Aktuellt & Nyheter

Frivilliga krafter i fokus på Folk och Försvar

Hur snabbt kan Sverige ställa om när säkerhetsläget förändras? Den frågan stod i centrum på Folk och Försvars Rikskonferens 2026. Budskapet var tydligt - utan frivilliga organisationer saknas ett komplett totalförsvar.

Karin Wandrell 29 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Bildtext: Statsminister Ulf Kristersson inledde konferensen med fokus på att bygga trygghet och handlingskraft.

Folk och Försvars Rikskonferens 2026 samlade beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och budskapet var tydligt. Sveriges motståndskraft vilar inte enbart på statliga strukturer, utan i hög grad på frivillighet och civila resurser. Under temat Handlingskraft och leverans – kan Sverige och Europa leverera den försvars- och säkerhetsförmåga som det nya säkerhetsläget kräver? återkom gång på gång behovet av ett fungerande totalförsvar i praktiken.

Konferensen, som samlade över 400 deltagare, fler än 80 talare och representanter från omkring 130 organisationer, betonade civilsamhällets avgörande roll i ett läge där både krisberedskap och försvarsförmåga måste byggas snabbt och uthålligt. Regeringen aviserade också en förstärkning på 60 miljoner kronor till de frivilliga försvarsorganisationerna – ett tydligt tecken på att frivilligsektorn ses som en central del av Sveriges säkerhet.

Bildtext: Det fanns mycket att diskutera under konferensen.

Satsningen ligger i linje med Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524), där de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag definieras. Uppgiften är bland annat att sprida totalförsvarsinformation, rekrytera och utbilda avtalspersonal, utbilda specialister med särskild kompetens (exempelvis inom hundtjänst, radiosamband och sjukvård) samt stärka både civila myndigheter och Försvarsmakten vid kriser och höjd beredskap. I dag finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, varav Svenska Brukshundklubben (SBK) är en.

SBK:s roll inom totalförsvaret

Även om SBK:s verksamhet inte nämndes uttryckligen under konferensen har man ett formellt uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och hundförare åt Försvarsmakten, utbilda hundekipage, till exempel räddningshundar, åt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) samt bidra med frivillig personal i totalförsvaret och vid civila kriser. Här ingår också att sprida totalförsvarsinformation och stärka försvarsviljan i samhället.

– Den kompetens som Svenska Brukshundklubben bidrar med går inte att bygga upp snabbt. Att utbilda hundar och hundförare för totalförsvarets behov kräver långsiktighet, erfarenhet och fungerande utbildningsstrukturer, säger Fredrik Bruno, generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben.

Bildtext: Räddningshundar visar upp sig på mässan Elmia hund.

Exempel på specialistbefattningar som ofta lyfts fram som frivilligorganisationernas bidrag till totalförsvaret är till exempel patrullhundar för bevakning och områdesövervakning, räddningshundar för eftersök i rasmassor och försvarsmaktshundar som kan kallas in vid höjd beredskap. Här ingår också specialistkompetens inom hundbeteende, utbildning och uthållig träning – resurser som kräver tid, kontinuitet och lokal förankring.

Försvarsvilja och folkförankring

Flera av Rikskonferensens huvudfrågor knyter direkt an till denna typ av verksamhet. Frågan om Sverige faktiskt levererar den förmåga som tiden kräver, handlar inte enbart om materiel och struktur, utan om färdigutbildade resurser som kan användas i vardag, kris och krig. Här är SBK en av de aktörer som kontinuerligt levererar både civilt och militärt användbara förmågor, även om omfattningen inte alltid motsvarar efterfrågan.

Även diskussionerna om civilt försvar och robusthet ger de frivilliga organisationerna en tydligare roll. Längre kriser, svår terräng och ökade krav på uthållighet lyfter fram behovet av exempelvis räddningshundar och patrullhundar vid eftersök, bevakning och insatser där tekniska system inte räcker till.

Bildtext: Kungen och kronprinsessan Victoria, som är utbildad officer, fanns också på plats.

– Totalförsvarets faktiska förmåga handlar inte bara om system och struktur, utan om människor som är utbildade och redo. Här har organisationer med etablerade utbildningskedjor en nyckelroll, säger Fredrik Bruno.

Slutligen betonades vikten av försvarsvilja och folkförankring. Här har SBK, som en av landets största ideella organisationer med omkring 60 000 medlemmar och lokal närvaro i nästan hela landet, en särställning.

När regeringen samtidigt tydliggör behovet av en större och mer organiserad frivilligstyrka blir en organisation som SBK med befintliga utbildningssystem, instruktörer och lokal förankring särskilt viktig – inte minst i ambitionen att snabbt kunna skala upp totalförsvaret.

Avel & Hälsa

Fler väljer svenskfödda hundar

Andelen hundar som är födda i Sverige ökar igen. En ny undersökning visar att fler hundköpare väljer svenskfödda hundar samtidigt som andelen importerade hundar minskar.

Redaktion 30 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Nio av tio hundar i Sverige är födda här. Det visar en Novusundersökning som genomförts på uppdrag av Svenska Kennelklubben (SKK) och Agria. Andelen svenskfödda hundar har ökat från 87 procent 2024 till 91 procent i den senaste mätningen.

Samtidigt har andelen hundar som enligt ägarna är födda utomlands minskat från 12 till 8 procent. Siffran omfattar både lagliga importer och hundar som förts in från andra länder på annat sätt.

– Vår marknadsandel ökade förra året trots den generella nedgången i det totala antalet valpar. Det gjorde oss försiktigt hoppfulla att det informationsarbete vi och andra parter gjort kring hundsmuggling och ansvarsfull uppfödning kunde vara skälet. Det är naturligtvis väldigt glädjande att flera undersökningar indikerar samma sak, säger Janina Pfalzer, presstalesperson på SKK.

Färre hundar stoppade i tullen

Utvecklingen syns även i Tullverkets statistik. Förra året stoppades 280 hundar i gränskontroller, jämfört med 552 hundar under toppåret 2022 då hundsmugglingen ökade kraftigt i spåren av pandemin.

Under senare år har flera åtgärder införts för att motverka illegal handel med hundar. Nyligen presenterades ett förslag om att veterinärer och annan djursjukvårdspersonal ska bli skyldiga att anmäla misstankar om olaglig införsel av sällskapsdjur. Även EU arbetar med nya regler för att stärka hundars och katters välfärd och spårbarhet.

Aktuellt & Nyheter

Många unga saknar tid för sina husdjur

Många unga vuxna ser sina husdjur som en av sina viktigaste relationer. Samtidigt visar en ny undersökning att djuren ofta lämnas ensamma stora delar av dagen. Veterinären Per Bransell varnar för att brist på tid, stress och skärmtid kan påverka djurens välmående.

Redaktion 28 juli, 2026 • 2 minuters läsning

Nästan fyra av tio unga vuxna föredrar husdjur framför barn, enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Arken Zoo. Undersökningen visar också att många unga söker närhet och sällskap genom sina djur. Samtidigt uppger tre av tio hund- och kattägare i åldern 18–34 år att de själva känner sig ensamma.

Men tiden tillsammans med djuren verkar inte alltid räcka till. Hela 41 procent av de unga vuxna svarar att deras husdjur lämnas ensamma mer än fem timmar om dagen. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet bland svenska hund- och kattägare.

– Det är återigen alarmerande siffror. Liksom i förra årets undersökning är det unga vuxna som har minst tid att tillgodose sina husdjurs behov. Att katter eller för den delen hundar klarar sig själva är en myt. De är i stort behov av rutiner, stimulans och social kontakt för att må bra, säger Per Bransell, legitimerad veterinär på Arken Zoos veterinärkliniker.

Lever under stress

Undersökningen visar också att 44 procent av de unga husdjursägarna upplever att de lever under stress. Trots det tror sju av tio inte att den egna stressen påverkar husdjuret. Samtidigt uppger nästan hälften att deras djur haft någon form av hälsoproblem under det senaste året.

En annan trend är att husdjuren i allt högre grad exponeras för skärmar. Nästan en tredjedel av de unga djurägarna uppger att deras husdjur tillbringar flera timmar framför en skärm varje vecka. Var tredje ung djurägare tror också att detta kan ha en negativ påverkan.

– Det är viktigt att fundera på hur ett husdjur passar in i ens vardag innan man skaffar ett, och hur man kan skapa tillräckligt med tid och aktivering i det dagliga livet, säger Per Bransell.

Små saker gör stor skillnad

Enligt honom behöver lösningarna inte vara komplicerade. Regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, mental stimulans och tid tillsammans kan göra stor skillnad för djurens välmående.

– Det handlar inte om att förändra hela livet, utan om att göra små saker – regelbundet. Hälsokontroller, rådgivning och kurser kan bidra till att öka förståelsen för husdjurets behov och signaler, säger han.

Undersökningen bekräftar i stort resultaten från förra året. Stressnivåerna bland unga husdjursägare är fortsatt höga, samtidigt som flera av de beteenden som kan påverka djurens välfärd tycks bli allt vanligare.