Forskning

Fem forskningsprojekt om hundsjukdomar

Redaktionen 3 januari, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, startar inom kort fem forskningsprojekt om hundars och människors sjukdomar.

Cancer, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, ärftliga näthinnesjukdomar samt neurologiska sjukdomar drabbar även hundar. Hundar delar sina liv med oss; de dricker samma vatten, äter ofta samma mat och har en nästan identisk uppsättning av gener som människan. Det finns heller ingen annan art, utöver just människan, som så frekvent går till doktorn, diagnostiseras och får behandling. Hunden är därför utmärkt som modelldjur för olika sjukdomar.

– Genom att dra nytta av erfarenheter vunna inom veterinärmedicin och studera sambanden med humanmedicin kan vi snabbare utveckla behandlingar som hjälper våra cancerpatienter, både människor och hundar, säger Magnus Åbrink, docent vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Fem nya forskningsprojekt

Tack vare en generös donation har Skriftställare Birgitta Carlssons fond vid SLU upprättats. Det innebär att fem forskningsprojekt om hundars och människors sjukdomar inom kort startar vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.

Ett av projekten fokuserar på aggressiv, spridd cancer hos människa och hund, ett annat ska kartlägga tumörer hos hund på genetisk nivå samt hur tumörerna manipulerar och samspelar med individens immunförsvar för att växa vidare. Ökad kunskap om hjärninflammation hos hund, och jämförelser mellan hund och människa för att hitta gemensamma sjukdomsmönster är ett tredje projekt.

Övriga omfattar att identifiera fler orsakande gener hos hundar för ärftliga degenerativa näthinnesjukdomar för att bidra till bättre behandlingsmetoder för människor och hur man bättre kan förstå hur hundars och människors personlighet sätts i samband med stresskänslighet, smärtkänslighet och smärtuttryck.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.