Antalet hundar som omhändertas ökar kraftigt i Sverige. Förra året rörde det sig om 82 ärenden, jämfört med runt 50 ett normalår. Nästan hälften av hundarna hade redan ett föreläggande, som koppeltvång eller krav på munkorg, men ägarna följde inte besluten.

– Ett stort problem är att många av hundarna är i mycket dåligt skick, särskilt socialt. De uppvisar stark rädsla och osäkerhet, och det finns ingen fungerande rehabilitering för dem. I många fall är de så illa däran att avlivning blir den enda utvägen, säger Johan Petersson, nationellt anskaffningsansvarig av polishundar.

Ett uppmärksammat fall i Robertsfors 2022 visar hur långt det kan gå. Det började med att hunden bet ägarens barnbarn och slutade med att hon själv blev ihjälbiten. Kvinnan hade fått ett föreläggande om att göra sig av med hunden och uppgav då att hon sålt den till utlandet – men behöll den istället i hemlighet.

– Det visar hur långt vissa är beredda att gå för att hålla fast vid en hund som inte fungerar socialt. Men hur mår en sådan hund egentligen? Att leva under konstant stress och beredskap är fruktansvärt, både för hunden och för omgivningen, säger Johan.

Bristande ägaransvar

Johan menar att problemet främst ligger hos ägarna. De flesta fall präglas av brist på ansvar – ofta kombinerat med en livsstil där hundens behov inte prioriteras.

– Det spelar ingen roll hur många lagar och regler vi har – om individen inte tar ansvar för sina handlingar hjälper inte ens ett domstolsbeslut. Och det är något som återkommer i många av våra ärenden.

Bildtext: En kull American Bully XL-valpar.

Han lyfter också fram hur hundköpen har förändrats.

– Jag såg till exempel en sajt där man kunde klicka hem hundschampo, sårtvätt och en American Bully XL-valp i en och samma varukorg och betala via Klarna. Det är absurt – men samtidigt talande för hur kommersialiserat hundköp har blivit. Och de som köper hundar på det sättet – hur sannolikt är det att de kommer dyka upp på en kurs hos Brukshundklubben? Det händer inte. Vi når dem inte.

Avel och sänkt kravbild

En annan viktig orsak till att så många hundar mår dåligt i dag är hur aveln bedrivs, anser Johan. Många tycks bortse från föräldrarnas egenskaper – samtidigt som samhällets generella kravbild har sjunkit.

Han menar att förr var det till exempel en självklarhet med skotträning på brukshundklubben – ingen ifrågasatte det.

– Min åsikt är att vi har börjat anpassa oss efter de svaga individerna och försöker undvika situationer som kan skapa problem.

Bildtext: Dagens MH har ersatt det gamla BOK-provet.

Ett exempel menar Johan är att BOK-provet (Bevaknings- och karaktärsprovet) försvann. Det var ett sätt att sålla bort hundar som var skotträdda eller inte socialt stabila. De gick helt enkelt inte vidare i avel. BOK ersattes istället av MH (Mentalbeskrivning hund).

– Men alla uppfödare gör inte MH, och dessutom kan man välja att avstå momentet skott. Genomfört MH är ett minimikrav för att kunna använda hunden i avel, men när man kan välja bort kritiska moment förlorar det sitt värde, menar Johan. Det viktigaste inför ett hundköp är att ta reda på hur föräldradjuren fungerar – inte bara genetiskt, utan framför allt socialt.

Kulturförändring och nya samarbeten

Johan är själv aktiv inom Svenska Brukshundklubben, både som domare i bruksprov och som medlem. För att skapa verklig skillnad måste det först till en kulturförändring där individen tar ansvar för sina handlingar – även som hundägare.

När det gäller samarbeten, till exempel mellan Svenska Brukshundklubben, Polisen och Länsstyrelsen, så finns det mycket man skulle kunna göra anser han.

Det spelar ingen roll hur många lagar och regler vi har – om individen inte tar ansvar för sina handlingar hjälper inte ens ett domstolsbeslut.

Johan Petersson, nationellt anskaffningsansvarig av polishundar

– Det handlar främst om hur vi ser på hundar mentalt – utbildningar, diskussioner och forum kring dessa frågor vore väldigt värdefulla.

Tävlingsverksamheten skulle också kunna utvecklas, så att man får en gemensam syn på hur tävlingar ska utformas.

– Jag anser till exempel att det finns ett stort behov av att se över reglerna kring bruksprov eftersom de tyvärr inte längre stämmer överens med samhällets krav, säger Johan.

SBK satsar på förebyggande arbete

Daniel Svensson, ledamot i utskottet för avel och hälsa, betonar att Svenska Brukshundklubben redan i dag arbetar förebyggande – både genom mentalbeskrivningar i avelsarbetet och genom utbildning av hundägare.

– Genom våra hundägarutbildningar, som valpkurser och vardagslydnad, vill vi ge nya hundägare rätt verktyg för att fostra och förstå sina hundar. På så sätt kan vi minska problemen innan de växer.

Men Daniel ser också att arbetet behöver utvecklas på flera plan. För att höja kvaliteten ytterligare inför Svenska Brukshundklubben från och med 2026 krav på att endast särskilt utbildade lärare får utbilda nya testledare.

Bildtext: Att gå kurs är ett bra sätt att lära känna sin hund och få hjälp tidigt vid behov.

– Det är en förutsättning för att resultaten ska gå att jämföra och användas i avelsarbetet. Oavsett om en hund testas i Ystad eller Sundsvall ska uppfödaren kunna lita på att förutsättningarna är likvärdiga. Det vi framförallt kan påverka är de raser vi har avelsansvar för, säger Daniel.

Han vill också klargöra att MH inte är ett ”godkännande”, utan en beskrivning av hundens egenskaper. Det finns inget 'godkänt' eller 'icke godkänt' resultat i MH – bara genomfört eller inte genomfört.

– Även om en hund avstår skottmomentet får den statusen skottberörd, så resultatet döljs inte. På det sättet får uppfödare ändå värdefull information, och vi kan samla in data utan att belasta hundar som vi redan vet reagerar starkt, förklarar han.

Grundutbildning för alla hundägare

Johanna Jervgren, ledamot i utskottet för hundägarutbildning hos Svenska Brukshundklubben, tycker att alla hundar som registreras hos Jordbruksverket borde omfattas av en grundutbildning för ägare.

– I dag registrerar Svenska Kennelklubben bara renrasiga hundar, men här finns en potential för Svenska Brukshundklubben, Svenska Kennelklubben eller Länsstyrelsen att ta ett större ansvar. En digital introduktion med information och kontaktvägar vore en bra början.

Bildtext: Kanske blir en digital grundutbildning i hundägande verklighet en dag.

Hon pekar också på att dagens enkla hundköp, ofta utan kontroll av bakgrund eller mentalitet, skapar problem. Det leder till fler hundar med svår genetisk bakgrund och dålig mentalitet som aldrig borde ha avlats fram.

– Vi måste ta ett större samhällsansvar och fånga upp hundägare redan i valpstadiet. Istället för att anpassa vardagen efter hunden behöver vi träna hunden att fungera i samhället. Som instruktörer måste vi bli bättre på att se individens behov och anpassa träningen därefter, annars riskerar vi att utveckla hundens egenskaper i fel riktning.

"Världens snällaste hund"

Missa inte Uppdrag gransknings dokumentär "Världens snällaste hund" på SVT Play. Här får tittarna möta både hundägarna och offren för hundattacker.

Så går ett omhändertagande till

– Sedan 2018 är det Länsstyrelsen som handlägger ärenden, utom i akuta fall där polisen kan fatta beslut direkt. Om ägaren inte är kvar på platsen gör polisen en anmälan som lämnas över till länsstyrelsen.

– Länsstyrelsen begär ofta en mentalbesiktning som utförs av besiktningsmän i någon av polisens sju regioner. Syftet är att förstå hundens beteende och sociala förmåga. Man tittar bland annat på aggression, avreaktion och social anpassning. Testet liknar ett MH (Mentalbeskrivning hund), men är mer flexibelt.

– Utlåtandet lämnas till Länsstyrelsen, som tillsammans med förvaltningsrätten avgör hundens framtid. Möjliga följder är förelägganden som koppeltvång eller munkorg – i allvarliga fall avlivning. Hundägaren kan överklaga beslutet rättsligt.