Aktuellt & Nyheter

Höga priser för blandrashundar

Redaktionen 24 maj, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Även om priserna på hundar överlag har ökat, har priset för blandraser gått upp extremt mycket. I dag kostar de mellan 40 000–60 000 kronor.

Rottweiler, chihuahua och Jack Russel terrier är några av de mest populära hundraserna i landet. Försäkringsbolaget Agria har tagit fram statistik som visar hur den ökade efterfrågan på hundar även påverkat inköpspriset. Från 2018 och fram till 2021 har priset på en blandrashund nästan fördubblats (93 procent) samtidigt som populära hundraser som chihuahua och Jack Russel terrier ökat med över 50 procent.
– Blandraserna har fått ny status, varför vet jag inte, men jag tror att de exponeras mer. Förr var man tacksam om man kunde sälja en blandras för en symbolisk summa, men nu kan du köpa en blandras för 40 000–60 000 kronor, säger Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska Kennelklubben, till Aftonbladet.

Enligt SKK måste en kennel följa ett antal lagar, regler och riktlinjer för avel, uppfödning, skötsel av hundar och registrering av valpar. Det finns en skyldighet som säljare att skriva köpeavtal och ha införskaffat besiktningsintyget som inte får vara äldre än sju dagar.

– När blandraserna gick upp i pris, tänker man som uppfödare: ”Jag har en massa krav på mig, då kan jag också ta mer betalt”. Men jag tror inte att våra uppfödare har kommit upp i de siffrorna. I stället för att hundarna kostade 18 000–20 000 så ligger man på 20 000–24 000 kronor.

Hans Rosenberg framhåller att det är fri prissättning och att säljarna får ta vad de vill för sina hundar.
– Om människor betalar 60 000 kronor för en blandras, ja, då gör de det. Jag tycker att man är dum och tror att priserna kommer att sjunka när marknaden är mer mättad och vi går tillbaka till ett normalläge igen.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.