Hundforskningen får miljoner
Är det dyrt att gå till veterinären eller inte? Vilka faktorer påverkar hundens funktion? Vad kan ligga bakom nedsatt spermakvalitet hos hanhundar?
Det är bara några frågor som nu kan få svar när 15 nya forskningsprojekt får dela på nio miljoner kronor från Agria & Svenska Kennelklubben forskningsfond inför 2022.
– I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art. Ett mer annorlunda ämne är kartläggningen av veterinärvårdskostnader och hur vi djurägare kan påverka utvecklingen, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.
Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU In Sweden, ska kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur. Hon kommer att undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats för att kunna jämföra data med andra samhällsområden.
Peter Savolainen på KTH driver ett projekt som ska DNA-analysera 50 hundra år gamla hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder, det vill säga bönder som reste i långa led av slädar om vintern på så kallade forbonderesor. Med hjälp av DNA-sekvensering av det nukleära genomet kan de kartlägga den ursprungliga genetiska variationen hos nordsvenska spetshundar, för jämförelse med de moderna raserna, till exempel svensk lapphund och jämthund.
– Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Här hittar du samtliga beviljade forskningsprojekt för 2022.
Agrias forskningsfond
Agrias forskningsfond har funnits sedan 1938 och finanserias med avsättningar från det gånga årets premieinkomster. I början av 2000-talet slogs den ihop med två fonder som förvaltades av Svenska Kennelklubben och den gemensamma forskningsfonden skapades. I dagsläget kan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansöka om medel ur fonden. I år inkom 22 ansökningar varav 15 beviljades.
