Avel & Hälsa

Hjälp din hund att hitta lugnet

Redaktionen 13 januari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

En hund som kan koppla av är en gladare och mer balanserad hund. Genom att träna passivitet och avslappning kan du hjälpa din fyrbenta vän att hantera stressiga situationer och känna sig tryggare i vardagen.

Att träna sin hund i passivitet och avslappning är en viktig del i att skapa balans och trygghet i vardagen. Målet är inte bara att hunden ska vara stilla, utan att den ska känna sig mentalt lugn och avslappnad i olika situationer.

En hund som är avslappnad visar det med sin kropp: andningen är jämn, musklerna är mjuka och svansen hänger avslappnat. Den här typen av träning är särskilt värdefull för hundar som lätt blir stressade eller har svårt att slappna av i närheten av nya intryck och miljöer.

Avslappningsträning börjar i en lugn och trygg miljö, där hunden kan vänja sig vid känslan av att vila och slappna av utan press. Som hundägare kan du hjälpa till genom att själv vara lugn och avslappnad, eftersom din energi smittar av sig. En mjuk beröring eller vänlig röst kan förstärka känslan av trygghet och göra det lättare för hunden att släppa spänningar.

När hunden börjar förstå vad som förväntas av den och klarar av att koppla av, kan träningen stegvis anpassas till mer utmanande miljöer med fler distraktioner. Målet är att hunden ska kunna uppnå samma lugn oavsett situation. Det kräver tålamod, regelbunden träning och en stor dos förståelse för hundens individuella behov.

Avslappningsträning – 6 enkla steg

Börja i en lugn miljö: Välj en plats där din hund känner sig trygg, fri från distraktioner. Det kan vara i hemmet, på en lugn plats i trädgården eller på en promenad i ett lugnt område.
Börja med din egen avslappning: Sätt dig intill hunden (hellre än bakom eller stå över). Varva ner, andas lugnt och djupt, gärna ljudligt så att din hund hör. Lägg på mjuk, taktil beröring. Gärna repetitiva mönster över din hunds kropp. Klappa bara på ställen din hund uppskattar. Om din hund vill gå ifrån är det okej. Tvinga inte på din hund en beröring som inte är önskad, då blir det ju svårare att slappna av.
Beröm och njut av stunden: När din hund kommer till ro, tar ett djupare andetag, sätter sig självmant, lägger sig eller blir mer avslappnad i sin kropp säger du ett dämpat och lugnt “Så duktig du är”. Stanna kvar i känslan och bara var ett tag. Om din hund är avslappnad är inte en fortsatt promenad en belöning.. Avsluta sedan övningen utan att säga “varsågod”. Gå bara lugnt vidare eller ta bort dina händer från hundens kropp och gör något annat om ni övar inomhus.
Sätt signal på sinnesstämningen: Säg gärna “lugn och fin” eller något liknande när din hund kommit till ro. Du etablerar då en verbal signal som du kan använda för att hjälpa hunden att hitta samma centrerade närvaro i andra situationer där det kan behövas. Det handlar inte om att kommendera hunden till stillhet, bara att vänligt påminna om att det är okej att slappna av.
Öva i olika miljöer: För att generalisera hundens förmåga i flera olika sammanhang kan du börja introducera övningen i olika miljöer. Börja med lugna platser och öka gradvis till mer störande miljöer som exempelvis en park, intill en fotbollsplan, på kurs, eller i närheten av andra hundar eller människor.
Om din hund “krånglar”: Om din hund vankar av och an, skäller, gräver eller har svårt att komma till ro – börja öva i en enklare miljö och repetera ofta innan ni fortsätter i den miljön som var svår för hunden. Här övar ni sedan i korta pass, några sekunder räcker bra som start. Se till att hunden är rastad och motionerad innan. Med tiden kan du öva med en mer uppspelt hund, men börja enkelt för att skörda framgång.

(Källa: Agria)

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.