Nioåriga curly coated retrievern Stina har arbetat inom Region Skåne i sju år. Två dagar i veckan är hon med matte, psykiatrisjuksköterskan Maria Westholm, på jobbet och tillsammans tar de emot patienter med svår psykisk ohälsa och ofta även neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Det kändes först lite overkligt, jag kunde inte tro det, men hon är väl värd att få utmärkelsen, säger en glad Maria Westholm.

Psykisk ohälsa är en av samhällets stora utmaningar. Enligt statistik från Socialstyrelsen söker ungefär 1 miljon personer varje år hjälp via vårdcentralerna för besvär relaterade till psykisk ohälsa.

Ungefär 450 000 personer vårdas varje år i den specialiserade psykiatriska vården, Stina kan nå patienter som inte kan tillgodogöra sig annan behandling och få dem att orka prata om svåra saker genom att använda ögonkontakt och fysisk beröring.

Utbildad hund och förare

För att bli certifierad vårdhund krävs en ettårig utbildning och ägaren till hunden måste själv ha en vårdutbildning. Utmärkelsen Årets tjänstehund kan delas ut till en hund som är verksam som assistanshund eller social tjänstehund, men det kan också vara en räddningshund eller patrullhund i hemvärnet.

Vårdhundar faller inom kategorin sociala tjänstehundar, vilket innebär att de arbetar med en tredje part. Fast en curly coated retriever är en ganska stor hund är det aldrig någon patient som blivit rädd för henne, säger Maria Westholm.

Arbetar med ögonkontakt

När Stina ska arbeta med en patient läser hon först av personen och närmar sig långsamt med ögonkontakt. Hon kan känna om en patient har smärta och om personen har mycket ångest. Då lägger hon huvudet i knät på patienten för att bli klappad, vilket höjer nivån av oxytocin, eller ”må-bra-hormon”.

– Man lär sig att lita på hunden. Ibland när jag föreslår en mer aktiverande övning för patienten kan hon titta på mig ungefär som att nej, men matte, det är inte det som gäller nu, säger Maria Westholm.

Stina, som heter Cairncurls Dagmar i stamtavlan, är uppfödd av Carina och Håkan Persson, kennel Cairncurls.

Årets tjänstehund

Årets tjänstehund har delats ut sedan 2014 men gick under namnet Årets sociala tjänstehund fram till 2023. Namnbytet gjordes för att utmärkelsen skulle bli mer inkluderande. För att kunna nomineras ska hunden ha en relevant utbildning.

Årets tjänstehund får sin utmärkelse i samband med Stockholm Hundmässa den 13 december. Stina kommer att få en rosett, ett diplom, en ny bädd från Biabädden och foder från Royal Canin motsvarande sex månaders förbrukning.

Agria skänker även 20 000 kronor för att doneras till en utvald organisation. Maria Westholm har valt att donera summan till Svenska Service- och Signalhundsförbundet.

Juryn har bestått av Ulf Uddman, Annika Klang och Janina Pfalzer för Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl för Agria.

Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.

– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.

Välj det som verkligen spelar roll

Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.

– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.

I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.

Per Jensen

Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.

– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.

En värld fylld av dofter

Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.

– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.

Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.

Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.

– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.

Lek förbättrar inlärningen

En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.

– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.

Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.

Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.

När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.

Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.

Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.

Pratar med kroppen

Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.

Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.

Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.

– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.

Hjärnan behöver stimulans livet ut

Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.

Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.

– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.

Håll utkik!

I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.

Facebook Tidningen Brukshunden 
Instagram @tidningenbrukshunden