Forskning

Hunden – kvinnans bästa vän

Redaktionen 23 oktober, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Forskare har funnit att hundar oftare är mer uppmärksamma när kvinnor pratar direkt med dem än män när gör det.

Hunden beskrivs ofta som ”människans bästa vän”, men en ny studie föreslår att vi kanske borde börja kalla hundar för ”kvinnans bästa vän” istället. Detta eftersom forskning har visat att hundar lyssnar mer på kvinnor än män.

Ett team från Eötvös Loránd University använde fMRI-skannrar för att analysera hundars hjärnor medan människor pratade i närheten. De fann att valparna visade större hjärnkänslighet när någon pratade direkt till dem, och särskilt om det var kvinnor.

– Hundhjärnans ökade känslighet för hundriktat tal som talas av kvinnor specifikt kan bero på att kvinnor oftare talar till hundar i en överdriven ton än män, säger Anna Gábor, medförfattare till studien.

När vi kommunicerar med spädbarn och hundar tenderar vi att tala i en överdriven ton för att fånga deras uppmärksamhet. Tidigare forskning har visat att spädbarns hjärnor är inställda på denna talstil. Men hittills har forskare inte bedömt om hundhjärnor också är känsliga för hur vi pratar med dem.

Under skanningarna fick hundarna lyssna på inspelningar av hund-, spädbarns- och vuxenriktat tal från 12 kvinnor och 12 män. Resultaten visade att hundarnas hjärnor svarade mer på tonfall riktade till hundar och spädbarn än på ”vuxentonfall”.

Effekten var ännu mer uttalad om talaren var en kvinna. Enligt forskarna tyder detta på att hundar svarar bättre på ett högre tonläge.

Resultaten presenteras i en ny studie inom Communications Biology. Anna Gergely et al, “Dog brains are sensitive to infant- and dog-directed prosody”, Communications Biology (2023)

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.