Aktuellt & Nyheter

Hundbeteende i fokus på internationellt möte

Redaktionen 26 februari, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Diskussioner om hundbeteende stod i centrum när åtta europeiska kennelklubbar samlades för samtal i Stockholm på alla hjärtans dag.

Samtalen berörde även ämnen såsom EU-kommissionens förslag till nya regler om välfärden för hundar och katter samt den möjliga användningen av artificiell intelligens i screening för höft- och armbågsdysplasi.

Varje kennelklubb presenterade data angående valpregistreringar, medlemskap och andra aktiviteter under 2023. Alla länder upplevde minskningar i registreringsantal efter pandemin. Vissa kennelklubbar noterade en stabilisering på förpandemiska nivåer medan andra sa att antalet hade sjunkit under det tidigare normala.

Gruppen av åtta kennelklubbar är ett löst sammansatt samarbete som baseras på att verka under ungefär liknande förhållanden och möta samma utmaningar. De nuvarande deltagarna inkluderar Danmark, Frankrike, Finland, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge och Sverige.

Deltagarna diskuterade också några av sina respektive kommentarer angående EU-kommissionens förslag till nya regler om hundars och katters välfärd och spårbarhet. Svenska Kennelklubbens kommentarer lämnades in den 16 februari.

– Att kunna diskutera regler och bestämmelser som vi alla behöver följa är av stort värde, särskilt eftersom vi också får kontext och detaljer från varje land. Det ger alla en bättre förståelse för de utmaningar som varje individuell kennelklubb står inför, säger Kees de Jong, Svenska Kennelklubbens vd.

Dag två inkluderade en utflykt till Stockholms Hundsportcentrum där deltagarna fick en inomhusdemonstration av BPH (Beteende- och Personlighetsbedömning för Hundar). Bedömningen utförs normalt utomhus och alla testplatser måste ha exakt samma layout för att säkerställa att resultaten är jämförbara. SKK har utvecklat programmet som har varit igång sedan 2012.

Mötet fortsatte sedan med en presentation av den norska kennelklubbens korsningsprojekt för cavalier king charles spaniel. Projektet följer ett förbud mot avel av cavalierer i Norge.

Andra diskussionspunkter inkluderade jämförelser av regler och praxis kring screening för höft- och armbågsdysplasi, minimiålder för avel och hanteringen av icke-erkända pälsfärger.
DNA och AI identifierades som potentiella samarbetsområden. Användningen av AI diskuterades också i relation till screening för höft- och armbågsdysplasi.

Bildtext: Representanter från kennelklubbar i Danmark, Frankrike, Finland, Tyskland, Italien, Nederländerna och Sverige.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.