Bildtext: Roxys stora leende visar hur mycket hon gillar eleverna.

Utanför ingången till Ålidenskolan i Flen står ett gäng förväntansfulla sjundeklassare samlade. De arbetar just nu med ett etologiprojekt om djurträning och beteenden. Eleverna har bland annat fått planera och träna in tricks med egna djur eller med läraren Johanna Paasos hundar. Johanna undervisar i NO, är medlem i Flens Brukshundklubb och hundförare i Hemvärnet.

Nu har turen kommit till tjänstehundar och i dag ska eleverna få prova spårarbete för första gången. Johanna frågar vad en tjänstehund egentligen gör. Händer skjuter direkt upp i luften. Frågor och svar avlöser varandra i snabb takt innan klassen delas upp i två grupper med två spårläggare i varje.

Bildtext: Genomgång innan övningen.

– Kom ihåg att ni ska droppa två föremål, ett i mitten och ett i slutet, som hunden ska hitta, säger Johanna. Vi kör ett spår i skogen där ni går som en solfjäder och ett på fotbollsplanen där ni går som ett M ner mot grusvägen vid sjön.

Hundarna väcker nyfikenhet 

Spårläggarna ger sig iväg och Johanna hämtar Roxy, 2 år, en av hennes fem rottweilers. Svansen går som en propeller när Roxy springer runt och hälsar på eleverna med kärvänliga slickar här och där.

– Hon är egentligen inte särskilt social med människor, men blir överlycklig när hon träffar mina elever. Det är enda gången hon hoppar, säger Johanna.

Bildtext: Johanna tycker att hundarna fyller flera roller.

Levi, Meran, Bsrat och Tore berättar att Johannas arbete med hundarna gjort stort intryck på dem. De planerar alla att söka till Marma ungdomsläger nästa sommar, och då kommer de få låna med sig någon av Johannas hundar. Tore gillar alla. Levi väljer helst Gullan eller Polisen, Meran föredrar Nessie och Bsrats favoriter är Roxy och Häxan.

– Det var Johanna som inspirerade oss att söka. Det verkar kul att få vara ute med hundar och träna, säger Levi.

Lättare att fokusera

Det bästa med hundlektionerna är att få komma ut och arbeta praktiskt istället för att bara sitta i klassrummet.

– Jag har mycket energi och svårt att sitta still länge. Det blir lättare att fokusera när man får vara ute och göra något med hundarna, säger Levi.

Spårläggarna Imra och Nolbiel kommer tillbaka. Roxy får på sig spårselen och Bsrat tar över kopplet. Sedan bär det iväg upp i skogen i rasande fart. Roxy avbryter spårandet en stund för att rulla sig i gräset, men fortsätter snabbt arbetet och hittar båda apporterna.

Sedan är det Levis tur att spåra på fotbollsplanen. När övningen är klar frågar Johanna om eleverna såg någon skillnad mellan spåren.

– Såg ni att hon slarvade lite i vinklarna på andra spåret? Vad tror ni det beror på?

Efter lunch väntar nästa moment. Då ska eleverna arbeta med dofter genom att lägga ut gömmor med mynt och andra små föremål.

Naturlig del av undervisningen 

Hur ofta hundarna är med i skolan varierar beroende på väder och förutsättningar. De används främst under NO-lektioner, rastaktiviteter, friluftsdagar och andra praktiska moment.

– Vi har bland annat arbetat med ekologi och kamouflage. Då fick eleverna genomföra en större gömma-övning ute i skogen. Vi markerade upp områden med snitslar och sedan fick de trettio minuter att gömma sig. Därefter försökte två patrullhundar tillsammans med en kollega från Hemvärnet hitta dem. Det blev nästan som en tävling och eleverna tyckte det var otroligt roligt, säger Johanna.

Bildtext: Roxy älskar att vara med i skolan.

Vid nästa tillfälle hade flera elever med sig maskeringsfärg och kamouflagekläder för att verkligen vara redo.

– Det märks hur engagerade de blir när undervisningen kopplas till hundarna och praktiska moment. Samtidigt har vi tydliga regler kring hur man beter sig runt hundarna. Fokus ligger alltid på deras välmående och säkerhet.

Roxy hjälper hundrädda elever 

Skolan har en del elever med invandrarbakgrund och några av dem var till en början mycket hundrädda. Johanna pressar aldrig någon att delta, utan allt sker på elevens villkor. Roxy, som oftast är med i undervisningen, är dessutom tränad för att skapa trygghet vid möten. Hon hälsar aldrig med huvudet först utan vänder istället sidan eller bakdelen mot personen.

– Det gör att människor inte känner sig hotade av hennes ansikte eller blick. Många tror först att hon inte tycker om dem, men det är tvärtom hennes sätt att skapa trygghet. Jag har två elever i sjuan som till en början inte kunde vistas inom tjugo meter från hunden, trots att hon bara satt bredvid mig. Nu bråkar de istället om vem som ska få hålla i kopplet, säger Johanna.

Bildtext: Bsrat har gått från hundrädd till att Roxy blivit favoriten.

– Jag var jätterädd för hundar tidigare, särskilt stora hundar, säger Bsrat. Men nu har jag lärt känna Johannas hundar och de är ju jättegulliga.

En väg in i hundvärlden 

För Johanna handlar hundar i skolan också om något större. Brukshundklubbarna har svårt att locka yngre medlemmar och hon ser verksamheten som en möjlig väg in i hundvärlden.

– Att jag som 44-åring räknas till ungdomssektionen säger ganska mycket om behovet av återväxt. När vi hade MH (Mentalbeskrivning Hund) för vår rottweilerkull på Flens Brukshundklubb gick fem av mina elever upp klockan sex en söndagsmorgon för att vara med. De ville förstå hur testerna fungerade och hur hundarna reagerade. Intresset finns - vi behöver bara bli bättre på att fånga upp det.

Bildtext: Dagens sök är över. Efter lunch är det dags att arbeta med dofter.  

Flera elever funderar nu själva på att skaffa hund. Några vill specifikt ha rottweiler och hoppas på en valp efter Roxy i framtiden.

– Min uppfödare bor i Hälleforsnäs och de har lovat eleverna att få hälsa på när rottweilervalparna blivit några veckor gamla. Det ser de verkligen fram emot, säger Johanna.

Öppnar nya möjligheter 

Flera av ungdomarna har också börjat prata om att göra lumpen och kanske utbilda sig till hundförare - något som tidigare kändes skrämmande.

– Hundarna har öppnat nya perspektiv och möjligheter. Flera är rena naturbegåvningar trots att de inte själva har hund. De får gärna låna mina för att träna och gå promenader, men det behövs fler organiserade vägar in i verksamheten. Jag tror att brukshundklubbarna skulle vinna mycket på att skapa ett liknande koncept där ungdomar kan få låna hundar att träna med, säger Johanna.