Den 11–17 september är det Hundens vecka, en fest i tassarnas tecken för Sveriges alla hundägare och deras hundar.
Hundens Vecka arrangeras varje år vecka 37 tillsammans med Sveriges hundklubbar som bjuder in till olika roliga och kloka saker som aktiverar både hundarna och deras ägare. Förra året fanns det över 300 olika aktiviteter att välja bland och det kom närmare 5 000 deltagare.
I år kommer det att finnas ännu fler aktiviteter och det är ett fantastiskt tillfälle för alla hundägare att träffas, utbyta erfarenheter och lära av varandra.
Under Hundens vecka genomför Svenska Brukshundklubben en hundmarsch på distans. Ett kul arrangemang för alla som vill röra sig på tillsammans med sin hund och få tips på olika övningar. Sveriges Hundungdom och brukshundklubbar runtom i landet arrangerar också olika aktiviteter. Här kan du läsa mer om de olika aktiviteter som anordnas runt om i landet.
Tre aktivitetstips
Gör ett godisträd! Hitta ett träd, kila in godis i stammen och gör höga och låga gömmor. Släpp fram hunden till trädet och låt den använda sin fantastiska nos för att hitta alla godbitar.
Ha alltid lite godis i fickan för att kunna göra olika tricks på promenaden.
Lek kurragömma med en familjemedlem och låt sedan hunden leta rätt på personen
Hundens vecka
Hundens vecka startades 2016 och arrangeras av Studiefrämjandet. Visionen är att alla hundägare ska ha ett aktivt liv med sin hund vilket i sin tur bidrar till en bättre folkhälsa. Förhoppningen är att hundägare runt om i Sverige får upp ögonen för alla roliga aktiviteter som erbjuds på alla hundklubbar och föreningar. Hundens vecka sker i samarbete med Svenska Kennelklubben, Sveriges Hundungdom och Svenska Brukshundklubben.
Hur snabbt kan Sverige ställa om när säkerhetsläget förändras? Den frågan stod i centrum på Folk och Försvars Rikskonferens 2026. Budskapet var tydligt - utan frivilliga organisationer saknas ett komplett totalförsvar.
Bildtext: Statsminister Ulf Kristersson inledde konferensen med fokus på att bygga trygghet och handlingskraft.
Folk och Försvars Rikskonferens 2026 samlade beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och budskapet var tydligt. Sveriges motståndskraft vilar inte enbart på statliga strukturer, utan i hög grad på frivillighet och civila resurser. Under temat Handlingskraft och leverans – kan Sverige och Europa leverera den försvars- och säkerhetsförmåga som det nya säkerhetsläget kräver? återkom gång på gång behovet av ett fungerande totalförsvar i praktiken.
Konferensen, som samlade över 400 deltagare, fler än 80 talare och representanter från omkring 130 organisationer, betonade civilsamhällets avgörande roll i ett läge där både krisberedskap och försvarsförmåga måste byggas snabbt och uthålligt. Regeringen aviserade också en förstärkning på 60 miljoner kronor till de frivilliga försvarsorganisationerna – ett tydligt tecken på att frivilligsektorn ses som en central del av Sveriges säkerhet.
Foto: Ulf Palm
Bildtext: Det fanns mycket att diskutera under konferensen.
Satsningen ligger i linje med Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524), där de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag definieras. Uppgiften är bland annat att sprida totalförsvarsinformation, rekrytera och utbilda avtalspersonal, utbilda specialister med särskild kompetens (exempelvis inom hundtjänst, radiosamband och sjukvård) samt stärka både civila myndigheter och Försvarsmakten vid kriser och höjd beredskap. I dag finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, där Svenska Brukshundklubben (SBK) är en.
SBK:s roll inom totalförsvaret
Även om SBK:s verksamhet inte nämndes uttryckligen under konferensen har man ett formellt uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och hundförare åt Försvarsmakten, utbilda hundekipage, till exempel räddningshundar, åt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) samt bidra med frivillig personal i totalförsvaret och vid civila kriser. Här ingår också att sprida totalförsvarsinformation och stärka försvarsviljan i samhället.
– Den kompetens som Svenska Brukshundklubben bidrar med går inte att bygga upp snabbt. Att utbilda hundar och hundförare för totalförsvarets behov kräver långsiktighet, erfarenhet och fungerande utbildningsstrukturer, säger Fredrik Bruno, generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben.
Foto: Elmia Hund
Bildtext: Räddningshundar visar upp sig på mässan Elmia hund.
Exempel på specialistbefattningar som ofta lyfts fram som frivilligorganisationernas bidrag till totalförsvaret är till exempel patrullhundar för bevakning och områdesövervakning, räddningshundar för eftersök i rasmassor och försvarsmaktshundar som kan kallas in vid höjd beredskap. Här ingår också specialistkompetens inom hundbeteende, utbildning och uthållig träning – resurser som kräver tid, kontinuitet och lokal förankring.
Försvarsvilja och folkförankring
Flera av Rikskonferensens huvudfrågor knyter direkt an till denna typ av verksamhet. Frågan om Sverige faktiskt levererar den förmåga som tiden kräver, handlar inte enbart om materiel och struktur, utan om färdigutbildade resurser som kan användas i vardag, kris och krig. Här är SBK en av de aktörer som kontinuerligt levererar både civilt och militärt användbara förmågor, även om omfattningen inte alltid motsvarar efterfrågan.
Även diskussionerna om civilt försvar och robusthet ger de frivilliga organisationerna en tydligare roll. Längre kriser, svår terräng och ökade krav på uthållighet lyfter fram behovet av exempelvis räddningshundar och patrullhundar vid eftersök, bevakning och insatser där tekniska system inte räcker till.
Foto: Ulf Palm
Bildtext: Kungen och kronprinsessan Victoria, som är utbildad officer, fanns också på plats.
– Totalförsvarets faktiska förmåga handlar inte bara om system och struktur, utan om människor som är utbildade och redo. Här har organisationer med etablerade utbildningskedjor en nyckelroll, säger Fredrik Bruno.
Slutligen betonades vikten av försvarsvilja och folkförankring. Här har SBK, som en av landets största ideella organisationer med omkring 60 000 medlemmar och lokal närvaro i nästan hela landet, en särställning.
När regeringen samtidigt tydliggör behovet av en större och mer organiserad frivilligstyrka blir en organisation som SBK med befintliga utbildningssystem, instruktörer och lokal förankring särskilt viktig – inte minst i ambitionen att snabbt kunna skala upp totalförsvaret.
Just nu pågår arbetet med bokslutet för 2025 för fullt. Även om det alltid finns osäkerheter pekar de preliminära siffrorna mot ett positivt resultat. Det är förstås glädjande, men ger också anledning att stanna upp och reflektera kring ekonomi och stabilitet i ideella organisationer.
Fredrik Bruno
28 januari,
2026
•
Uppdaterades 28 januari,
2026
•
2 minuters läsning
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Att lägga en stabil grund är viktigt både i hundträning och föreningsarbete.
Ett ekonomiskt överskott är inte ett mål i sig för oss. I en ideell förening mäts framgång i den verksamhet vi kan skapa för våra medlemmar – inte i hur stora ekonomiska resultat vi redovisar.
Samtidigt behöver vi säkerställa att vi kan bedriva verksamhet över tid och fortsätta utveckla vår organisation. Det handlar inte bara om att kunna hantera förändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser, utan också om att ha den trygghet som krävs för att våga testa nytt.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.