Aktuellt & Nyheter

Hundar mot knark på krogen

Redaktionen 14 december, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Trollhättan Stad har tillsammans med stadens krögare testat att låta droghundar söka efter narkotika. Pilotprojektet har samfinansierats med Krogar mot knark.

Magnus Johansson och hans droghundar har under några helger sökt efter narkotika på stadens krogar. Ett initiativ som har varit väldigt uppskattat.

Fredrik Eriksson, ägare av Backstage, är en av dem som har varit drivande i frågan. Han ansåg att något behövde göras eftersom spåren av narkotika ökade under sommaren.

– För vår del eskalerade det. Vi hade stora problem och valde därför att lyfta frågan på det första mötet med Krogar mot knark. Hundsökningarna markerar så mycket hårdare än vad en skylt eller ett klistermärke gör. Det visar att man verkligen gör något åt problemen, säger han till Ttela.

Han tror främst att hundar som avskräckande faktor i förlängningen leder till ett minskat narkotikabruk på krogarna.

– Finns chansen att en hund kommer in så blir det i sin tur en tydlig markering. Vi brukar jämföra det med fartkameror. Man vet inte om fartkameran är i gång och på samma sätt vet man inte om hunden kommer eller inte. Eftersom risken alltid finns tänker du till innan du tar med knarket in i lokalerna.

Monica Leijon, drogförebyggande samordnare i Trollhättans Stad, ska nu kalla till möte för att utvärdera projektet och sedan fatta beslut om en eventuell fortsättning.

Krogar Mot Knark (KMK) är en metod som bygger på samverkan, utbildning och effektiv tillsyn. Visionen är att bransch och myndigheter tillsammans skapar en trygg och säker krogmiljö fri från narkotika för såväl gäster som personal. Ansvaret för det lokala arbetet ligger på respektive kommun som själva styr och driver samverkan mellan krog, tillstånd och polis.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.