Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Mentalitet

Från valp till senior

1073658
Redaktion 20 juli, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 7 minuters läsning
Från valp till senior

Foto: Från valp till senior

Liksom människor växer och utvecklas hunden hela livet. Etologen Johanna Strandner guidar oss genom hundens olika faser och vad du kan göra för att din hund ska få ett så bra liv som möjligt.

Även om valpar är självständiga och kavata behöver de mycket kärlek, omtanke och omvårdnad. De flesta flyttar hemifrån vid åtta veckors ålder och ska då inte bara byta boende utan också upptäcka en helt ny värld.
– Det man ska tänka på när man hämtar hem sin valp är att försöka ge den bra erfarenheter av livet, säger Johanna Strandner. Hur ser din vardag ut och vad behöver din hund klara av för att kunna hänga med dig i olika situationer?

Om du till exempel åker mycket bil eller kollektivt är det bra att börja träna hunden tidigt i lagom doser så att den känner sig trygg i den miljön. Låt också valpen testa att gå på olika underlag, till
exempel en presenning, så att det inte bara är gräs och asfalt den känner under tassarna.
– Du måste hela tiden komma ihåg att allt är nytt för valpen och att det är ditt jobb att bygga på med positiva erfarenheter. Valpar är väldigt nyfikna och vill utforska sin omgivning. Ta vara på det
genom att låta dem upptäcka sin miljö på ett så säkert sätt som möjligt så att de inte råkar ut för något obehagligt som kan ge problem längre fram.

Johanna jämför med att vara förälder. Som husse eller matte ska du vara den trygga punkten för din valp genom att stötta och hjälpa den att utvecklas och upptäcka sin omvärld. En valp gör inte saker för att vara elak utan för att den inte vet bättre och tycker att något verkar spännande. Istället för att skälla när den biter på din sko avled genom att erbjuda en bitvänlig leksak. Plocka bort
sådant du är rädd om och ha bara ”valpsäkra” saker framme till en början.
– Istället för att tänka i termer av vad du vill att valpen inte ska göra tänk istället vad vill jag att min valp ska göra, säger Johanna. Tillgodose behovet av att tugga och utforska istället för att bara sätta gränser och stoppa. Att ge alternativ främjar också den mentala utvecklingen. Lägg till exempel godisbitar i en tom äggkartong och låt den lista ut hur den ska komma åt dem eller ge den andra lagom svåra utmaningar som den klarar av. Kom ihåg att hela tiden berömma, belöna, stötta och uppmuntra när din valp testar nya saker.

Det handlar hela tiden om att förstärka det positiva. Om du mest sätter gränser och säger fy och nej påverkas också er relation negativt. Det kan göra att hunden blir rädd för att prova nya saker eftersom den förknippar det med obehag. Precis som med små barn handlar det mycket om att ligga steget före, förutse vad som kan hända, hur det kan förhindras och göras på ett annat sätt.
– Gå gärna en valpkurs, det är särskilt värdefullt om det är första gången du har hund. Det är också viktigt att lära sig teorin bakom, hur inlärningen hos en hund fungerar, varför den gör som den gör, vad du kan göra om den skäller och så vidare, säger Johanna.

Den fruktade slyngelfasen
Den så kallade slyngelfasen börjar när valpen kommer in i puberteten och har blivit könsmogen vid 6-8 månaders ålder. Stora hundar mognar senare än små. Under den här tiden bildas mycket könshormoner, tikarna börjar löpa för första gången och hannarna börjar tycka att tikar luktar väldigt gott.
– Många upplever att hunden förändras väldigt mycket. De går från att vara följsamma valpar till att utveckla mer egna personligheter. Det kan uppstå problem som inte har funnits tidigare. Hunden skäller på konstiga saker, den beter sig annorlunda mot andra hundar eller människor den inte känner, säger Johanna.

Många upplever den här perioden som jobbig. Det är viktigt att vara förberedd och inte minst att komma ihåg att den går över. Få inte panik och tro att det är något fel på din hund eller att du har misslyckats med din träning. Oavsett vad det gäller skapar hunden en egen strategi för att lösa en jobbig situation som vi som ägare kanske inte tycker är optimal. Det kan till exempel vara att skälla på mötande hundar eftersom hunden upplever det som obehagligt.
– Då måste du komma på något som är bättre. Tänk ut en strategi i förväg och träna tills ni uppnår målet. Lär till exempel hunden att komma till dig och som belöning få en godisbit när ni möter en annan hund. Då har du kontroll på situationen, hunden vet vad den ska göra och skäller inte, säger Johanna. Var inte rädd för att ta hjälp om du upplever problem, gå en kurs eller träffa en hundtränare som kan ge individanpassad hjälp.

Viktigt att komma ihåg är också att hundar helt enkelt reagerar på ett stimuli i sin miljö som sedan aktiverar ett beteende. De kan uppleva en situation som obehaglig och stressande även om vi inte uppfattar den så.
– Man kan säga att de blir lite känsligare för yttre och inre påverkan den här tiden. Det gäller att hänga i och tänka att man ska vara ett stöd för sin hund, hjälpa den i jobbiga situationer och framför allt – det kommer inte alltid att vara så här!

Den gyllene medelåldern
Efter slyngelfasen väntar enligt många de bästa åren – den gyllene medelåldern mellan cirka 4–9 år. Då har hunden hunnit samla på sig erfarenheter och gått igenom pubertet och könsmognad. Den är oftast pigg och frisk och vet hur livet fungerar utifrån sina egna premisser och rutiner.
– Nu brukar det mesta flyta på bra. Hunden har blivit vuxen och kommit till ro med sig själv även om det fortfarande kan uppstå situationer då den behöver stöd. Det är fortfarande viktigt att aktivera och stimulera sin hund, det gäller hela livet, både för att de ska få använda sin hjärna och för er relations skull, säger Johanna. Vi bestämmer så mycket i våra hundars liv redan så öppna upp för möjligheter där ni kan ha kul ihop. Var inte rädd att fråga hunden vad den vill och känner just nu.

Var flexibel och se till vad just din hund behöver för att må bra. Många raser är framavlade för att passa olika ändamål och det är typiska rasegenskaper de behöver få utlopp för. Sedan har varje hund sin egen personlighet och behov. Alla hundar gillar aktiviteter och sällskapshundar behöver också få tänka och utmanas. Det behöver inte vara så avancerat. Vissa kanske vill få använda nosen, andra röra mycket på sig. Det finns många olika kurser och kul aktiviteter att inspireras av.

Håll koll på senioren
Små hundar blir både vuxna fortare och lever längre än stora hundar som börjar bli seniorer i 10-11-årsåldern. Då kan de börja se och höra sämre vilket gör att de blir mer otrygga i främmande miljöer. De är heller inte lika rörliga och kan börja dra sig undan lite. När din hund börjar bli senior är det bra att göra en hälsokontroll hos veterinären för att upptäcka eventuella problem och sätta in nödvändig behandling i tid. Nu är det också dags att se över kosten så att hunden inte blir överviktig.
– Anpassa dig efter hundens behov, se vad den klarar av och tycker är roligt. Det kanske innebär att gå kortare sträckor, dra ner på tempot eller låta den nosa mer, säger Johanna. Det jag framför allt vill att man ska ha med sig är att hjälpa och stötta hunden livet igenom i situationer den upplever som svåra eller jobbiga och att se och tillgodose hundens behov. Jag tycker inte om förbud – försök istället att lösa problemen tillsammans. Hundar är inga tankeläsare. Därför måste vi visa vad vi menar och vill och belöna bra beteende.

Vad är en etolog?
En etolog är en person som är utbildad i djurs beteenden och orsakerna bakom dem eller med ett annat ord – en djurbeteendevetare.
En etolog behöver ha mycket bred kunskap om djur, som även inkluderar kompetens inom djurskydd, djurhållning, smittskydd, försöksdesign och avelsarbete.Johanna Strandner har en kandidatexamen i biologi med inriktning på antrozoologi och etologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon arbetar främst med hund och är arbetsledare på hunddagiset TriBus Bräcke diakoni i Göteborg.

 


Dela artikeln

Forskning

Väck hjärnan - klappa din hund

Att klappa sin hund och möta dess blick gör mer än att bara kännas bra. Ny forskning visar att samspelet också ökar hjärnans aktivitet – och kan förbättra både fokus och koncentration.

Redaktion
Redaktion 2 juni, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Att umgås med hundar har länge kopplats till minskad stress och ökat välbefinnande. Men vad som faktiskt händer i hjärnan har varit mindre studerat.

I en ny studie undersökte forskare detta genom att mäta hjärnaktivitet med EEG – en metod som registrerar elektriska signaler i hjärnan i realtid. Deltagarna fick klappa en hund, med eller utan ögonkontakt, och resultaten jämfördes med när de rörde vid en mjuk leksakshund.

Hjärnan reagerar direkt

Resultaten visade att interaktion med en riktig hund gav en tydlig ökning av hjärnaktivitet i de så kallade beta- och gammafrekvenserna. Frekvenser som är kopplade till uppmärksamhet, koncentration och aktivt tänkande.

Effekten var starkare när deltagarna både klappade hunden och hade ögonkontakt, vilket tyder på att själva samspelet, inte bara beröringen, spelar roll. Forskningen pekar på att relationen mellan människa och hund inte bara handlar om känslor, utan också om konkreta fysiologiska reaktioner.

Webbild liggande (kopia)
Stock.adobe

Tidigare studier har främst fokuserat på exempelvis puls, hormoner och självskattade känslor. Den här studien bidrar med något nytt genom att visa hur hjärnan reagerar direkt under interaktionen.

Kan få betydelse i vård och skola

Forskarna menar att resultaten kan få praktisk betydelse. Om kontakt med hundar förbättrar fokus och uppmärksamhet kan det användas mer systematiskt, till exempel inom skola eller vård.

Det skulle kunna handla om mer strukturerade insatser med djur, anpassade för att stärka koncentration hos personer som behöver extra stöd. Samtidigt betonar forskarna att området fortfarande är relativt outforskat och att fler studier behövs för att förstå sambanden fullt ut.

Men resultaten ger också ytterligare stöd för något många hundägare redan upplever i vardagen: att stunden med hunden inte bara påverkar humöret – utan också hur hjärnan arbetar.


Dela artikeln

Tjänstehund

Från hundrädsla till spårarbete

Rottweilern Roxy kastar sig fram över fotbollsplanen med nosen i marken medan eleverna följer varje rörelse. På Ålidenskolan i Flen har hundar blivit ett återkommande inslag i undervisningen. Samtidigt väcks ett intresse för hundträning och tjänstehundsverksamhet hos en ny generation.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 30 maj, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Foto: Linn Posse

Bildtext: Roxys stora leende visar hur mycket hon gillar eleverna.

Utanför ingången till Ålidenskolan i Flen står ett gäng förväntansfulla sjundeklassare samlade. De arbetar just nu med ett etologiprojekt om djurträning och beteenden. Eleverna har bland annat fått planera och träna in tricks med egna djur eller med läraren Johanna Paasos hundar. Johanna undervisar i NO, är medlem i Flens Brukshundklubb och hundförare i Hemvärnet.

Nu har turen kommit till tjänstehundar och i dag ska eleverna få prova spårarbete för första gången. Johanna frågar vad en tjänstehund egentligen gör. Händer skjuter direkt upp i luften. Frågor och svar avlöser varandra i snabb takt innan klassen delas upp i två grupper med två spårläggare i varje.

Webbild liggande (3)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Genomgång innan övningen.

– Kom ihåg att ni ska droppa två föremål, ett i mitten och ett i slutet, som hunden ska hitta, säger Johanna. Vi kör ett spår i skogen där ni går som en solfjäder och ett på fotbollsplanen där ni går som ett M ner mot grusvägen vid sjön.

Hundarna väcker nyfikenhet 

Spårläggarna ger sig iväg och Johanna hämtar Roxy, 2 år, en av hennes fem rottweilers. Svansen går som en propeller när Roxy springer runt och hälsar på eleverna med kärvänliga slickar här och där.

– Hon är egentligen inte särskilt social med människor, men blir överlycklig när hon träffar mina elever. Det är enda gången hon hoppar, säger Johanna.

Webbild liggande (2)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Johanna tycker att hundarna fyller flera roller.

Levi, Meran, Bsrat och Tore berättar att Johannas arbete med hundarna gjort stort intryck på dem. De planerar alla att söka till Marma ungdomsläger nästa sommar, och då kommer de få låna med sig någon av Johannas hundar. Tore gillar alla. Levi väljer helst Gullan eller Polisen, Meran föredrar Nessie och Bsrats favoriter är Roxy och Häxan.

– Det var Johanna som inspirerade oss att söka. Det verkar kul att få vara ute med hundar och träna, säger Levi.

Lättare att fokusera

Det bästa med hundlektionerna är att få komma ut och arbeta praktiskt istället för att bara sitta i klassrummet.

– Jag har mycket energi och svårt att sitta still länge. Det blir lättare att fokusera när man får vara ute och göra något med hundarna, säger Levi.

Spårläggarna Imra och Nolbiel kommer tillbaka. Roxy får på sig spårselen och Bsrat tar över kopplet. Sedan bär det iväg upp i skogen i rasande fart. Roxy avbryter spårandet en stund för att rulla sig i gräset, men fortsätter snabbt arbetet och hittar båda apporterna.

Sedan är det Levis tur att spåra på fotbollsplanen. När övningen är klar frågar Johanna om eleverna såg någon skillnad mellan spåren.

– Såg ni att hon slarvade lite i vinklarna på andra spåret? Vad tror ni det beror på?

Efter lunch väntar nästa moment. Då ska eleverna arbeta med dofter genom att lägga ut gömmor med mynt och andra små föremål.

Naturlig del av undervisningen 

Hur ofta hundarna är med i skolan varierar beroende på väder och förutsättningar. De används främst under NO-lektioner, rastaktiviteter, friluftsdagar och andra praktiska moment.

– Vi har bland annat arbetat med ekologi och kamouflage. Då fick eleverna genomföra en större gömma-övning ute i skogen. Vi markerade upp områden med snitslar och sedan fick de trettio minuter att gömma sig. Därefter försökte två patrullhundar tillsammans med en kollega från Hemvärnet hitta dem. Det blev nästan som en tävling och eleverna tyckte det var otroligt roligt, säger Johanna.

Webbild liggande
Foto: Linn Posse

Bildtext: Roxy älskar att vara med i skolan.

Vid nästa tillfälle hade flera elever med sig maskeringsfärg och kamouflagekläder för att verkligen vara redo.

– Det märks hur engagerade de blir när undervisningen kopplas till hundarna och praktiska moment. Samtidigt har vi tydliga regler kring hur man beter sig runt hundarna. Fokus ligger alltid på deras välmående och säkerhet.

Roxy hjälper hundrädda elever 

Skolan har en del elever med invandrarbakgrund och några av dem var till en början mycket hundrädda. Johanna pressar aldrig någon att delta, utan allt sker på elevens villkor. Roxy, som oftast är med i undervisningen, är dessutom tränad för att skapa trygghet vid möten. Hon hälsar aldrig med huvudet först utan vänder istället sidan eller bakdelen mot personen.

– Det gör att människor inte känner sig hotade av hennes ansikte eller blick. Många tror först att hon inte tycker om dem, men det är tvärtom hennes sätt att skapa trygghet. Jag har två elever i sjuan som till en början inte kunde vistas inom tjugo meter från hunden, trots att hon bara satt bredvid mig. Nu bråkar de istället om vem som ska få hålla i kopplet, säger Johanna.

Webbild liggande (1)
Foto: Linn Posse

Bildtext: Bsrat har gått från hundrädd till att Roxy blivit favoriten.

– Jag var jätterädd för hundar tidigare, särskilt stora hundar, säger Bsrat. Men nu har jag lärt känna Johannas hundar och de är ju jättegulliga.

En väg in i hundvärlden 

För Johanna handlar hundar i skolan också om något större. Brukshundklubbarna har svårt att locka yngre medlemmar och hon ser verksamheten som en möjlig väg in i hundvärlden.

– Att jag som 44-åring räknas till ungdomssektionen säger ganska mycket om behovet av återväxt. När vi hade MH (Mentalbeskrivning Hund) för vår rottweilerkull på Flens Brukshundklubb gick fem av mina elever upp klockan sex en söndagsmorgon för att vara med. De ville förstå hur testerna fungerade och hur hundarna reagerade. Intresset finns - vi behöver bara bli bättre på att fånga upp det.

Webbild liggande (1)
Linn Posse

Bildtext: Dagens sök är över. Efter lunch är det dags att arbeta med dofter.  

Flera elever funderar nu själva på att skaffa hund. Några vill specifikt ha rottweiler och hoppas på en valp efter Roxy i framtiden.

– Min uppfödare bor i Hälleforsnäs och de har lovat eleverna att få hälsa på när rottweilervalparna blivit några veckor gamla. Det ser de verkligen fram emot, säger Johanna.

Öppnar nya möjligheter 

Flera av ungdomarna har också börjat prata om att göra lumpen och kanske utbilda sig till hundförare - något som tidigare kändes skrämmande.

– Hundarna har öppnat nya perspektiv och möjligheter. Flera är rena naturbegåvningar trots att de inte själva har hund. De får gärna låna mina för att träna och gå promenader, men det behövs fler organiserade vägar in i verksamheten. Jag tror att brukshundklubbarna skulle vinna mycket på att skapa ett liknande koncept där ungdomar kan få låna hundar att träna med, säger Johanna.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.