Aktuellt & Nyheter

Fler husdjur i svenska hushåll

Redaktionen 28 oktober, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

En ny undersökning från Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben (SKK), genomförd av Novus, visar att allt fler svenska hushåll skaffar husdjur. Idag har 34 procent av hushållen i Sverige ett eller flera husdjur, en tydlig ökning jämfört med tidigare år.

Trenden visar att katter är det vanligaste husdjuret, medan hundar är populära främst i barnfamiljer. Katter är det mest förekommande husdjuret i Sverige och finns nu i 20 procent av alla hushåll. Med totalt 1 641 000 katter har antalet ökat med 200 000 sedan 2020.

Flest katthushåll finns i Halland och Västra Götaland. Enligt undersökningen är det vanligast med katter hos vuxna utan barn, och 32 procent av dessa hushåll har fler än en katt.

Hundar är ett annat populärt husdjur i Sverige och finns i 14 procent av hushållen. Det totala antalet hundar uppgår till 926 000, och särskilt många hundägare finns i Halland och Västra Götaland. Hundar är extra vanliga i familjer med barn under 15 år, där nästan en femtedel av hundhushållen har barn.

Förutom katter och hundar finns det även ett stort antal smådjur som kaniner, fiskar och reptiler i svenska hem. Fem procent av hushållen har smådjur, med totalt 310 000 individer. Kaniner och akvariefiskar är de vanligaste smådjuren, medan fåglar och reptiler också finns representerade.

Om undersökningen

Agria och Svenska Kennelklubben genomför sin stora djurundersökning vart fjärde år. Undersökningen bygger på svar från nästan 10 000 personer och ger en detaljerad bild av husdjursägandet i Sverige.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...