Träning

Fysövningar på stranden

Nu när sommaren är här passar det perfekt att ta ett träningspass på stranden. Här kommer några övningar som går att utföra både på land och i vattnet.

Eva Solstrand 5 juli, 2025 • 3 minuters läsning

Slalom mellan dina ben på stranden eller i vattnet

● Under 3-5 minuter går hunden slalom mellan dina ben. Du kan även träna själv genom att gå ner i utfallssteg under tiden hunden går slalom mellan dina ben. Du kan utöka tiden gradvis när hunden byggt upp sig bättre fysiskt.

● Övningen tränar rygg, bål, bogar och benstyrka generellt. Svängrörelserna i slalom ger även lite extra träning för fram- och bakbenens inåt- och utåtförarmuskler.

● Du kan göra övningen på stranden eller i vattnet. Vattennivån ska nå strax under hundens mage eller lite lägre. Väljer du att göra övningen i vattnet blir det lite tuffare på grund av vattenmotståndet i rörelserna. Samtidigt är vattnet avlastande och ger hunden stöd att utföra rörelsen. Det blir som en hydrostatisk korsett runt hundens kropp vilket gör att många bättre klarar att ta ut steget.

● En alternativ övning som tränar samma muskler är att hunden går i en åtta mellan dina ben på stranden eller i vattnet.

Tåhävningar på stranden eller i vattnet med båda framtassarna upphöjda:

Ställ hunden med båda framtassarna lite upphöjda, bogbrett mellan frambenen och höftbrett mellan bakbenen samt tassarna är så parallella med kroppen som det går.

Om hunden inte belastar ett ben fullt ut, gnugga tassen lätt mot underlaget 3-5 ggr innan övningen startar, för att öka hjärnans medvetenhet om benplaceringen.

● Övningen tränar rygg, bål, bogar och benstyrka

● Ställ hunden med båda framtassarna lite upphöjda, exempelvis på en bryggkant, på en platt sten eller på ett omkullfallet träd på stranden.

● Du kan även göra övningen i vattnet med vattenhöjd max upp till under magen. Även i vattnet står hunden med framtassarna något upphöjda.

● Hunden står bogbrett mellan frambenen och höftbrett mellan bakbenen. Tassarna är så parallella med kroppen som det går, det vill säga inte för mycket utåt- eller inåtroterade.

● Om hunden inte belastar ett ben fullt ut, gnugga tassen lätt mot underlaget 3-5 gånger innan övningen startar, för att öka hjärnans medvetenhet om benplaceringen.

● Dra en leksak eller godis framåt så att hunden sträcker sig mot belöningen, det vill säga lutar sig framåt. Det gör att hunden står mer på tå med både fram- och baktassarna.

● För tillbaka godiset i neutralposition. Då sänker hunden tassarna och står inte längre på tå. Hela tassen/trampdynorna nuddar då underlaget.

● Gör övningen i 2-3 minuter.

Hunden skrittar, travar eller galopperar i vattnet med dig:

● Att gå eller springa med sin hund i vattnet är för de flesta hundar bra och rolig fysträning där ni tillsammans tränar kroppskontroll, kondition och styrka.

● Om hunden rör sig där vattnet nästan når upp till magen är det fysiskt utmanande med vattenmotståndet. Samtidigt är vattnet avlastande och ger hunden stöd att utföra rörelsen. Det blir som en hydrostatisk korsett runt hundens kropp vilket gör att många hundar bättre klarar av att ta ut steget.

● Lägre vattennivå innebär mindre vattenmotstånd, men även mindre avlastning och stöd för hunden.

● Vill du utmana konditionen hos er båda två lite mer kan intervaller i trav och galopp vara ett bra alternativ.

● Om din hund inte är i så bra fysisk form låter du den lugnt skritta fram och tillbaka i vattnet med dig vid sin sida.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...