Hundar lever under helt olika förhållanden runt om i världen. Vissa är familjemedlemmar som sover i soffan, andra arbetar som jakthundar eller lever betydligt friare. Trots det verkar relationen mellan hund och människa vara förvånansvärt lik oavsett kultur. Det visar en ny internationell studie som ger en bredare bild av samspelet mellan hundar och människor än tidigare forskning.

Under de senaste årtiondena har forskningen lärt oss mycket om hur hundar kommunicerar med människor. De kan följa våra pekgester, söka ögonkontakt när de behöver hjälp och tolka våra signaler på ett sätt som få andra djur klarar.

Men nästan all sådan forskning har gjorts på hundar i västerländska, industrialiserade länder – det som forskare brukar kalla WEIRD-samhällen (Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic). Där lever hundar oftast som sällskapsdjur och familjemedlemmar. Frågan har därför varit om resultaten verkligen gäller hundar över hela världen.

Hundar från fem olika delar av världen 

För att ta reda på det genomförde ett internationellt forskarlag en omfattande studie med 164 hundar och deras ägare i fem mycket olika miljöer: landsbygden i Tyskland, Mongoliet, Peru, Madagaskar och ögruppen Vanuatu. Hundarna användes främst till jakt eller praktiska arbetsuppgifter, även om deras livssituation skilde sig åt mellan länderna.

Forskarna lät ekipagen genomföra sex etablerade beteendetester som används inom hundforskningen. Bland annat undersöktes om hundarna följde människors pekgester, hur de kommunicerade när mat var gömd och om de sökte stöd hos sina ägare när de ställdes inför en svår uppgift.

Ägarna fick också besvara frågor om hur de såg på sina hundar och vilken roll de spelade i vardagen.

Fler likheter än skillnader

Resultaten visade att likheterna var betydligt större än forskarna hade väntat sig. Hundarna visade samma grundläggande sociala förmågor oavsett var de levde. De kunde följa mänskliga signaler, kommunicera med sina ägare och söka vägledning när de hamnade i osäkra situationer.

Även ägarnas beskrivningar av relationen till sina hundar var överraskande lika. I samtliga länder beskrev de hundarna som värdefulla följeslagare som de litade på och som de förväntade sig skulle skydda dem vid behov.

Det fanns förstås vissa skillnader. Tyska hundar var generellt mer lydiga och uthålliga i testerna, medan hundägare på Vanuatu visade en särskilt god förmåga att tolka sina hundars signaler. Forskarna menar att sådana skillnader sannolikt beror på hur hundarna tränas, används och hålls i olika kulturer snarare än på några grundläggande skillnader i relationen mellan hund och människa.

Viktigt för framtida forskning

Studien har betydelse långt utanför just de hundar som deltog.Eftersom så mycket tidigare forskning bygger på hundar från västvärlden har det funnits en osäkerhet kring hur allmängiltiga resultaten egentligen är. Den nya studien tyder på att många av hundarnas sociala förmågor delas av hundar världen över.

Forskarna menar att den nära relationen mellan hund och människa sannolikt bygger på gemensamma egenskaper som utvecklats under tusentals år av samlevnad. Samtidigt betonar de att lokala traditioner och levnadssätt fortfarande påverkar hur relationen tar sig uttryck i vardagen.

För hundägare är resultaten kanske inte särskilt förvånande. Oavsett om hunden tränar bruks, vaktar en gård eller delar soffan med familjen verkar den grundläggande relationen vara densamma – ett samspel som bygger på kommunikation, samarbete och ömsesidigt förtroende.

Fakta: Så testades hundarna

Fakta: Studien i korthet

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.