Aktuellt & Nyheter

Hundforskningen får miljoner

Redaktionen 24 januari, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Är det dyrt att gå till veterinären eller inte? Vilka faktorer påverkar hundens funktion? Vad kan ligga bakom nedsatt spermakvalitet hos hanhundar?

Det är bara några frågor som nu kan få svar när 15 nya forskningsprojekt får dela på nio miljoner kronor från Agria & Svenska Kennelklubben forskningsfond inför 2022.

– I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art. Ett mer annorlunda ämne är kartläggningen av veterinärvårdskostnader och hur vi djurägare kan påverka utvecklingen, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.

Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU In Sweden, ska kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur. Hon kommer att undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats för att kunna jämföra data med andra samhällsområden.

Peter Savolainen på KTH driver ett projekt som ska DNA-analysera 50 hundra år gamla hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder, det vill säga bönder som reste i långa led av slädar om vintern på så kallade forbonderesor. Med hjälp av DNA-sekvensering av det nukleära genomet kan de kartlägga den ursprungliga genetiska variationen hos nordsvenska spetshundar, för jämförelse med de moderna raserna, till exempel svensk lapphund och jämthund.

– Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Här hittar du samtliga beviljade forskningsprojekt för 2022.

Agrias forskningsfond

Agrias forskningsfond har funnits sedan 1938 och finanserias med avsättningar från det gånga årets premieinkomster. I början av 2000-talet slogs den ihop med två fonder som förvaltades av Svenska Kennelklubben och den gemensamma forskningsfonden skapades. I dagsläget kan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansöka om medel ur fonden. I år inkom 22 ansökningar varav 15 beviljades.

Klubb/Medlem

Östhammars BK - från turbulens till tillväxt

Det började med ett samtal om hur klubben egentligen borde vara. I dag har visionen om en öppen och inkluderande mötesplats blivit verklighet. På Östhammars Brukshundklubb sjuder det av aktivitet – och allt fler medlemmar söker sig till träningsplanen.

Karin Wandrell 18 april, 2026 • 5 minuters läsning

Bildtext: Agneta Degerstedt är glad över hur klubben har utvecklats.

Efter några turbulenta år satte sig Agneta Degerstedt, numera ordförande i Östhammars Brukshundklubb, och en klubbkompis ner och pratade om hur de ville att klubben skulle vara.

– Vi ville skapa en klubb där medlemmarna känner att det finns något för alla, med ett brett kursutbud som speglar hur varierat hundträning är i dag. Det finns många olika grenar, och vi ville kunna möta det intresset.

Nu har visionen blivit verklighet tack vare både nya och gamla medlemmar som drivit utvecklingen framåt. Medlemsantalet ökar stadigt, med...

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.