Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

”Jag flyger aldrig mer med hund”

Flygresan hem från Kroatien med malinoisen Neo slutade i blod, panik – och ett skadeståndskrav på en halv miljon kronor. Utan rätt försäkring kunde det ha blivit en ekonomisk mardröm för Eva Jansson.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 16 juni, 2025 • Uppdaterades 29 april, 2026 • 5 minuters läsning
Webbild liggande
Privat

Det var tänkt att bli ett härligt äventyr. Eva Jansson och hennes malinois Mallekrafts Neo skulle tävla i FCI IGP VM i Kroatien och för en gångs skull bestämde sig Eva för att flyga istället för att bila. Hon såg fram emot tävlingen och att få hänga med alla härliga människor där.

– Nerresan gick smidigt. Vi gjorde återigen en väldigt bra tävling, och jag är så stolt över Neo. Det var extra roligt eftersom jag gjorde en liknande resa 2019 med honom och hans mamma, SuperWinnah. Att få uppleva det igen med Neo kändes som om cirkeln slöts.

Men på hemresan började mardrömmen. Incheckning och lastning gick utan problem, även om planet var försenat. När Eva och hennes kamrat klev ombord såg de hundarna sitta i sina burar utanför.

– Väl på planet hörde vi hur de skällde i lastutrymmet. Det är ju ganska vanligt, så jag tänkte inte så mycket på det. Men sedan reagerade en passagerare längre fram och sa att det lät konstigt under golvet. Jag avfärdade det hela tills vi plötsligt blev stående på startbanan. Planet fick inte lyfta.

Privat
Privat

Mardrömmen på startbanan

När kaptenen bad hundägarna kliva fram insåg Eva att något var allvarligt fel. Hon fick på eget ansvar följa med ut på startbanan. Personalen hämtade ett bagageband och när de öppnade luckan rasade trasiga delar av inredningen ut. Neo hade lyckats bita sönder sin bur och tagit sig ut i lastutrymmet.

– Jag blev helt kall. Där stod en blodig Neo med skadad tass bland sönderbiten inredning och elkablar, men han la sig direkt när jag sa: ”Ligg”. Det var verkligen fruktansvärt att se. Hade planet hunnit lyfta är det inte säkert att någon hade överlevt.

Efter att ha lagt ett tryckförband om tassen blev Eva, hennes väninna och hundarna hämtade av en flygbuss. De blev erbjudna att flyga hem ett par dagar senare, men tackade nej. Efter några timmar hade de fått tag på en hyrbil, handlat det nödvändigaste och börjat rulla mot Sverige. Två dygn senare var de hemma.

– Jag åkte direkt till veterinären i Södertälje. Tassen var, som vi misstänkte, illa däran. De kollade även munnen och hittade en liten skada där. Neo var ändå ganska cool efteråt vilket förvånade mig. Han har aldrig reagerat negativt på att gå in i en bur, åka bil eller höra olika ljud – inte ens efter det här.

Privat
Privat

Kampen mot flygbolaget

När Eva sökte ersättning hos försäkringsbolaget blev det tvärnej. Hon fick själv stå för resekostnaderna som landade på ungefär 50 000 kronor.

– Hade det varit jag som blivit skadad, hade det varit en annan sak. Men eftersom det gällde hunden, så fanns inget stöd att få. Och hundförsäkringen täcker bara vanlig veterinärvård, inte något sånt här.

Det här är inget man tror ska kunna hända, menar Eva, som mådde otroligt dåligt efteråt. Hon släppte allt som hade med hundträning att göra eftersom hon helt enkelt inte orkade längre. Men det skulle bli värre.

– I slutet av november, nästan två månader senare, kom ett mejl från flygbolaget. De gav mig sex dagar att svara på ett ersättningsanspråk på strax under en halv miljon kronor. Och då krävde de bara ersättning för det materiella, inte för övriga skador, för att vara snälla. Det var verkligen en chock. Lilla jag mot ett stort flygbolag – jag visste inte ens var jag skulle börja. 

Privat
Privat

Se över dina försäkringar

Eva ringde i ren panik runt till sina närmaste vänner, som hjälpte henne att börja reda ut det hela. De fick i väg ett svar och gjorde en skadeanmälan via hemförsäkringen. Två veckor senare kom ett mejl där det stod att ärendet lagts ner och att försäkringsbolaget skulle ta kostnaden.

– Som tur var ingick en ansvarsförsäkring som täcker kostnaderna om tredje part blivit drabbad. Det var en enorm lättnad. Men det har kostat mig så mycket – både ekonomiskt och känslomässigt.

I dag vill hon uppmana andra att se över sina försäkringar noggrant innan de reser utomlands med hund.

– Det här är inte så ovanligt som man kan tro. Jag vet flera som råkat ut för liknande händelser. Jag trodde till exempel att det var en självklarhet att lastutrymmet var kameraövervakat. Jag trodde också att om det händer en olycka, så står flygbolaget för det. Men så är det inte.

I januari var Eva och Neo tillbaka på träningsplanen igen. De har några tävlingar inplanerade och förhoppningen är att kvala in till VM i Spanien.

– Men en sak är säker. Jag kommer aldrig mer att flyga med hund. Aldrig.

Hemförsäkring och ansvar för tredje part
De flesta hemförsäkringar innehåller ett ansvarsskydd. Det innebär att försäkringen kan täcka skador du orsakar på andra personer eller deras egendom – om du blir juridiskt ansvarig. Tänk på:

– Försäkringsbolaget gör en utredning innan ersättning betalas ut.
– En självrisk tillkommer.
– Det gäller inte vid uppsåtlig skada eller om du brutit mot lagen.

(Källa: Konsumenternas.se)

Transport av djur i lastutrymmet – vad gäller?
När djur reser i flygplanets lastutrymme gäller särskilda regler, men det finns inga generella krav på exempelvis kameraövervakning. Ansvar och rutiner varierar mellan flygbolag.

– Lastutrymmen där djur transporteras är normalt inte utrustade med kameror. Det innebär att djuren inte övervakas i realtid under flygningen.

– Flygbolag som SAS och Norwegian uppger att temperatur och lufttryck i lastutrymmet är anpassade för att likna passagerarkabinen, men det kan ändå förekomma variationer beroende på flygplanstyp och yttre förhållanden.

– En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att hundar kan uppleva ökad stress vid transport i lastutrymme jämfört med kabin. Ljud, ljus och separation från ägaren är faktorer som påverkar.


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.