Forskning

Har hundar selektiv hörsel?

Redaktionen 16 januari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Det är lätt att bli frustrerad när din hund rutinmässigt ignorerar kommandon. Det är något de flesta hundägare sannolikt kommer att uppleva någon gång, vilket oundvikligen leder till frågan: har min hund selektiv hörsel?

Människor har förmågan att fokusera på specifika ljud även i bullriga och hörbart förvirrade miljöer. Vi har kognitiva förmågor att blockera vissa ljud, men det är svårare för hundar på grund av deras neurologiska förmågor.

Hundar fokuserar på det som är viktigt för deras välbefinnande och ställer in sig på ljud som handlar om mat, deras namn och disciplin.

– Hundar kan lära sig att svara exakt på dussintals kommandon, antingen genom att man pratar med dem eller genom att använda teckenspråk. Vissa raser verkar vara lättare att träna, speciellt om de har en genetisk predisposition för att följa kommandon, som hundar inom vallgruppen, säger Laura Kretschmer, senior forskare vid Canine Hearing Education and Testing Facility och Animal Bioacoustics Laboratory.

Så det kan vara så att vissa hundar är mer skickliga på att följa kommandon. Men enligt Evan MacLean, chef för Arizona Canine Cognition Center vid University of Arizona, kanske fokus på ”selektivt lyssnande” inte är det bästa sättet att förstå varför hundar ibland inte lyder kommandon.

Han menar istället att hundar använder ”selektiv uppmärksamhet” snarare än selektiv hörsel. Enligt Evan MacLean är det möjligt för hundar att selektivt fokusera på vissa auditiva stimuli och ignorera andra auditiva stimuli som de anser vara irrelevanta.

– Positiv, konsekvent och tydlig förstärkning är avgörande för hundinlärning, säger Laura Kretschmer. Negativ förstärkning och bestraffning kan hindra hundar från att lära sig och till och med få dem att göra uppror.

(Källa: Germanic News)

ANNONS

Innehåll från Svenska Brukshundklubben

Annons

Så blir vi starka tillsammans – dags för Beredskapsveckan!

Det pratas mycket om att vi behöver höja vår beredskap inför en kris eller ett krig. Men hur gör vi det egentligen? Ta chansen att lära dig mer under Beredskapsveckan 22–28 september.

Native 15 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 september, 2025 • 2 minuters läsning

Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Avel & Hälsa

Påverkar hundens personlighet smärta och stress?

Kan din hunds personlighet avgöra hur den reagerar vid smärta eller stress – och spelar du som ägare också en roll? Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vill nu ta reda på sambanden, i en unik studie som omfattar både hundar och deras ägare.

Redaktionen 13 september, 2025 • Uppdaterades 8 september, 2025 • 1 minuts läsning

Bildtext: Collie med hjärtfrekvensmätare under Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH).

Att tolka om en hund är smärtpåverkad eller bara stressad kan vara svårt, särskilt vid veterinärbesök då båda tillstånden kan uppträda samtidigt. En forskargrupp vid SLU, ledd av universitetslektor Eva Sandberg, ska nu undersöka hur hundens personlighet påverkar dess reaktioner vid smärta och stress – och om ägarens personlighet också kan ha betydelse.

– Vi vill öka kunskapen om hur hundar med olika personligheter reagerar i situationer som involverar smärta och stress. Dessutom vill vi se vilken påverkan ägarens personlighet kan ha. Det kan ge viktig vägledning i hur hundar bäst kan hanteras i olika situationer, säger Eva Sandberg.

Bildtext: Eva Sandberg, SLU

Tre raser med olika rastypiska beteenden ingår i projektet: labrador retriever, perro de agua español och collie. Studien inleddes med en omfattande enkät till hundägare om hundens och ägarens personlighet, hälsa och relation. Nu väntar beteendeobservationer och fysiologiska mätningar under standardiserade testsituationer, där både hund och ägare bland annat bär hjärtfrekvensmätare.

I nästa steg följer kliniska tester för att mäta smärtkänslighet, och forskarna kommer att analysera sambanden mellan beteende, fysiologiska data och personlighetsdrag.

– Eftersom samma hundar och ägare deltar i alla delstudier kan vi knyta ihop resultaten och förstå hur olika faktorer hänger ihop, säger Eva Sandberg.

Målet är att förbättra djurvälfärden genom bättre metoder för smärtdiagnostik, och att kunna skilja mellan tecken på stress och smärta. Studien, som finansieras av Agria och Svenska Kennelklubben forskningsfond, ska slutrapporteras 2027.