Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Forskning

Hundar med ångest kan ha annorlunda hjärnor

1073658
Redaktionen 11 april, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Hundar med ångest kan ha annorlunda hjärnor
Hundar med ångest kan ha annorlunda hjärnor

En ny studie visar att de karakteristiska mönstren för hjärnaktivitet hos hundar med ångest liknade fynd hos människor med ångestsyndrom.

Den aktuella studien utgår ifrån att vissa hundar verkar lida av något som starkt liknar det vi människor kallar ångestsyndrom. Hundarna blir lätt nervösa och visar stark rädsla, till exempel inför höga ljud eller främmande människor och hundar. Vissa kan reagera aggressivt i situationer där de blir oroliga.

Tidigare forskning på människor har visat att ångestsyndrom är kopplat till vissa mönster när det gäller hur olika nätverk i hjärnan fungerar. Vissa delar av hjärnan kan till exempel ha närmare kommunikation med varandra än normalt, medan andra kommunicerar sämre.

Forskaren Yangfeng Xu och hans kollegor vid Gents universitet ville undersöka om de kunde hitta liknande ångestnätverk även hos hundar. I studien deltog 13 hundar med ångestproblem och 25 friska hundar. Alla hundarna sövdes innan de skannades i en fMRI-maskin som mäter små förändringar i blodflödet i hjärnan, vilket ger en bild av aktiviteten i hjärncellerna.

Därefter jämförde forskarna aktivitetsmönstren mellan friska hundar och hundar med ångest. De jämförde också aktiviteten i hjärnan med ägarnas beskrivning av hundens beteende.

Kunde se en viss skillnad

Resultaten visade att det fanns en skillnad mellan de friska djuren och de med ångest.
De aktivitetsmönster som sågs hos hundar med ångest påminde om de som hittats hos människor med ångest. Tidigare forskning tyder också på att psykiska störningar hos människor och hundar har många likheter. Till exempel har samma läkemedel effekt på båda arterna.

En svaghet i studien är däremot att det var ganska få hundar med vilket ökar sannolikheten att den uppenbara skillnaden mellan friska och sjuka hundar beror på slumpen. Det är också osäkert om resultaten gäller alla hundraser. Kanske hade resultaten också sett annorlunda ut om hundarna varit vakna istället för nedsövda.

Det är också värt att notera att det är svårt att veta om den karaktäristiska aktiviteten i hjärnan orsakar ångest, eller om den är ett resultat av ångest. Det innebär att det krävs mer forskning inom detta område.

(Källa: forskning.no)


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 8 augusti, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (1) (kopia)
En klätterstation som passar alla hundar. Christel Persson Pinon

Dela artikeln

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion
Redaktion 6 augusti, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Tanken är att analysera hundars beteende med hjälp av AI. Stock.adobe

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Webbild liggande
Stock.adobe

Tränar på videomaterial 

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.