Avel & Hälsa

Gör egen vätskeersättning till hunden

Redaktionen 1 juli, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Visste du att många hundar lider av vätskebrist? Varmt väder, intensiv aktivitet, eller sjukdomar som diarré och kräkningar är vanliga orsaker. Här får du tips på du gör egen vätskeersättning och när du behöver kontakta veterinär.

Vätskebrist hos hundar är en vanlig, men ofta förbisedd åkomma, som kan orsakas av otillräckligt vattenintag, överdriven aktivitet, varmt väder eller sjukdomar som kräkningar och diarré. Symtom som torr gom, insjunkna ögon, och minskad hudelasticitet kan vara tecken på vätskebrist, vilket kan leda till allvarliga hälsotillstånd om det inte behandlas.

Att förebygga vätskebrist är enkelt, men livsviktigt. Se till att din hund alltid har tillgång till rent och färskt vatten, särskilt under varma dagar eller efter aktiv lek och träning. Det är också viktigt att övervaka hundens beteende och fysiska tillstånd för att snabbt kunna identifiera eventuell vätskebrist.

Det är alltid bäst att rådfråga en veterinär om du är osäker på din hunds hälsotillstånd eller misstänker vätskebrist. Tidig upptäckt och behandling kan förhindra allvarliga konsekvenser och hålla din hund frisk och glad.

Du kan själv göra vätskeersättning till din hund genom att blanda vatten, druvsocker och salt. En hund behöver normalt sett cirka 0,5 deciliter vätska per kilo kroppsvikt och dygn. Vid vätskeförlust kan hunden behöva dubbelt så mycket.

Till en början kan du behöva ”mata” hunden med hjälp av en sked eller spruta, enklast via mungipan. Portionera ut vätskeersättningen som du ger hunden. För stort och snabbt vätskeintag kan leda till kräkning.

Recept på vätskeersättning till hunden

1 liter vatten
1 matsked druvsocker eller honung
1 tesked salt

Koka upp vattnet så att vätskeersättningen blandas väl. Var noga med att låta ersättningen svalna ordentligt innan du ger det till din hund. Ersättningen ska förvaras i kylskåp och håller sig fräsch i upp till ett dygn. Sedan behöver du göra ny vätskeersättning.

(Källa: Agria)

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.