Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Mentalitet

Från valp till senior

1073658
Redaktion 20 juli, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 7 minuters läsning
Från valp till senior

Foto: Från valp till senior

Liksom människor växer och utvecklas hunden hela livet. Etologen Johanna Strandner guidar oss genom hundens olika faser och vad du kan göra för att din hund ska få ett så bra liv som möjligt.

Även om valpar är självständiga och kavata behöver de mycket kärlek, omtanke och omvårdnad. De flesta flyttar hemifrån vid åtta veckors ålder och ska då inte bara byta boende utan också upptäcka en helt ny värld.
– Det man ska tänka på när man hämtar hem sin valp är att försöka ge den bra erfarenheter av livet, säger Johanna Strandner. Hur ser din vardag ut och vad behöver din hund klara av för att kunna hänga med dig i olika situationer?

Om du till exempel åker mycket bil eller kollektivt är det bra att börja träna hunden tidigt i lagom doser så att den känner sig trygg i den miljön. Låt också valpen testa att gå på olika underlag, till
exempel en presenning, så att det inte bara är gräs och asfalt den känner under tassarna.
– Du måste hela tiden komma ihåg att allt är nytt för valpen och att det är ditt jobb att bygga på med positiva erfarenheter. Valpar är väldigt nyfikna och vill utforska sin omgivning. Ta vara på det
genom att låta dem upptäcka sin miljö på ett så säkert sätt som möjligt så att de inte råkar ut för något obehagligt som kan ge problem längre fram.

Johanna jämför med att vara förälder. Som husse eller matte ska du vara den trygga punkten för din valp genom att stötta och hjälpa den att utvecklas och upptäcka sin omvärld. En valp gör inte saker för att vara elak utan för att den inte vet bättre och tycker att något verkar spännande. Istället för att skälla när den biter på din sko avled genom att erbjuda en bitvänlig leksak. Plocka bort
sådant du är rädd om och ha bara ”valpsäkra” saker framme till en början.
– Istället för att tänka i termer av vad du vill att valpen inte ska göra tänk istället vad vill jag att min valp ska göra, säger Johanna. Tillgodose behovet av att tugga och utforska istället för att bara sätta gränser och stoppa. Att ge alternativ främjar också den mentala utvecklingen. Lägg till exempel godisbitar i en tom äggkartong och låt den lista ut hur den ska komma åt dem eller ge den andra lagom svåra utmaningar som den klarar av. Kom ihåg att hela tiden berömma, belöna, stötta och uppmuntra när din valp testar nya saker.

Det handlar hela tiden om att förstärka det positiva. Om du mest sätter gränser och säger fy och nej påverkas också er relation negativt. Det kan göra att hunden blir rädd för att prova nya saker eftersom den förknippar det med obehag. Precis som med små barn handlar det mycket om att ligga steget före, förutse vad som kan hända, hur det kan förhindras och göras på ett annat sätt.
– Gå gärna en valpkurs, det är särskilt värdefullt om det är första gången du har hund. Det är också viktigt att lära sig teorin bakom, hur inlärningen hos en hund fungerar, varför den gör som den gör, vad du kan göra om den skäller och så vidare, säger Johanna.

Den fruktade slyngelfasen
Den så kallade slyngelfasen börjar när valpen kommer in i puberteten och har blivit könsmogen vid 6-8 månaders ålder. Stora hundar mognar senare än små. Under den här tiden bildas mycket könshormoner, tikarna börjar löpa för första gången och hannarna börjar tycka att tikar luktar väldigt gott.
– Många upplever att hunden förändras väldigt mycket. De går från att vara följsamma valpar till att utveckla mer egna personligheter. Det kan uppstå problem som inte har funnits tidigare. Hunden skäller på konstiga saker, den beter sig annorlunda mot andra hundar eller människor den inte känner, säger Johanna.

Många upplever den här perioden som jobbig. Det är viktigt att vara förberedd och inte minst att komma ihåg att den går över. Få inte panik och tro att det är något fel på din hund eller att du har misslyckats med din träning. Oavsett vad det gäller skapar hunden en egen strategi för att lösa en jobbig situation som vi som ägare kanske inte tycker är optimal. Det kan till exempel vara att skälla på mötande hundar eftersom hunden upplever det som obehagligt.
– Då måste du komma på något som är bättre. Tänk ut en strategi i förväg och träna tills ni uppnår målet. Lär till exempel hunden att komma till dig och som belöning få en godisbit när ni möter en annan hund. Då har du kontroll på situationen, hunden vet vad den ska göra och skäller inte, säger Johanna. Var inte rädd för att ta hjälp om du upplever problem, gå en kurs eller träffa en hundtränare som kan ge individanpassad hjälp.

Viktigt att komma ihåg är också att hundar helt enkelt reagerar på ett stimuli i sin miljö som sedan aktiverar ett beteende. De kan uppleva en situation som obehaglig och stressande även om vi inte uppfattar den så.
– Man kan säga att de blir lite känsligare för yttre och inre påverkan den här tiden. Det gäller att hänga i och tänka att man ska vara ett stöd för sin hund, hjälpa den i jobbiga situationer och framför allt – det kommer inte alltid att vara så här!

Den gyllene medelåldern
Efter slyngelfasen väntar enligt många de bästa åren – den gyllene medelåldern mellan cirka 4–9 år. Då har hunden hunnit samla på sig erfarenheter och gått igenom pubertet och könsmognad. Den är oftast pigg och frisk och vet hur livet fungerar utifrån sina egna premisser och rutiner.
– Nu brukar det mesta flyta på bra. Hunden har blivit vuxen och kommit till ro med sig själv även om det fortfarande kan uppstå situationer då den behöver stöd. Det är fortfarande viktigt att aktivera och stimulera sin hund, det gäller hela livet, både för att de ska få använda sin hjärna och för er relations skull, säger Johanna. Vi bestämmer så mycket i våra hundars liv redan så öppna upp för möjligheter där ni kan ha kul ihop. Var inte rädd att fråga hunden vad den vill och känner just nu.

Var flexibel och se till vad just din hund behöver för att må bra. Många raser är framavlade för att passa olika ändamål och det är typiska rasegenskaper de behöver få utlopp för. Sedan har varje hund sin egen personlighet och behov. Alla hundar gillar aktiviteter och sällskapshundar behöver också få tänka och utmanas. Det behöver inte vara så avancerat. Vissa kanske vill få använda nosen, andra röra mycket på sig. Det finns många olika kurser och kul aktiviteter att inspireras av.

Håll koll på senioren
Små hundar blir både vuxna fortare och lever längre än stora hundar som börjar bli seniorer i 10-11-årsåldern. Då kan de börja se och höra sämre vilket gör att de blir mer otrygga i främmande miljöer. De är heller inte lika rörliga och kan börja dra sig undan lite. När din hund börjar bli senior är det bra att göra en hälsokontroll hos veterinären för att upptäcka eventuella problem och sätta in nödvändig behandling i tid. Nu är det också dags att se över kosten så att hunden inte blir överviktig.
– Anpassa dig efter hundens behov, se vad den klarar av och tycker är roligt. Det kanske innebär att gå kortare sträckor, dra ner på tempot eller låta den nosa mer, säger Johanna. Det jag framför allt vill att man ska ha med sig är att hjälpa och stötta hunden livet igenom i situationer den upplever som svåra eller jobbiga och att se och tillgodose hundens behov. Jag tycker inte om förbud – försök istället att lösa problemen tillsammans. Hundar är inga tankeläsare. Därför måste vi visa vad vi menar och vill och belöna bra beteende.

Vad är en etolog?
En etolog är en person som är utbildad i djurs beteenden och orsakerna bakom dem eller med ett annat ord – en djurbeteendevetare.
En etolog behöver ha mycket bred kunskap om djur, som även inkluderar kompetens inom djurskydd, djurhållning, smittskydd, försöksdesign och avelsarbete.Johanna Strandner har en kandidatexamen i biologi med inriktning på antrozoologi och etologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon arbetar främst med hund och är arbetsledare på hunddagiset TriBus Bräcke diakoni i Göteborg.

 


Dela artikeln

Krönika

Lekfullhet underlättar ordförståelse

Tillhör du också de hundägare som gärna pratar med din fyrbenta kompis? Då är du inte ensam. Vi är många som gärna har hunden som samtalspartner och till och med inbillar oss att den förstår vad vi säger. Men hur mycket begriper egentligen hunden av vårt tal?

Per Jensen
Per Jensen 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)

Foto: Stock.adobe

Som ung och oerfaren kursdeltagare fick jag lära mig att man ska ha ett enda kommando för varje sak hunden ska kunna eftersom den inte ansågs förstå mer än så. Nu vet vi bättre tack vare forskning som utförts under de senaste decennierna.

En av de hundar som överraskat såväl forskare som alla andra är border collien Chaser. Hon ägdes av en amerikansk psykolog som ställde sig frågan hur många ord en hund egentligen kan lära sig. Han dokumenterade systematiskt under flera år Chasers ordförråd, närmare bestämt de namn som tiken förknippade med olika leksaker.

AdobeStock_407084507
Adobe.stock

Bildtext: Alla border collies har inte lika lätt att lära som Chaser.

När resultatet publicerades vetenskapligt hade hon bevisligen unika ord för mer än tusen olika föremål, som hon också kategoriserade efter egenskaper. Runda platta saker var “frisbees” medan sfäriska ting var ”bollar”. Dessutom kunde hon skilja på verb och substantiv. Hon förstod exempelvis skillnaden mellan att “hämta frisbeen” och ”nosa på bollen”.

Snabb inlärning och bra minne

Senare forskning har visat att Chaser, som gick bort 2019 vid femton års ålder, nog inte var en helt representativ hund. Forskare har letat efter andra med samma talang, men det har visat sig att få kommer upp i hennes förmåga.

De flesta behärskar uppemot drygt hundra olika ord – ändå något helt annat än vad mina instruktörer påstod i min ungdom. Men fullständigt unik var Chaser inte. Hundar – påfallande ofta border collies – med liknande egenskaper dyker upp då och då i forskarnas eftersökningar. Man kallar dem ”särskilt språkbegåvade hundar”.

De här individerna är såklart intressanta ur en massa synvinklar. Vad är det som är så speciellt med dem? En sak som förenar dem är att de lär sig snabbt. Ofta räcker det med att de hör någon nämna ett namn på ett föremål en enda gång för att de sedan ska minnas det. Och de minns länge.

Man har studerat hundar som fått lära sig en benämning och därefter inte sett föremålet igen innan de testats två år senare. De flesta kom då fortfarande ihåg namnen.

Lek fram orden

En annan sak som förenar de språkbegåvade individerna är deras lekfullhet. Det verkar som intresset för lek och bus går hand i hand med ordförståelse. Kanske inte så märkligt, lekfullhet hänger ju ofta ihop med ett allmänt kreativt sinne.

Lite svårare att förstå är det faktum att språkbegåvade hundar är mer benägna att vicka på huvudet så där inkännande när ägaren pratar med dem än de mer normalbegåvade. Överhuvudtaget har vetenskapen inget bra svar på varför hundar överhuvudtaget vickar på huvudet under ”samtal”, men forskning pågår.

AdobeStock_660256320
AdobeStock

Bildtext: En border collie som lär sig att studsa på en trädstam.

Däremot vet vi numera hur hundhjärnan bearbetar språklig information. Det har man lärt sig genom att studera hundar i magnetkamera medan de lyssnar till olika ord. Man har då hittat ett språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, där vårt eget motsvarande centrum ligger. Hunden lär sig alltså nya ord ungefär som vi själva gör.

Lär dig hundens språk

Vissa nöjer sig inte med att veta att hunden förstår vad man säger utan vill gärna att de själva också ska ”tala”. Det har blivit populärt att lära hundar använda tryckknappar för det (googla ”soundboard for dog”).

Varje sådan ger ifrån sig inspelade ord och meningar och genom att sätta tassen på en viss knapp kan hunden till synes kommunicera. Den kan exempelvis trycka fram ”kissnödig” och ”gå ut”. Forskning pågår kring hur medvetet det här egentligen är från hundens sida, men det tycks som att de åtminstone i vissa fall använder knapparna på ett ändamålsenligt sätt.

AdobeStock_610652891
AdobeStock

Själv tycker jag det är lite som att gå över ån efter vatten. Hunden kommunicerar ju redan alldeles utmärkt på sitt eget sätt. Jag tror det är enklare och bättre att vi lär oss hundarnas språk än att försöka lära dem vårt. Min gårdshund Gotte kan tydligt säga saker som ”nu är jag hungrig”, ”jag vill gå ut” och ”jag älskar dig husse” – men han gör det på hundspråket.


Dela artikeln

Förbundsordförande har ordet

Tillsammans för en stark och demokratisk framtid

Hösten är här, och med den kommer tid för eftertanke. När jag ser tillbaka på året som gått känner jag både stolthet och tacksamhet. Vi har haft ett intensivt år – fullt av engagemang, utveckling och viktiga beslut som påverkar vår klubb och våra hundar.

Christer Erixon
Christer Erixon 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.