Forskning

Har hundar selektiv hörsel?

Redaktionen 16 januari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Det är lätt att bli frustrerad när din hund rutinmässigt ignorerar kommandon. Det är något de flesta hundägare sannolikt kommer att uppleva någon gång, vilket oundvikligen leder till frågan: har min hund selektiv hörsel?

Människor har förmågan att fokusera på specifika ljud även i bullriga och hörbart förvirrade miljöer. Vi har kognitiva förmågor att blockera vissa ljud, men det är svårare för hundar på grund av deras neurologiska förmågor.

Hundar fokuserar på det som är viktigt för deras välbefinnande och ställer in sig på ljud som handlar om mat, deras namn och disciplin.

– Hundar kan lära sig att svara exakt på dussintals kommandon, antingen genom att man pratar med dem eller genom att använda teckenspråk. Vissa raser verkar vara lättare att träna, speciellt om de har en genetisk predisposition för att följa kommandon, som hundar inom vallgruppen, säger Laura Kretschmer, senior forskare vid Canine Hearing Education and Testing Facility och Animal Bioacoustics Laboratory.

Så det kan vara så att vissa hundar är mer skickliga på att följa kommandon. Men enligt Evan MacLean, chef för Arizona Canine Cognition Center vid University of Arizona, kanske fokus på ”selektivt lyssnande” inte är det bästa sättet att förstå varför hundar ibland inte lyder kommandon.

Han menar istället att hundar använder ”selektiv uppmärksamhet” snarare än selektiv hörsel. Enligt Evan MacLean är det möjligt för hundar att selektivt fokusera på vissa auditiva stimuli och ignorera andra auditiva stimuli som de anser vara irrelevanta.

– Positiv, konsekvent och tydlig förstärkning är avgörande för hundinlärning, säger Laura Kretschmer. Negativ förstärkning och bestraffning kan hindra hundar från att lära sig och till och med få dem att göra uppror.

(Källa: Germanic News)

Tävling

Blekinge laddar för Hund-SM 2026

I slutet av juli samlas Sveriges främsta hundekipage i Blekinge. För första gången på flera år genomförs alla SM-grenar under samma vecka med Olofström som nav.

Karin Wandrell 14 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Bildtext: Invigningen av SM i Olofström 2018.

Den 29 juli-2 augusti är det äntligen dags för årets stora hund- och folkfest - Hund-SM i Olofström. Under fem dagar tävlar Sveriges främsta hundekipage i allt från bruks och IGP till rallylydnad och specialsök. Bakom arrangemanget står SBK Blekingedistriktet.

– Vi räknar med runt 325–350 ekipage, säger Göte Karlsson, projektledare. Olofström blir huvudarenan med Lilla Holje Park och Dannfältet, men tävlingarna kommer att spridas ut över Blekinges fem kommuner och sex brukshundklubbar.

Foto: Kent Eriksson

Bildtext: Brukslydnad 2018.

Att Svenska...

Forskning

Veterinärfel lämnar starka känslomässiga spår

Fel och misstag inom djursjukvården påverkar inte bara djurens hälsa – de kan också få långvariga känslomässiga konsekvenser för djurägare.

Redaktion 12 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Record, där forskare har undersökt hur hund- och kattägare upplever veterinärfel och hur dessa situationer hanteras.

Studien bygger på en enkät med 509 hund- och kattägare som uppgav att de någon gång varit med om ett fel i samband med veterinärvård. Det kunde handla om allt från felaktiga diagnoser och behandlingsbeslut till bristande kommunikation eller organisatoriska misstag. Många av deltagarna beskrev starka känslomässiga reaktioner, där besvikelse, ilska, sorg och frustration var vanligt förekommande.

Forskarna konstaterar att upplevelsen av ett veterinärfel ofta påverkar förtroendet för både den enskilda veterinären och djursjukvården i stort. Samtidigt visar resultaten att hur felet hanteras spelar stor roll för hur djurägaren upplever situationen i efterhand. Ägarna efterfrågade i hög grad öppenhet, tydliga förklaringar och att veterinären tar ansvar när något gått fel.

Kommunikation avgör förtroendet

En återkommande synpunkt i studien är vikten av personlig och respektfull kommunikation. Många djurägare menade att ett samtal ansikte mot ansikte, där veterinären visar empati och erkänner misstag, kan minska den känslomässiga belastningen – även när konsekvenserna för djuret varit allvarliga. Brist på information eller upplevd undvikande kommunikation riskerar däremot att förvärra situationen.

Forskarna pekar också på att veterinärfel inte alltid handlar om medicinska misstag i snäv bemärkelse. Även brister i informationsgivning, tidsbrist och otydliga rutiner kan uppfattas som fel av djurägaren och skapa oro och misstro. Studien lyfter därför behovet av bättre organisatoriskt stöd och kommunikation inom djursjukvården.

Sammantaget visar forskningen att transparens, ansvarstagande och tydlig kommunikation är avgörande för att bevara relationen mellan djurägare och veterinär när något går fel.

Källa: Expectations of dog and cat owners when dealing with veterinary errors and the emotional impact of such errors. Veterinary Record (British Veterinary Association).