Forskning

Förstår vi hundens känslor?

Redaktionen 23 januari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Som hundägare tror vi ofta att vi kan läsa av vår hunds känslor. Men stämmer det? Och vilka faktorer påverkar hur väl vi kan avkoda hundarnas känslor? Det har en ny studie undersökt.

Forskarna arbetade med deltagare som hade olika erfarenheter av hundar – vissa ägde själva en hund, andra levde i kulturer där hundar uppskattas och ofta lever med människor och andra i kulturer där hundar inte uppskattas lika mycket. Även barn deltog i studien.

Forskare har redan bevisat att hundar kan kommunicera med hjälp av sitt utseende och åtminstone förstå människors avsikter. I det här fallet ville de ta reda på om människor också kan läsa av hundars känslor. Resultatet av studien har publicerats i tidskriften ”Nature”.

Deltagarna fick titta på 20 bilder av hundansikten, som de ombads matcha med känslouttryck. Dessutom fick de se 20 bilder vardera av schimpanser och mänskliga ansikten. Varje art visade upp glädje/lekfullhet, sorg/stress, ilska, rädsla eller ett neutralt ansiktsuttryck.

Resultatet blev att deltagarna kände igen känslor som glädje eller ilska redan i unga år, oavsett om de hade haft mycket personlig kontakt med hundar eller inte. Vissa deltagare hade svårare än andra att korrekt tolka hundens känslor. När det gällde mänskliga ansikten hade de tillfrågade barnen för det mesta rätt. De var dock lika dåliga på att tolka ansiktsuttrycken hos schimpanser och hundar. De som presterade bäst var vuxna européer som antingen ägde en hund själva eller hade vuxit upp i en hundvänlig kultur.

Människor som växt upp i en muslimsk kultur, där hundar är mindre uppskattade, klarade sig något sämre. Forskarna drar därför slutsatsen att förmågan att känna igen känslor hos hundar beror mer på i vilken kulturmiljö vi har växt upp än om vi äger en hund.

(Källa: GMX)

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...