Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

Håll koll med Knölkollen

1073658
Redaktionen 4 november, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Våra husdjur kan också drabbas av cancer. Möjligheterna till behandling är goda om cancern upptäcks i tid. Därför är det viktigt att regelbundet känna igenom sitt djur efter knölar.

När våra husdjur blir äldre drabbas de ibland av cancer. En vanlig typ av cancer är knölar av olika slag. Som djurägare är det viktigt att känna igenom sitt djur regelbundet för att upptäcka knölar i ett så tidigt skede som möjligt.

– Knölarna kan se olika ut och kännas olika. De kan vara hårda eller mjuka. Om knölen har funnits längre än 3–4 veckor bör du kontakta veterinär så att knölen kan undersökas, säger Sandra Douglas, chefsveterinär hos AniCura Sverige.

Det första steget är att avgöra om knölen är elakartad eller inte. För att göra det behövs en provtagning. Därefter avgörs vilken behandling som är lämplig.

– Ibland är det en helt ofarlig knöl. Det kan vara en fettknöl som djuret kan leva med utan att det behöver åtgärdas. Är det en cancerknöl måste det däremot behandlas och ju tidigare behandling desto bättre blir prognosen. En vanlig behandlingsmetod är operation, där knölen skärs bort, säger Sandra Douglas.

Vården för cancerdrabbade husdjur har utvecklats starkt under de senaste åren. Precis som för människor finns det olika behandlingsmetoder – kirurgi, strålning och mediciner som till exempel cellgifter.

– Behandlingarna blir allt bättre och det gör att vi kan utforma och anpassa dem efter det enskilda djurets förutsättningar och till just den slags cancer det är. Idag kan vi bota många fler djur än för bara några år sedan, säger Sandra Douglas.

Tips vid Knölkoll:

  • Skapa en rutin. Förslagsvis varje gång du borstar pälsen ordentligt eller klipper klorna så känner du även igenom djuret för att upptäcka eventuella knölar. Känn minst en gång per månad.
  • Bestäm en särskild ordning för hur du känner på ditt djur. Börja framifrån på huvudet, titta även in i munnen. Ta sedan en sida av kroppen i taget. Glöm inte ben, tassar, mage och svans.
  • Använd båda händerna. Känn på hudytan och rulla huden mellan fingrarna där det går. Känn även hur det känns på djupet under huden. Om du hittar något; jämför med andra sidan. Var inte för ”försiktig”, använd ett fast men vänligt tryck.

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Svenskarna positiva till att adoptera - väljer ändå valp

Hundstallets rapport Hundlivet i Sverige visar att hela 84 procent kan tänka sig att adoptera en hund - men när det är dags att bli hundägare är det ändå få som väljer en omplaceringshund. Samtidigt ser Hundstallet en kraftig ökning av antal hundar som behöver omplaceras.

Redaktion
Redaktion 29 juli, 2025 Uppdaterades 4 juli, 2025 4 minuters läsning
Adoption

Foto: Hundstallet

Hundstallet släpper nu rapporten Hundlivet i Sverige, som ger en aktuell lägesbild av svenskarnas syn på hundägande, ansvar och vardagen med hund. En av rapportens tydligaste slutsatser är det stora glappet mellan inställning och agerande när det kommer till att välja en omplaceringshund.

Trots att en stark majoritet säger sig vara öppna för adoption är det endast åtta procent av dagens hundägare som har skaffat sin hund via en svensk omplaceringsorganisation.

I stället uppger 52 procent att de gått via en uppfödare och 23 procent genom en privatperson tex. på en annonssida på nätet. Hundstallet ser samtidigt att antalet hundar som behöver omplaceras ökar. Mellan 1 januari och 31 maj 2025 tog Hundstallet emot 547 hundar, en ökning med 31 procent jämfört med samma period året innan.

Många föredrar en valp

Bland dem som inte vill adoptera uppger nästan hälften att anledningen är att de föredrar en valp. Ytterligare 40 procent vill ha en specifik ras och väljer därför bort omplaceringshundar. Samtidigt är osäkerhet ett stort hinder där många inte vet hur adoptionsprocessen går till eller känner oro kring hundens bakgrund.

– Det är såklart jättebra att en stor majoritet svarar att de kan tänka sig en omplaceringshund men samtidigt nedslående att så få faktiskt gör valet när det är dags att bli hundägare. För att fler hundar ska få en ny chans har vi ett viktigt uppdrag i att visa att adoption är ett bra och tryggt alternativ - inte minst nu när vi ser att antalet hundar som behöver omplaceras ökar stort, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.

1 av 4 har övervägt att lämna bort sin hund

Rapporten visar också att det inte är helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare, 24 procent, har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund. Skälen bakom är ofta komplexa där 29 procent hänvisar till en förändrad livssituation, såsom separation, barn eller nytt jobb. Tidsbrist (21 procent) och ekonomiska problem (19 procent) är andra vanliga orsaker.

Samtidigt anser sju av tio svenskar att det är ett allvarligt problem att så många hundar i Sverige behöver omplaceras och att det borde uppmärksammas mer.

Andra insikter ur rapporten

• 65 procent av svenskarna kan tänka sig att skaffa hund. Sällskap och familjeliv är de främsta anledningarna till att vilja ha hund, medan tidsbrist och ekonomiska faktorer är vanliga hinder för hundägande.

• Var fjärde person kan tänka sig att vänta mer än ett år på rätt hund men nästan var tredje vill ha en hund inom fyra månader.

• Drygt var tredje person säger att sociala medier påverkat deras val av hund.

• Endast 12 procent känner sig helt säkra på att de kan avgöra om en hund de är intresserade av att köpa är en smuggelhund.

• Hundar ses i hög grad som familjemedlemmar – för hälften av svenskarna på samma nivå som människor. 85 procent uppger också att en hund i deras närhet har hjälpt dem att hantera stress, ångest eller ensamhet.

• Det är inte helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund.

• Majoriteten av svenskarna tycker att hundar bör tillåtas på arbetsplatser där det är möjligt.

Om rapporten

Hundlivet i Sverige är en rapport framtagen av Hundstallet för att ta tempen på svenskarnas relation till hundar. Genom färska insikter om adoption, ekonomi, ansvar och vardagen med hund kartläggs hur hundägandet i Sverige ser ut och vad det säger om oss som samhälle.

Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Mantap Survey i april 2025 och har gjorts via webbintervjuer i ett slumpmässigt riksrepresentativt urval av målgruppen. Målgruppen är män och kvinnor i åldern 18-70 år i hela Sverige. 1 011 personer har svarat på undersökningen.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Eldsjälen från Fagersta prisas för sitt driv

Hon är instruktör, domare och uppfödare och delar gärna med sig av sin kunskap till klubbar över hela landet. Med sitt glödande engagemang har Anna Hjulström, Fagersta Brukshundklubb, utsetts till Årets eldsjäl – och det är lätt att förstå varför.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 24 juli, 2025 Uppdaterades 4 juli, 2025 5 minuters läsning
P6292670

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.