går som en propeller när Roxy springer runt och hälsar på eleverna med kärvänliga slickar här och där.

– Hon är egentligen inte särskilt social med människor, men blir överlycklig när hon träffar mina elever. Det är enda gången hon hoppar, säger Johanna.

Webbild liggande (2)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Johanna tycker att hundarna fyller flera roller.

Levi, Meran, Bsrat och Tore berättar att Johannas arbete med hundarna gjort stort intryck på dem. De planerar alla att söka till Marma ungdomsläger nästa sommar, och då kommer de få låna med sig någon av Johannas hundar. Tore gillar alla. Levi väljer helst Gullan eller Polisen, Meran föredrar Nessie och Bsrats favoriter är Roxy och Häxan.

– Det var Johanna som inspirerade oss att söka. Det verkar kul att få vara ute med hundar och träna, säger Levi.

Lättare att fokusera

Det bästa med hundlektionerna är att få komma ut och arbeta praktiskt istället för att bara sitta i klassrummet.

– Jag har mycket energi och svårt att sitta still länge. Det blir lättare att fokusera när man får vara ute och göra något med hundarna, säger Levi.

Spårläggarna Imra och Nolbiel kommer tillbaka. Roxy får på sig spårselen och Bsrat tar över kopplet. Sedan bär det iväg upp i skogen i rasande fart. Roxy avbryter spårandet en stund för att rulla sig i gräset, men fortsätter snabbt arbetet och hittar båda apporterna.

Sedan är det Levis tur att spåra på fotbollsplanen. När övningen är klar frågar Johanna om eleverna såg någon skillnad mellan spåren.

– Såg ni att hon slarvade lite i vinklarna på andra spåret? Vad tror ni det beror på?

Efter lunch väntar nästa moment. Då ska eleverna arbeta med dofter genom att lägga ut gömmor med mynt och andra små föremål.

Naturlig del av undervisningen 

Hur ofta hundarna är med i skolan varierar beroende på väder och förutsättningar. De används främst under NO-lektioner, rastaktiviteter, friluftsdagar och andra praktiska moment.

– Vi har bland annat arbetat med ekologi och kamouflage. Då fick eleverna genomföra en större gömma-övning ute i skogen. Vi markerade upp områden med snitslar och sedan fick de trettio minuter att gömma sig. Därefter försökte två patrullhundar tillsammans med en kollega från Hemvärnet hitta dem. Det blev nästan som en tävling och eleverna tyckte det var otroligt roligt, säger Johanna.

Webbild liggande
Foto: Linn Posse

Bildtext: Roxy älskar att vara med i skolan.

Vid nästa tillfälle hade flera elever med sig maskeringsfärg och kamouflagekläder för att verkligen vara redo.

– Det märks hur engagerade de blir när undervisningen kopplas till hundarna och praktiska moment. Samtidigt har vi tydliga regler kring hur man beter sig runt hundarna. Fokus ligger alltid på deras välmående och säkerhet.

Roxy hjälper hundrädda elever 

Skolan har en del elever med invandrarbakgrund och några av dem var till en början mycket hundrädda. Johanna pressar aldrig någon att delta, utan allt sker på elevens villkor. Roxy, som oftast är med i undervisningen, är dessutom tränad för att skapa trygghet vid möten. Hon hälsar aldrig med huvudet först utan vänder istället sidan eller bakdelen mot personen.

– Det gör att människor inte känner sig hotade av hennes ansikte eller blick. Många tror först att hon inte tycker om dem, men det är tvärtom hennes sätt att skapa trygghet. Jag har två elever i sjuan som till en början inte kunde vistas inom tjugo meter från hunden, trots att hon bara satt bredvid mig. Nu bråkar de istället om vem som ska få hålla i kopplet, säger Johanna.

Webbild liggande (1)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Bsrat har gått från hundrädd till att Roxy blivit favoriten.

– Jag var jätterädd för hundar tidigare, särskilt stora hundar, säger Bsrat. Men nu har jag lärt känna Johannas hundar och de är ju jättegulliga.

En väg in i hundvärlden 

För Johanna handlar hundar i skolan också om något större. Brukshundklubbarna har svårt att locka yngre medlemmar och hon ser verksamheten som en möjlig väg in i hundvärlden.

– Att jag som 44-åring räknas till ungdomssektionen säger ganska mycket om behovet av återväxt. När vi hade MH (Mentalbeskrivning Hund) för vår rottweilerkull på Flens Brukshundklubb gick fem av mina elever upp klockan sex en söndagsmorgon för att vara med. De ville förstå hur testerna fungerade och hur hundarna reagerade. Intresset finns - vi behöver bara bli bättre på att fånga upp det.

Webbild liggande (1)
Linn Posse

Bildtext: Dagens sök är över. Efter lunch är det dags att arbeta med dofter.  

Flera elever funderar nu själva på att skaffa hund. Några vill specifikt ha rottweiler och hoppas på en valp efter Roxy i framtiden.

– Min uppfödare bor i Hälleforsnäs och de har lovat eleverna att få hälsa på när rottweilervalparna blivit några veckor gamla. Det ser de verkligen fram emot, säger Johanna.

Öppnar nya möjligheter 

Flera av ungdomarna har också börjat prata om att göra lumpen och kanske utbilda sig till hundförare - något som tidigare kändes skrämmande.

– Hundarna har öppnat nya perspektiv och möjligheter. Flera är rena naturbegåvningar trots att de inte själva har hund. De får gärna låna mina för att träna och gå promenader, men det behövs fler organiserade vägar in i verksamheten. Jag tror att brukshundklubbarna skulle vinna mycket på att skapa ett liknande koncept där ungdomar kan få låna hundar att träna med, säger Johanna.


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

10 000 hundar promenerade för sina hemlösa vänner

Agria Hundpromenad samlade nära 10 000 hundar, både digitalt och på Djurgården i Stockholm, och tillsammans samlade de in 211 310 kronor till Hundstallet. Svenska Brukshundklubben bidrog till festligheterna med hundkunskap, aktiviteter och uppvisning.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 28 maj, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Rickard Johansson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.