Forskning

Har hundar selektiv hörsel?

Redaktionen 16 januari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Det är lätt att bli frustrerad när din hund rutinmässigt ignorerar kommandon. Det är något de flesta hundägare sannolikt kommer att uppleva någon gång, vilket oundvikligen leder till frågan: har min hund selektiv hörsel?

Människor har förmågan att fokusera på specifika ljud även i bullriga och hörbart förvirrade miljöer. Vi har kognitiva förmågor att blockera vissa ljud, men det är svårare för hundar på grund av deras neurologiska förmågor.

Hundar fokuserar på det som är viktigt för deras välbefinnande och ställer in sig på ljud som handlar om mat, deras namn och disciplin.

– Hundar kan lära sig att svara exakt på dussintals kommandon, antingen genom att man pratar med dem eller genom att använda teckenspråk. Vissa raser verkar vara lättare att träna, speciellt om de har en genetisk predisposition för att följa kommandon, som hundar inom vallgruppen, säger Laura Kretschmer, senior forskare vid Canine Hearing Education and Testing Facility och Animal Bioacoustics Laboratory.

Så det kan vara så att vissa hundar är mer skickliga på att följa kommandon. Men enligt Evan MacLean, chef för Arizona Canine Cognition Center vid University of Arizona, kanske fokus på ”selektivt lyssnande” inte är det bästa sättet att förstå varför hundar ibland inte lyder kommandon.

Han menar istället att hundar använder ”selektiv uppmärksamhet” snarare än selektiv hörsel. Enligt Evan MacLean är det möjligt för hundar att selektivt fokusera på vissa auditiva stimuli och ignorera andra auditiva stimuli som de anser vara irrelevanta.

– Positiv, konsekvent och tydlig förstärkning är avgörande för hundinlärning, säger Laura Kretschmer. Negativ förstärkning och bestraffning kan hindra hundar från att lära sig och till och med få dem att göra uppror.

(Källa: Germanic News)

Träning

Man kan visst lära gamla hundar spåra

När alaskan huskyn Joik gick i pension som draghund väntade ett helt annat liv hos Nathalie Sönnermyr. Två år senare tränar de bland annat personspår och rallylydnad tillsammans. Vägen dit har krävt tålamod, en pipande boll och en hel del försök att förstå vad som motiverar Joik.

Karin Wandrell 3 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

När draghunden Joik gick i pension vid nio års ålder gick han från att bo i hundgård med en flock på tretton hundar till att flytta in i Nathalie Sönnermyrs lägenhet. Här fick han också nya kompisar i form av franska bulldoggen Wera, 13 år, och katten Olof. Wera tog emot Joik med öppna armar, men även om Joik var van vid katter sedan tidigare, tog han gärna en omväg runt Olof i början.

– Jag gissar att han någon gång hade fått lära sig att vara försiktig. Så småningom märkte han att Olof var snäll och ville leka. Nu fungerar de jättebra ihop.

Joik var van vid att vara inomhus sedan tidigare,...

Hälsa

Nöjd med veterinären – men tveksam till branschen

Svenska djurägare är överlag nöjda med den veterinärvård de själva får. Men när de bedömer djursjukvården som bransch sjunker förtroendet rejält. Framför allt efterfrågas tydligare priser och trygghet i att behandlingar rekommenderas utifrån djurets behov – inte ekonomiska drivkrafter.

Redaktion 1 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Det visar Svenskt Kvalitetsindex, SKI, nya studie om svensk djursjukvård, baserad på 1 286 intervjuer med djurägare under juni och juli 2026. Gapet mellan förtroendet för den egna veterinären och för branschen som helhet är enligt SKI ett av de största man sett i sina branschstudier.

En viktig förklaring är kostnaderna. De senaste årens stigande veterinärpriser har gjort djurägare mer uppmärksamma på vad vården kostar och vad de faktiskt får för pengarna. Samtidigt visar studien att det inte bara är själva prislappen som avgör hur vården upplevs.

Priset påverkar förtroendet

Djurägare som får tydlig information om kostnaden före besöket är betydligt nöjdare, har större förtroende för vårdgivaren och upplever vården som mer prisvärd. Detsamma gäller när djurägaren får möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ, omfattningen av vården och vad alternativen kostar.

– Djursjukvård innebär ofta att stora beslut behöver fattas snabbt i en känslomässigt utsatt situation. Då blir tydlighet och känslan av kontroll extra viktiga, säger Calle Walmstedt, projektledare på SKI.

Dyrare även att försäkra hunden

Kostnadstrycket märks också på djurförsäkringarna. I SKI:s senaste studie av hund- och kattförsäkringar föll kundnöjdheten kraftigt under 2025. Särskilt tydligt var tappet när det gällde prisvärde och kundlojalitet.

Högre försäkringspremier och självrisker, stigande veterinärkostnader och en försämrad serviceupplevelse pekas ut som viktiga förklaringar. Enligt SKI behöver därför veterinärvård och försäkring ses över tillsammans – för djurägaren är det den samlade kostnaden för att kunna ge sitt djur vård som räknas.

Djurägare vill kunna jämföra

När djurägarna själva får peka ut vad som behöver förbättras hamnar förtroendefrågan högt. De vill framför allt känna sig säkra på att rekommenderad vård utgår från djurets behandlingsbehov snarare än vårdgivarens ekonomi. Tydligare och mer förutsägbara kostnader samt bättre möjligheter att jämföra priser efterfrågas också.

Resultaten kommer samtidigt som kostnaderna för svensk djursjukvård diskuteras allt mer. Konkurrensverket har tidigare i år konstaterat att priserna inom delar av djursjukvården har ökat betydligt mer än den allmänna prisnivån och pekat på brister i pristransparensen. Regeringen har också tagit initiativ för tydligare prisinformation och ett stärkt konsumentskydd.